Långt med oerhört viktigt!

Låt oss börja med om du har lågt naturligt kolesterol, mår bra och äter naturliga fetter, jag då kan du bara slappna av. Det betyder att du inte är under anfall och att ditt immunsystem gör sitt jobb.

Inlägget här handlar bara om att du skapar lågt eller normalt kolesterol med kolesterolsänkande medicin.

Allt kroppen gör, gör dem av vänlighet eller tvång. Värk och smärta är för att berätta att du gör fel eller har skadat dig. Ångest är för att berätta att du lever bland ”vargar” och bör ta dig därifrån eller att ditt egna självprat konstant är elakt och omöjligt att leva upp till. Magproblem är för att berätta att du äter i fel nervsystem och så vidare.

Kolesterol som sticker upp berättar vanligtvis en av tre saker.
1 Du äter för mycket kolhydrater så kroppen hinner inte med och måste lösa detta genom att bygga om ”kolhydrater” till ”fett” och detta måste transporteras i en ubåt. Denna heter TG och LDL… Så det är inte ”kolesterolet” som ökat, det är ubåtarna (lipoproteiner).

2 Du är orolig, stressad eller rädd. Kolesterol ökar som en respons på fara. Stress ökar kolesterol med 30-40%. Du vill inte gå omkring med en låggradig inflammation. Det är den som skadar dig, inte kolesterolet. Det räddar dig! Eller i alla fall försöker, ibland orkar det inte hela vägen.

3 Ditt immunsystem (tarm & lymfsystem) gör inte sitt jobb som det ska och ubåtarna (LDL & HDL) får gå in och vikariera. Lipoproteinerna ingår i immunförsvaret genom att binda och aktivera alla typer av  bakterier, virus och deras toxiska produkter.

Äter du en balanserad lågkolhydratkost med massor av grönsaker och ”kolesterolet” är ”högt” så vill du inte sänka ditt skydd. Du vill inte ta bort symtomen, brandvarnaren. Du vill adressera orsaken. Kosten med för mycket kolhydrater (fett kan aldrig ge högt kolesterol), din oro eller ditt immunsystem.

Du kan också ha en infektion, som en förkylning, då ska ”kolesterolet” gå upp som en normal respons. Det rättar till sig när infektioner är över.

Vilka uppgifter har kolesterol?
1 Viktig del i ditt immunförsvar, skyddar mot infektioner
2 Byggsten tillsammans med solljus för att bygga vitamin D
3 Byggsten för att bygga gallvätska
4 En av hjärnans viktigaste byggstenar tillsammans med mättat fett
5 Byggsten (klister) i alla våra celler, stabiliserar cellerna
6 Byggsten och förutsättning för alla våra könshormon såsom testosteron och östrogen
7 Byggsten för vårt stresskyddande hormon kortisol

Inget av detta vill du förstöra eller minska genom att ta bort byggstenen kolesterol!

”Men Anna, högt kolesterol ger hjärtinfarkt och stroke!”

Gör det verkligen det. Låt oss titta på vad forskninger verkligen säger:

1 Finns det ett samband mellan kosten och nivån av kolesterol i blodet?
NEJ!

Morris et al. 1963
Kahn et al. 1969
Kannel & Gordon 1970
Nichols et al. 1976
Weidman et al. 1978
Frank et al. 1978
Wiltshire et al. 2003

2 Vad säger forskningen om påståendet?: ”Att minska intaget av mättat fett förebygger hjärtinfarkt”

en meta-analys av nio kontrollerade och randomiserade experiment, där den enda behandlingen var ett minskat intag av mättat fett, påverkade vare sig hjärtdödligheten eller den totala dödligheten

Behandlingsgrupper    kontrollgrupper

Döda I hjärtinfarkt                 324                          337

Alla döda                                   698                          698

 

Ravnskov U. J Clin Epidemiol 1998;51:443-60
Hooper et al. BMJ 2001;322:757-63

Svar: att det inte finns någons skillnad i antal döda med eller utan medicin!

Men  de i medicingruppen drabbas av följande biverkningar (vilket kontrollgruppen slipper):

• Muskelsmärtor
• Svaga muskler
• Rabdomyolys (njursvikt)
• Leverskador
• Perifer neuropati (skador på perifera nervsystemet)
• Diabetes
• Impotens
• Aggressivitet
• Depression
• Minnesförlust
• Kognitiva störningar (minne, inlärning, språk medvetande, problemlösning)
• Hjärtsvikt
• Grå starr
• Fosterskador
• Cancer
  Källa: Uffe Ravnskov

3 Vad säger forskningen om högt kolesterol vid diabetes. Är det en riskfaktor?
NEJ!

1. Fontbonne A et al. Diabetologia 1989;32:300-4

2. Uusditupa MI et al. Am J Clin Nutr 1990;51:768-73

3. Fitzgerald AP, Jarrett RJ. Diabet Med 1991;8:475-80

4. Ford ES, DeStefano F. Am J Epidemiol 1991;133:1220-30

5. Laakso M et al. Circulation 1993;88:1421-30

6. Janghorbani M et al. J Clin Epidemiol 1994;47:397-405

7. Collins VR et al. Diabet Med 1996;13:125-32

8. Muggeo M et al. Circulation 1997;96:1750-4

9. Niskanen L et al. Diabetes Care 1998;21:1861-9

10. Hanninen J et al. Diabetes Res Clin Pract 1999;43:121-6

11. Forrest KY et al. Atherosclerosis 2000;148:159-69

12. Östgren CJ et al. Diabetes Care 2002;25:1297-302

13. della Rovere GR et al. Nutr Metab Cardiovasc Dis 2003;13:46-51

14. Chan WB et al. Diabetes Metab Res Rev 2005;21:183-8

4 Uffe Ravnskov har även gått igenom forskningen för följande kategorier och sett att för dessa är högt kolesterol INTE en riskfaktor:

• Kvinnor
• Kanadensiska män (Det råkade vara en forskning på just dessa 🙂 )
• Maorier
• Patienter med nefrotisk syndrom (njursjukdom)
• Patienter med diabetes
• Människor med familjär hyperkolesterolemi
• Äldre

5 Låt oss titta på sista punkten äldre. Här kommer forskning som visar att högt kolesterol INTE är en en riskfaktor för äldre:

• Forette F et al. Clin Exp Hypertens A. 1982; 4:1177–91
• Anderson et al. JAMA 1987; 257:2176–80
• Siegel D et al Am J Epidemiol 1987; 126:385–9
• Nissinen A et al. Ann Med 1989; 21:239–40
• Staessen J et al J Hypertens. 1990 Aug;8(8):755-61.
• Scientific steering committee. BMJ 1991; 303:893–6
• Poli L et al. Ital Cardiol. 1992;22:1059-66.
• Casiglia E, et al. Eur J Epidemiol. 1993;9:577-86.
• Krumholz HM et al. JAMA 1994; 272:1335–40
• Weijenberg MP et al. J Clin Epidemiol 1994; 47:197–205
• Tervahauta M et al. J Am Coll Cardiol. 1995;26:1623-9.
• Simons LA et al. Aust NZ J Med 1996; 26:66–74.
• Weijenberg MP et al. Am J Epidemiol 1996; 143:151–8
• Räihä I et al. Arterioscler Thromb Vasc Biol 1997; 17:1224–32
• Simons LA et al. Atherosclerosis 2001; 159:201–8
• Abbott RD et al. Ann Epidemiol 2002; 12:173–81.
• Weverling-Rijnsburger AW et al. Arch Intern Med. 2003;163:1549-54.
• Psaty BM et al. J Am Geriatr Soc. 2004;52:1639-47.
• Benetos A et al. J Hypertens. 2005; 23:1803-8.

6 Hur ser kolesterolnivåerna ut för de som får hjärtinfarkt? 

Sachdeva et al. Am Heart J 2009;157:111-7.

137,000 patienter med akut hjärtinfarkt: Kolesterol: 4.5 mmol/l!

Detta visar att kolesterolet INTE är orsaken. Vad är då orsaken?

Forskningen visar att låggradig kronisk inflammation skapar hjärtinfarkt.
Stress, högkolhydratkost, dåligt immunsystem och ständigt intag av nya molekyler såsom nypåhittad processad kost, nya kemikalier i kosten och brist på återhämtning skapar låggradig inflammation.

Och nu påpekar forskare och experter att kolesterolsänkande medicin minskar ditt försvar mot virus. Till den grad att du tillhör riskgrupperna. Logiskt med den biokemiska kunskapen.

Argument till läkaren för att slippa statiner!

Vad säger FASS?

Kontraindikationer och varningar:
Överkänslighet mot den aktiva substansen (det bör väl vara alla?)
Simvastatin kan orsaka myopati, som kännetecknas av muskelvärk, ömhet eller svaghet.
(Myopati är en sjukdom i muskelvävnad och kan även vara kopplad till neurologisk påverkan. Myopati som medför att hela muskler kan förstöras. Neurologisk påverkan betyder att din hjärna påverkas.)
Nedsatt funktion i levern kan öka risken  rabdomyolys. Detta betyder på svenska att hjärtmuskeln faller sönder. De kan även ge njutsvikt.

Det står tydligt: ”Alla patienter som påbörjar behandling med simvastatin, eller vid doshöjning av simvastatin, bör upplysas om risken för myopati och uppmanas att snarast rapportera oförklarlig muskelvärk, ömhet eller svaghet.” Och detta är extra viktigt för

• Äldre (ålder > 65 år)
• Kvinnor
• Och de med nedsatt njurfunktion

För vilka forskningen visar att hög kolesterol är helt ofarligt <3

FASS fortsätter: ”Om myopati misstänks av andra anledningar, bör behandlingen avbrytas.” Vilket betyder att om muskelvärk, muskelsvaghet eller kramper uppstår bör behandlingen upphöra. Gör alla läkare detta?

Då levern tar skada och detta är ett känt faktum står det i FASS: ”Leverfunktionsprov rekommenderas innan behandling påbörjas och därefter vid kliniskt behov.”

Hur påverkar statiner blodsockret? FASS skriver ”Diabetes mellitus.Vissa uppgifter tyder på att statiner som klass höjer blodglukos”. Är det då vettigt att ge diabetiker statiner i förbyggande syfte samtidigt som all forskning visar på att diabetiker inte har någon ökad risk av högt kolesterol? FASS fortsätter ”Förhöjda värden av HbA1c och fasteserumglukos har rapporterats med statiner, inklusive simvastatin.”

Vad är högt kolesterol?

Jag värdet är idag sänkt så lågt att i stort sätt ingen kan vara ”frisk”. Alla behöver medicin. Visst är det smart? Finns det forskning på det? Självklart. Jag sticker bara ut näsan när jag har på fötterna.

Forskning på män över 40 år i Norge

Liten risk                   0 %
Medelhög risk           7.7 %
Hög risk                85.9 %
Getz et al. BMJ 2005;331:551-4

Slutsats: Alla män över 40 år i Norge är sjuka i högt kolesterol och behöver mediciners. är det rimligt? Eller är vi grundlurade?

Hur kan vi då tro så fel?

Du kan GRATIS ladda ned Uffes bok ”Hur kolesterolmyten hålls vid liv.”

LADDA NER

LYSSNA PÅ BOKEN