Utbränd och sjukskriven?

Utbränd, vidbränd & fastbränd!

Jag hör ofta ”jag är bara tillbaka på 80%”.

Mitt svar är alltid ”Grattis för vem vill tillbaka till 100% där allt gick åt skogen.”

Det är inte 80% – det är MAX. Men nu äntligen har personen blivit så smart att den känner av detta. Det är inte en svaghet, det är en styrka.

Jag brukar också säga till de som är sjukskrivna på grund av utbrändhet.

”Vill du bli frisk igen?” Svaret är alltid jaaa.

Då säger jag: ”Ge mig tre månader så har jag dig tillbaka på jobbet på heltid igen.”

Paniken som kommer är lätt att avläsa. ”Nej nej nej nej det vill jag inte.”

Hur ska någon kunna bli frisk och pigg om målet och belöningen som kommer är skräck och panik? Du måste längta efter det som du får när du mår bra igen.

Jag ser många som mår bättre och bättre för att veckan innan de ska börja jobba rasar ihop igen. Inte ett dugg konstigt. Vem vill tillbaka till brännässelfältet igen?

Jag ser också många som är sjukskrivna från jobbet för att orka med en ohållbar miljö hemma. En partner som sänker istället för att höja.

Och sist men allra viktigaste. Många är sjukskrivna på grund av det ”inre monstret” och det följer tyvärr med hem. Jag duger inte, borde, måste, bara lite till, räcker inte till, rädd att missa, rädd att glömma, att synas, att inte synas, rädd för suckar, himlande ögon, utskällning eller tystnad.

För att må bra igen behöver det inre monstret flytta!
Och vi behöver något ofarligt att komma till efter vi återfått energin – kanske till och med något kul.

Många blir snabbare friska om de säger upp sig.
Heller arbetslös och söka nya möjligheter än sjukskriven med panik som väntar bakom hörnet.

Jag hör sällan eller aldrig: ”Jag är så rädd för att aldrig bli frisk och pigg igen”

Jag hör ofta och nästan alltid: ”Jag är så rädd att sjukskrivningen ska ta slut så jag måste tillbaka till jobbet”

2 kommentarer

  1. Jenny
    31 juli, 2019

    Utbrändhet drabbade mig i våras. Jag som inte trodde jag var stressad. Men jag tänkte faktiskt och kände sån rädsla över att aldrig bli frisk igen. Den tanken har varit min drivkraft, jag vill va frisk, pigg och känna mig som mig själv. Jag har ändrat min livstil på flera sätt och jag mår bättre nu. Ska börja nytt jobb på måndag, min första arbetsdag på snart 3 månader. Och jag hoppas så att jag är redo och håller. Men det här med livsstilsförändring får man jobba aktivt med för att den ska hålla så man inte hamnar tillbaka i gamla hjulspår.

  2. Anki
    4 augusti, 2019

    Så sanna ord!!!
    Jag blev sjukskriven för drygt 3 år sedan pga allvarlig stress. Jag hann aldrig nå den där väggen, men jag touchade nog i den litegrann i alla fall.
    När jag skulle börja jobba igen började jag på 25% och trappade sakta upp. Gick upp på heltid så småningom men kände att det inte höll – var så slut mentalt – så numera jobbar jag 4 dagar i veckan och är ledig varannan fredag och varannan måndag (så varannan helg är 4 dagar lång). Fungerar ganska bra, men jag är bra slut den 4:e jobbdagen. Och tyvärr så minskar även lönen med några tusen varje månad – men det får jag ta då det ändå handlar om höjd livskvalitet med dessa lediga dagar.
    Undrar om jag skulle klara att jobba heltid på en annan arbetsplats som inte förknippas med den stressjukdom jag drabbades av? Någon som har erfarenhet av det?

SKRIV EN KOMMENTAR