En spännande sak som jag frågade SLV om som de aldrig hade tänkt på var:

”När ni näringsberäknar så kollar ni ju värdet på det som man stoppar i munnen, har ni någonsin kollat vad som hamnar i kroppen?”

Nix, det hade de inte och de hade inte ens tänkt tanken.

Att jag ställde frågan var för att järnvärdet var lite lågt i min meny (och detta är ju maten jag äter) och mitt järnvärde är så pass högt att jag tvingas ge blod.

Så min tanke var, vi vet att gluten, lektiner och fytinsyra minskar mineralupptaget, exempelvis på järn. SLV har med fullkornsmackor som innehåller allt detta. Behövs då ett högre intag för att undvika brister i kroppen?

Jag äter ju inte dessa produkter och har ett bra upptag, kan jag då äta en mindre mängd järn för det mesta hamnar i min kropp i stället för i toaletten?

Och OM detta stämmer, är då alla riktvärden galna på ett eller annat sätt?

Bör man inte kontrollera vad som hamnar i kroppen kontra toaletten?

Att bara öka intaget kan ju inte vara en bra idé (förutom för tillskottsproducenterna då förstås)

Eller har jag otur när jag tänker nu?