Livsmedelsverket har inte riktigt tänkt på det….

En spännande sak som jag frågade SLV om som de aldrig hade tänkt på var:

”När ni näringsberäknar så kollar ni ju värdet på det som man stoppar i munnen, har ni någonsin kollat vad som hamnar i kroppen?”

Nix, det hade de inte och de hade inte ens tänkt tanken.

Att jag ställde frågan var för att järnvärdet var lite lågt i min meny (och detta är ju maten jag äter) och mitt järnvärde är så pass högt att jag tvingas ge blod.

Så min tanke var, vi vet att gluten, lektiner och fytinsyra minskar mineralupptaget, exempelvis på järn. SLV har med fullkornsmackor som innehåller allt detta. Behövs då ett högre intag för att undvika brister i kroppen?

Jag äter ju inte dessa produkter och har ett bra upptag, kan jag då äta en mindre mängd järn för det mesta hamnar i min kropp i stället för i toaletten?

Och OM detta stämmer, är då alla riktvärden galna på ett eller annat sätt?

Bör man inte kontrollera vad som hamnar i kroppen kontra toaletten?

Att bara öka intaget kan ju inte vara en bra idé (förutom för tillskottsproducenterna då förstås)

Eller har jag otur när jag tänker nu?

3 kommentarer

  1. Mattias
    30 juni, 2014

    De får väl lägga till en notering i näringsrekommendationerna att dessa riktvärden gäller om man följer deras kostrekommendationer, men att om man kör en kost utan spannmål då man tar upp mer näringsämnen utav det man äter så är det lägre värden som man rekommenderar att kosten innehåller 🙂

  2. Magnus
    2 juli, 2014

    Fast… om jag förstod rätt så gäller det inte ens deras egna kostrekommendationer. De har tittat på näringsinnehållet i mat, men inte korrigerat för ev. tillgänglighet, dvs vad kroppen faktiskt tar hand om. Eller är det jag som har otur när jag tänker nu? 🙂

  3. Lena
    4 juli, 2014

    Precis det här har jag reflekterat över mycket på senare tid. En kritik mot LCHF-kost är att den inte innehåller tillräckligt av olika näringsämnen, som mineraler t.ex. För mig personligen tror jag att jag aldrig under hela mitt liv lyckats komma upp i RDI för vissa ämnen, trots att jag anser att jag ätit nyttigt, eller åtminstone enligt rekommendationerna. Samtidigt är jag friskare än de flesta i min ålder (55 år), och har aldrig varit särskilt sjuk. Har som värst drabbats av luftrörskatarr och halsfluss, men senaste gången var nog för mer än 20 år sedan. Den enda medicin jag tagit förutom antibiotika var för en överansträngd axel för 3 år sedan.

    Så vilka är då symtomen av dessa påstådda näringsbrister? Och hur har man kommit fram till RDI-värdena? Och kan dessa värden vara kopplade till sammansättningen av kosten? De två sista frågor har jag inte sett några svar på någonstans.

    Precis som du säger är det ju mycket intressantare att se till upptaget av dessa ämnen att vad man faktiskt stoppar i munnen. Och min hypotes är att LCHF-kost fungerar på ett annat sätt än det som RDI-värdena utgår ifrån.

Write a comment