Kopierat från bloggen Kostdebatten …

… som tyvärr är nedlagd. Kostdebatten skulle ge läsaren en möjlighet att själv bilda sig sin uppfattning.

kostdebattenlogga

Lågkolhydratkost på ensa sidan panelen och Livsmedelsverket och kostråden på andra sidan. Tyvärr valde ena sidan att överge debatten. Men några frågor hanns med…  Intressanta svar …. Här kommer den frågan som jag fick tillsammans med en dietist, Eva Kullenberg. Känn efter själva. Vad låter vettigt?

Med kunskapen om att 50 % av den svenska befolkningen är överviktiga.

Varför har vi så svårt att följa rekommenderade kostråd  (NNR)?

Varför har vi så svårt att följa rekommenderade kostråd  (LCHF)?

Anna Hallén svarar:

Tallriksmodellen

(NNR) Tallriksmodellen skapar tyvärr ett sug efter mer kolhydrater hos väldigt många människor. Allt bröd i synnerhet. Suget i sig räcker för många för att tappa kontrollen över ätandet. Att det finns ett kolhydratberoende som är enormt stark tror jag de flesta idag är överens om. (Vissa anser till och med att det skulle vara att minska sin livskvalité om man tvingades ta bort smörgåsen.) Av denna anledning uppskattar många kolhydratfattiga koster, eftersom de då återfår kontrollen över sitt ätande. De slipper suget, suget som skapar överätning som i sin tur skapar övervikt.

Kolhydrater påverkar serotoninet i hjärnan, vilket betyder att du kan påverka hur du mår med hjälp av kolhydrater. Kolhydraterna får dig att må bättre, vara mindre ångestfull och deprimerad. När kostråden tillåter så stor mängd och hävdar att det är nyttigt, är det lätt att överäta ”nyttiga” kolhydrater för att självmedicinera. Många ”tröstäter”. Tröstätningen skapar överätning, vilket skapar övervikt.

Den stora mängden kolhydrater, även här är brödet en stor bov, skapar, för väldigt många människor, stora blodsockersvängningar vilket gör att du försöker ”piggäta” när blodsockret är lågt. Dessa extra mellanmål är oftast överätning, bara för att höja blodsockret, inte för att kroppen saknar byggnadsmaterial och näringsämnen. Ännu en grund för övervikt.

Tallriksmodellen är mycket fettfattig. Fett ökar din fettförbränning och av fett blir du mätt. Det är svårt att hålla en kost där du inte riktigt är mätt och nöjd.

Många är kolhydratkänsliga. Som sagt vi är redan 50% överviktiga i Sverige. Alltså 50% som inte kan hantera vår kost. 50% som har tappat greppet om våra kostvanor. Många smala kan inte förstå detta. Ganska naturligt. De får inte detta överväldigande ”sug” av kolhydrater. De kan hantera dem. De blir inte beroende. Precis på samma sätt som att de flesta av oss kan dricka vin både på fredag och på lördag, men vi blir inte alkoholister för det. Några blir det… och de bör kanske undvika alkohol helt?

LCHF

Många önskar att de kan göra kolhydratundantag och gör det. Beroendet är så starkt och vänner och bekanta tjatar ofta att ”EN smörgås gör väl ingen skada” eller ”du får inte bli fanatisk”. Av denna anledning är det många som tappar kontrollen och greppet över LCHFkosten. De faller tillbaka i sitt beroende.

LCHF kosten kräver också en ny kunskap. Vi har ju i alla år fått höra HUR vi ska äta, fett är farligt, riskakor är bra, vräk i dig frukt, ta bort skinnet på kycklingen, är mer fibrer o s v men egentligen inte fått reda på varför. Nu ska vi äta tvärt om enligt LCHF, vilket kan vara förvirrande. Många väljer då att följa menyer och recept i stället för att förstå grunderna/kunskapen. Att ”menyäta” gör det svårt när du är bortbjuden, när du ska på restaurang, när du är på semester mm. Kunskap skapar en enkelhet. Enkelheten är det som får det att fungera. Utan kunskap blir LCHF enformigt och variationen torftig.

Många ser LCHF som en viktminskningsmetod. Allt du väljer att göra under en kortare tid för att sen gå tillbaka till gamla vanor kommer att innebära ett misslyckande.

Att göra en livsstilsförändring gällande kost är bland det svåraste uppgifter vi har. Spelar ingen roll till vilken kunskap/metod du väljer att göra förändringen till. Detta gör att många faller tillbaka till det gamla, där du kan recepten utantill, kan handla utan inköpslista, enkelt kan välja snabbmat på macken mm.

Slutligen, många är tyvärr kaloriskrämda och har fettfobi och TROR att de följer LCHF. Men i själva verket har de nu tagit bort både stor del kolhydrater och stor del fettet. De äter inte enligt LCHF, misslyckas och ger sen LCHF skulden för att de mår dåligt.

Eva Kullenberg svarar:

Att följa NNR innebär framför allt att äta mer av frukt, bär, grönsaker, rotfrukter, potatis och spannmål. Rekommendationerna säger också att vi ska ha en jämn fördelning över dagen, både när det gäller energiintag och måltidsfördelning.

Vi ska alltså äta frukost, lunch, middag och ett par mellanmål varje dag. Sockerintaget bör minskas från dagens genomsnittliga intag av 42 kilo socker – vitt, raffinerat socker – till minst hälften.

Idag är många stressade, rör sig för lite, maten prioriteras bort. Livsmedelskunskapen försvinner och människor tar sig inte tid att laga mat. Detta är ett jättestort bekymmer!

Vi har för mycket pengar… med det menar jag att vi anser oss kunna handla det vi tycker om, och prioriterar bort det som är nyttigt, billigt och bra för hälsan, som t ex våra svenska rotfrukter.

Jag ser detta som ett komplext problem. Det behövs mer kunskap, mer insikt, prioritering av maten, intresse för maten och kunskap om mat och råvaror. Livsmedelsverket beräknar att 20 % av alla cancerfall skulle försvinna om vi åt mer frukt och grönsaker!

LCHF är inte en rekommenderad kost enligt mig. Det finns inga beräkningar, ingen helhet att utgå ifrån. Då kan man inte heller diskutera den utifrån folkhälsoperspektiv. Däremot kan vissa delar säkert fungera bra för enskilda individer, men s k LCHF-kost är inte något som gagnar en generell förbättring av folkhälsan.

Write a comment