Kolhydratsfria sötningsmedel?

Ja, vad är nu sant om kolhydratsfritt sötningsmedel? Det beror lite på från vilken vinkel du väljer att belysa produkterna. Och det beror väldigt mycket på vad du vill ska vara sant. Det verkar gå att hitta stöd för allt inom denna fråga. Det är ofarligt, det är farligt. Det finns naturliga sötningsmedel utan kolhydrater eller de tillverkas genom tuffa kemiska processer.

Jag tänkte, för att göra den enkelt, lyfta de tre vanligsate. Aspartam, Stevia och Sukrin (Erythritol).

E 951. Aspartam är två naturliga aminosyror som sitter ihop. Fenylalanin och asparaginsyra. Två av våra 20 helt vanliga aminosyror. Dessa sitter dock inte ihop två och två i naturen så trots att de är helt naturliga så har de en onaturlig sammansättning samt att de kommer att ”serveras” i en betydligt högre dos än du kan få genom att äta en bit lax eller kycklingfilé. Giftig eller inte? Avgör själv. Mitt val är att inte äta onaturligt sammansatta ämnen i överdriven dos.

Ja, de dödar myror. Men hur många av oss är myror? Ett ämne i mörk choklad dödar hundar och vi äter mörk choklad i alla fall.

E 960. Stevia är en grön växt och är inte det som vi äter som steviasocker. Växten är fullt naturlig och svår att överdosera med då smaken snabbt blir metallisk eller lakritsaktig. Det är stor skillnad att söta ditt te med ett litet blad stevia mot att söta med högkoncentrerat steviolglykosider. Det vi använder som sötningsmedel är nämligen steviolglykosider. Producenterna hävdade från början att detta utvanns genom rena vattenbad men har nu på senare tid tvingats lägga till ”med viss kemisk påverkan”. Farligt eller inte? Avgör själv. Mitt val är att inte äta processade produkter som utvinns med kemikalier.

Prova själv att lägga gröna blad i ett vattenbad och återkom gärna till mig när de har blivit ett vitt pulver 😉

E 968. Sukrin, eller Erytritol som det egentligen heter, är en sockeralkohol. Andra sockeralkoholer har en oönskad laxerande effekt då de inte hamnar i kroppen utan i tjocktarmen. Erytritol hamnar däremot i kroppen och utsöndras därför genom urinen efter att ha passerat njurarna. Detta ses som en fördel – du slipper diarré. Erytritol ses som fullt naturligt då det finns i päron, druvor, meloner och svamp. En logik som denna skulle då kunna användas på nitrater och glutamat då dessa också finns naturligt i grönsaker. Även fruktos finns naturligt i päron och druvor. Koncentrationen du får i ditt sötningsmedel är betydligt större än vad du kan hitta naturligt. Bra eller dåligt? Avgör själv. Mitt val är att inte äta koncentrerade utvunna ämnen i stora doser. Och att denna onaturliga högkoncentration passerar mina så viktiga njurar skrämmer mig lite.

Tillägg 13 juli 2017: Och nu börjar det dyka upp mer om just njut-problemen. Vilket är helt logiskt 😉
http://ekobiotips.blogspot.se/2012/04/erythritol-effekterna.html

Men det är inte denna grund, om det är farligt i form av giftigt eller inte giftigt, som oroar mig personligen. Mina funderingar har mer gått till kroppens biokemi.

Vad händer om du upplever sött på tungan men bara lurar kroppen då kolhydraterna inte når kroppen, då blodet inte får sin utlovade mängd glukos?

Vår nu tyvärr avlidne Tore Persson, ”Sockerdoktorn”, specialistläkare som arbetade med hjärnfysiologi och var känd för: ”Känner du något sött i munnen, spotta ut det”, förklarade följande för mig:

Alla är biokemiska olika. Men det finns en hel del grunder som vi har gemensamt, i alla fall om vi har friska kroppar. Blir du rädd så svarar kroppen med stresshormoner som adrenalin och kortisol. Får du massage så svarar kroppen med oxytocin. Tänker du härliga tankar så svara kroppen med de hormoner som passar t e x dopamin och om du tänker på något mycket obehagligt så är det andra hormoner som frisätts. Du kan alltså styra dina hormoner med bara en känsla och en tanke. Genom att uppleva en känsla av stress, utan att faktiskt vara utsatt för fara, kan du framkalla så många hormoner att du till slut blir sjuk. Är det då rimligt att tro att ett minne av nåt gott, en ”bulle” i handen, en söt smak på tungan och en förväntan på det ”goda men ska unna sig” skulle lämna kroppens hormoner helt oberörda?

Självklart inte!

Det är inte den blodsockerhöjande effekten som oroar utan den blodsockersänkande effekten – som uteblir – som skapar problemen i kroppen.

Så snart du börjar tugga så förbereder sig kroppen. Kakan med sötningsmedlet (oavsett vad du väljer) förmedlar söt smak, minnet av belöningen från tidigare erfarenhet av att äta kaka skapar en förväntan, och kroppen förbereder sig genom att frisläppa sitt blodsockersänkande hormon, insulin. Inget glukos når blodet men insulinet är redan inkallat. Här verkar det finns tre olika kroppsliga reaktioner.

1. Ditt insulinsystem är så pass utslitet att du inte svarar på den söta smaken eller du har diabetes typ 1 och inget insulin finns att tillgå. Detta betyder att det kolhydratfria sötningsmedlet i detta avseende inte gör så stor skada. Inget insulin betyder ingen reaktion från kroppen på den söta smaken.

2. Ditt insulinsystem fungerar som det ska och kroppen börjar sänka blodsockret. Men då du har en helt frisk kropp så svarar de blodsockerhöjande hormonen upp riktigt bra. Du har nu frisläppt stresshormon som tack för kakan, och kan därför på din blodsockermätning konstatera att blodsockret inte har påverkats. Hormonerna balanserar varandra och därigenom blodsockret. Insulinet plockar dock även bort grundmaterialet för ketonkroppar, de fria fettsyrorna, så dessa kommer att minska. Du har nu ökat kroppens stress samtidigt som du har minskat ketosen samt fettförbränningen. Kanske inte helt det du önskade när du valde det kolhydratfria godkända sötningsmedlet?

Troligtvis detta som nu syns i forskningen som visar att de som väljer lightläsk har samma viktkurva som de som väljer vanlig sötad läsk.

3. Ditt blodsockerkontrollerande system är ”slitet”, du har kanske varit eller är överviktig och jojobantat i många många år. Den söta smaken frisätter insulin och kroppen kompenserar med blodsockerhöjande hormoner såsom glukagon, adrenalin och kortisol. Däremot är balanseringen inte längre perfekt, du kommer att uppleva ett stort svajjande blodsocker trots att du inte har ätit några kolhydrater. Ett svajjande blodsocker innebär för många av de som har problem med vikten att suget nu får ett tydligt grepp. Samt att vi precis som ovan har ökat på stresshormonerna, minskat ketosen samt minskat fettförbränningen.

Troligtvis inte det vi önskade när vi gjorde valet att äta kolhydratfria sötningsmedel.

Sist men kanske viktigast; hjärnans belöningssystem! Hjärnan går inte först och främst igång på att vänta in glukosen rent kemiskt, den går igång på tanken, bilden, smaken och känslan. ”Nu kommer det!”

Belöningssystemet kickar faktiskt igång redan när du bestämt dig för att äta det goda och ännu mer när tungan nås av det söta. Du behåller alltså kampen mot suget, mot beroendet och mot längtan för alltid. Du vattnar och göder kampen var gång du ger hjärnan denna signal. Du skapar en energikrävande kamp som många förlorar mot i det långa loppet, allt för att behålla det söta.

Om du inte tål det söta så välj bort det.

Om du tål det söta och kan äta det utan negativa effekter i liten mängd så ät det i sin naturliga form. Sött i naturen innehåller kolhydrater. Honung är det enda söta som inte är kopplat till en negativ baksida.

Sötmans makt är stor. Vad är då sanningen? Ja, det spelar ingen roll. Du väljer alltid vad du vill stoppa i din kropp. Ingen annan. Du äger ditt facit och dina val. Du bestämmer över din kropp. Du äter vad du vill. Även sött om du vill. I vilken form du vill.

Min erfarenhet visar dock på att få som har problem med socker, klarar av att äta kolhydratfria sötningsmedel. De fortsätter att ha problem med vikten och sitt ätbeteende och faller dit lite då och då. Få når målet – en stabil vikt och ett tryggt ätbeteende.

De som inte har problem med vikt och ätbeteende och som kan äta lite sött då och då, varför välja kolhydratfria icke arterna hårt kemiskt processade produkter som lurar hela vårt hormonsystem och belöningssytem?

Naturen har serverat oss med honung. För människan ett arteget sött. Äter jag personligen det? Inte en chans! Jag är ju ätstörd sockerberoende med nedsatt insulinkänslighet.

Andra inlägg som kan intressera dig

1 kommentar

  1. Katrin
    24 januari, 2017

    Mycket intressant, blir å ta sig en rejäl funderare!

SKRIV EN KOMMENTAR