Nödbroms eller tillskott?

Jag hållet med om att vi ska stärka upp binjurar och sköldkörteln OM den extra energi man får sen används för att rätta till orsaken.
Inte om vi tror att det är lösningen…

Vi kan inte köra i 130 km/h på motorvägen i tvåans växel med full gas och samtidigt trycka på bromsen.

Bilen går sönder!

Jag kan med tillskott som superolja, jetbränsle, daglig service och ständiga reperationer få den att hålla lite längre – köra en dag till. Vissa dagar till och med nästan ok.

Men bilen kommer rasa. Garanterat!

Vi måste köra långsammare, laga växeln och lära oss att inte bromsa och gasa samtidigt,

Visst måste vi tanka och byta olja. Det är en förutsättning men inte lösningen.

Eller tänk tanken:
Om kortisolet är fel och binjurarna producerar för lite. Är det då binjurarna som ska ”lagas”?

Eller är frågan: varför är nivån fel? Vad styr produktionen? Kan binjurarna vara hela men får info att stänga av vår energi?

Vi försöker ta bort tröttheten. Inte orsaken till trötthet?

Vi pillar ut batterier till brandvarnaren som skriker TRÖTT… Så tystnar den (ett tag) till nästa går på. Under tiden brinner huset ner…

När jag frågar: Vet du varför du är trött? Så vet alla det. Slitit jobb, mycket med barnen, omorganisering, dålig relation mm mm.

Kroppen drar efter en massa år i nödbromsen och skriker TRÖTT. Och så vill vi ha medicin eller tillskott så vi orkar fortsätta slita sönder oss?

Trött kanske är en signal från kroppen att livet är för tufft.

Vill vi verkligen få kraft att fortsätta gå sönder?

Ja vissa tillskott fungerar. Nu. Funkar de om tio år? Med fortsatt för tufft liv? Om inte, vad händer då?

Totalvägg?

Write a comment