Lycka och LCHF?

 

” – Jag äter LCHF men har inte fått en massa energi och känner mig inte glad. Varför?”

Ja. Visst mår många oerhört mycket bättre av naturlig kost. Men vi får inte glömma att det är många faktorer som påverkar oss. Dina hormoner, dina nivåer av signalsubstanser och vad du samlat i din ryggsäck. Kosten är mycket men inte allt. Kosten kan skapa en möjlighet att orka ta tag i livet. Men kosten kan inte lösa livets alla knutar.

Kolhydrater ökar serotoninet. Låg nivå skapar ångest och när du då äter kolhydrater får du en ångestdämpning… och tvärt om. Många upplever håglöshet och hängighet när kolhydraterna förevinner. Nix, det betyder inte att du ska äta dem. Men du måste hitta ett sätt att minska ångesten på. Nummer ett är att öka på fettet. Fett påverkar också serotoninet, fast inte lika mycket tyvärr. Sen fungerar motion då endorfiner är ångestdämpande. Spikmatta är kanon av samma anledning, endorfinerna!

Många upplever även att omega 3 minskar ångest och depression. Prova, men det tar några månader innan du känner skillnaden.

”Kicken” du får av kolhydrater blir du också av med när du äter lågkolhydratkost. Många känner en stor sorg och saknad. Nix, inte heller nu ska du lägga tillbaka kolhydraterna. Du ska i stället trigga ditt kicksystem genom aktivitet. Mina kickar idag består av att jag ofta pratar inför mycket människor, jag kör lite för fort, planerar in många aktiviteter och undviker rutiner. Vad skulle ge ditt liv en kick? En liten adrenalinkick? Något som skapar ett rus istället för sockerruset?

Visst vore det skönt om det fanns en gyllene lösning. Kosten är en underbar början, men mat är inte allt.

7 kommentarer

  1. 17år127kg
    16 november, 2009

    Jag tror även att ”kostombytet” kan göra en lite deppig, det sätter igång kroppen på ett helt annat sätt. Jag skulle ta det som något positivt om kroppen känns mer hängig precis i början, det händer saker där inne! 🙂

  2. Maria M.F.
    19 november, 2009

    Kanske svårt att avgöra vad som beror på viktnedgång och vad som beror på kostförändring eller kombinationen dem emellan. Men eftersom jag själv inte var överviktg när jag började med lchf (för ett år sedan) och således inte har gått ner ett gram kan jag (och min äkta hälft och barnen håller nog med) skriva under på att jag blivit lyckligare. Det visar sig i att jag är gladare, piggare, smartare (märkt i jobbsammanhang!!), smidigare. Borta är matkoma, trötthet, uppsvälldhet etc = allt det som skapade ångest.

  3. Annika
    19 november, 2009

    Hej Anna,

    Jag vet inte vart jag ska vända mig… Sätter mitt hopp till dig för framstår som väldigt förnuftig i mina ögon…

    Jag är så ledsen för min vikt och det känns som all min energi går åt till att tänka på det. Ändå är jag väl kanske inte fet (160cm/68kg)? Men midjemåttet är läskigt nära de magiska 88cm som det varnas för. Formad som ett päron är man ju…

    Jag tog till mig när det började pratas om alla lightprodukter och självklart vill man ge sina barn och sig själv det bästa så vi gick över till det. Följden blev att jag ökade i vikt 7-8 kilo och det trivs jag inte alls med.

    Jag har provat att äta GI. Jag åt i flera månader efter LCHF. Men inget hände. Jag blev inte lycklig. Jag kände mig inte mer mätt (är hungrig efter 2,5 timme oavsett vad jag stoppar i mig). Och tappade inte ett enda hekto.

    Jag känner mig helt förvirrad av alla råd och rön från alla håll och kanter. Förr kändes det lätt, då när man skulle undvika allt fett, och så länge jag gjorde det var jag smal. Men jag hade också väldigt ont i kroppen, vilket har minskat i och med att jag äter mer fett nu.

    Vad ska jag göra, Anna? Jag vill så gärna hitta rätt verktyg och har på alla sätt försökt komma på hur just jag ska hitta balansen men utan att lyckas. Ska man bara finna sig i att man nu är rultig och fyrtio? Jag har att brås på så kanske ligger det till viss del i generna men jag vägrar att tro att det bara är det som styr.

    Förlåt, det här blev långt…

    Kram/Annika

  4. Annika
    19 november, 2009

    Förlåt! Såg att det blev tokigt där med lightprodukterna! Jag menar förstås att vi slutade med det!

  5. 25 november, 2009

    Annika: Jag förstår din förtvivlan. Det finns mycket som påverkar. Jag har skrivit ett långt inlägg om just ämnet när viktminskningen INTE fungerar fast du gör allt rätt. Bläddra tillbaka tills du hittar det.

    Det jag ger som råd är att lägg själva viktminsknignen åt sidan och lär dig att äta. Hitta en lugn rutin. Våga äta. Det känns som du ser GI och LCHF som en diet/metod. Inga metoder fungerar. Du måste hitta en livsstil. Något du kan göra i 30 år fram i tiden.

    Jag skriver också om att stress och värk försvårar viktminskningen.

    Du KAN! Och du kommer att lycka, men du måste sluta banta.

  6. Björn
    25 juli, 2011

    Finns det verkligen vetenskapliga bevis för att fett skulle vara sämre på att skapa serotonin än kolhydrater? I så fall skulle ju mängder av personer blivit olyckliga av LCHF. Det rimmar inte riktigt med verkligheten, eller?

  7. Anna svarar Björn
    25 juli, 2011

    Övervikt, stress och värk skapar olycka. Att tappa kontroll över sitt ätande skapar ångest. Att ständigt misslyckas är tungt. Svajande blodsockerkurva skapar i stress (kortisol) som i långa loppet innebär sämre sömn som i sin tur minskar ångestförsvaret. osv… när många av dessa symtom försvinner behöver vi mindre serotonin och därför mindre medicinering. LCHFare blir lyckliga.

    MEN några blir verkligen olyckliga av LCHF. Ångestdämpningen är inte motsvarande den tidigare medicineringen. Jag önskar att det inte var så. Det är dessa som detta inlägg handlar om. Inte alla tusentals som mår strålande.

    Så tyvärr, för några, så rimmar detta med verkligheten. Och dessa känner sig oerhört frustrerade och än mer ledsna, när alla andra pratar om denna härliga energin man får och hur glad man blir…

    Naturligtvis betyder det INTE att de ska lämna LCHFkosten. Det jag skriver är att kosten påverka mycket men är inte lösningen på allt för alla.

Write a comment