”Men Anna, eleverna vill ju inte. De sitter och sover på lektionen och beter sig fräckt och illa”.
De är barn och vi är vuxna. Så vad gör vi för fel?
Kan det vara så att skolan är helt ointressant och presenteras på ett föråldrat sätt? Att skolan ser likadan ut som på 70-talet men samhället har förändrats? Att våra elever är totalt uttråkade och skolan är anpassad för vuxna med normalkoncentration (normal dopaminnivå)?
Hur hade du själv betett dig om du ska sitta på en 9 år lång tråkig föreläsning i ett ämnen du antingen inte förstår (en föreläsning på kinesiska) eller en föreläsning om ett ämnen du har noll förankring i (en föreläsning om pelargonians gröna blad)?
Jag hade pillat med annat, somnat, pratat eller till slut slutat dyka upp med känslan av att detta är ju meningslöst.
Jag var ”Mullefröken” i början av 2000-talet. Det vi skulle göra i skogen enligt ”planeringen” var så tråkigt att klockorna stannade. Jag ifrågasatte direkt hur jag skulle; nummer 1 – få anmälningar till detta och nummer 2 – hur jag skulle få barnen att inte hoppa av.
Fick till svar att ”Ja, det är tufft nu. Det går nästan inte att få anmälningar till Mulle längre. Barn vill inte ut i skogen. Alla vill bara spela TV-spel”.
Så jag gjorde såsom jag alltid gjort. Jag gjorde som jag ville ?
Skapade en lite häftigare Mulle. Vi var fortfarande ute. Vi hade forfarande fokus på naturen. Vi lärde oss fortfarande hänsyn till allemansrätten. Men vi gjorde allt detta på ett häftigt sätt.
I nästan 10 år hade jag TRE pågående grupper när andra hade noll. Jag var tvungen att vara mer spännande än ett TV-spel för att få barnen att vilja vara ute i regn, kyla och snöstorm.
Och jag fick kritik av föreningen. Och beröm av barnen och föräldrarna.
Kanske är det dags att vår skola följer med i tiden?
Kanske är det orimligt att låta barn sitta och lyssna i 9 år på en tråkigt föreläsning i ett ämnen du antingen inte förstår eller en föreläsning om ett ämnen du har noll förankring i? En form som inte ens de flesta av oss vuxna hade klarat av.
Fast då måste vi tänka lite utanför ramarna. Och det vet jag inte är så populärt i Sverige.
NEJ, detta är inte kritik på alla lärare som kämpar. Detta är en tanke om att det kanske behövs en förändring.
Läs: ENERGIBARN 2.0