Hur kan jag hjälpa mitt skolbarn?

Tyvärr är det svårt att ge snabba qvicktips på nätet. Det är så mycket som påverkar. Vad är det som ditt barn behöver kompensera? Hur är läraren? Hur är resten av klassen? Hur akustiken i klassrummet?

Men ett tips är att INTE vara rädd för att se ditt barn som ett barn med särskilda behov. Alla barn har särskilda behov men vissa barns behov krockar med den ganska så stela skolvärlden. Det viktiga är ju att vi kompenserar.

Ett annat bra tips är att förstå att en brist kan INTE uppfostras bort. Hade det gått hade väl var och varannan förälder gjort det. Och om föräldern inte klarar av det så borde väl läraren göra det. OM det hade varit så enkelt. 

Se ditt barns problem som glasögon och gluten! Om ditt barn har en brist, t ex koncentrationsproblem, se det som ett barn med dålig syn. KOMPENSERA! Ett barn med dålig syn får glasögon. Ett barn med koncentrationsbrist får korta uppgifter som enkelt kan avslutas. Samt får sitta längst fram så resten av gängets rörelser inte stör osv.

Om ditt barn har en brist, t ex problem med impulskontrollen (hamnar snabbt och explosionsartat i bråk), se det som ett barn med glutenintolerans. Ta BORT gluten. Ta BORT de tillfällena som inte fungerar. Inte uppfostrar du väl bort gluten och skriver avtal med barnet att nästa gång du äter en smörgås måste du lova att inte bli sjuk.

Barn som får rimliga krav efter sin förmåga kommer att vilja göra rätt. Barn vill om de bara kan!

Men att säga att barn kan om de bara vill, ja, det är fräckt! Då vill jag att alla barn med glasögon tar av dem NU och så får de jobba utan att se. bara de vill tillräckligt så kan de ju… eller?

Ja, ADHD mm ser ut som uppfostringsproblem. Jag vet. Men om nu inte uppfostran fungerar kanske det är dags att prova något nytt? Ett annat synsätt på problemet? Och vad gör det om du tar fel på ett eller annat barn? Vad gör det om ett ouppfostrat barn råkar ramla med här? Vad spelar det för roll, bara det fungerar. Vad är det som är så fel om vi lär barnen ett fungerande sätt istället för att skälla och uppfostra när det sättet helt tydligt INTE fungerar.

Tidigare
«
Nästa
»

2 kommentarer

  1. sami
    1 oktober, 2010

    hej en enkel fråga min vän. du var med i en viktgrupp i 10 månader vägde o mätte o hände inget på vågen dom sa att du fuskar! handen på hjärta fuskade du? jag är en tungvikts slagkämpe har med näbbar och klor kämpat för att nå tungvikt fy faan säger jag bara, när jag håller upp med min träning en stund så får jag inte i mig så mycket mat som jag ska och direkt så börjar jag förlora vikt. är väldigt intresserad av vad du åt under fet perioden,?

    1. Anna svarar sam
      2 oktober, 2010

      Handen på hjärtat. Nej, inte en enda gång. Detta var nämligen tillfället som jag hade bestämt mig för att äntligen lyckas. Men min kropp var så sönderbantad efter alla svältkurer så den klarade sig utmärkt på VVs matmängd. Min förbränning var nere i botten.

      När jag sen började äta fett igen och undvek de fetinlagrande kolhydraterna så ökade min kropps naturliga förbränning och jag kunde äta MER mat och ändå stå still. Till slut var förbränningen s normal igen att jag nu kunde gå ner i vikt!!

      Nu kan jag äta mycket stora mängder mat och stå still. Min kropp står på förbänning då den är trygg. Tidigare stod den i stort sett alltid på inlagring….

Write a comment