Vill du läsa in kunskapen? (Visuell)
Vill du prova själv? (Kinistetisk)
Vill du lyssna in kunskapen? (Auditiv)
Enklast är att tänka dig att du ska lära dig en ny mobil eller den nya DVDn. Vill du själv läsa instruktionsboken? (Så tvingar vi många barn att lära sig skolmaterial, trots att vi vuxna sällan väljer detta alternativ. Konstigt!)
Vill du att någon berättar men du får inte prova själv? (Så är en vanlig skoldag ofta uppbyggd) Eller vill du prova själv, knappa lite och se om du kommer på det? (Detta vill väldigt många barn)
Eller ännu bättre. Kanske sätta ihop olika lärstilar. Du får knappa själv, fråga någon som kan berätta för dig det du inte förstår. Detta är någon som många tycker låter som en bra balans. Varför inte använda det lite mer i skolan?
Oftast lär vi ut till andra som vi själva helst lär in. Detta är jätteviktigt för lärarna att känna till, samt ha kompetensen att kompensera för detta. För naturligtvis är det inte bästa sätt för eleverna. Det bästa för eleverna är att få lära in på deras bbästa sätt. Speciellt viktigt är detta för ett barn med inlärningssvårigheter. Tänk vad härligt om jag hade fått denna kunskap på lärarhögskolan. Tänk vad härligt om denna kunskap var en självklarhet för ALLA behöriga lärare.
Nix, jag skäller inte på lärarna. Inte alls. Jag skäller på lärarutbildningen. Att bli en lärare är inte bara att lära sig kunskapen. Att vara lärare är att förstå hur eleverna enklast lär in. Samt att veta olika sätt att förmedla kunskap.
Det du tar upp här är knappast något nytt. Visst lärarutbildningen har brister. Vetenskapligheten bakom lärstilsanalyser har dock ifrågasatts.ånga lyfter istället fram formativ bedömning som bästa vägen att hjälpa eleven nå kunskap (speciellt de lågpresterande).
Arbetar på en skola där så väl lärstilsanalys som formativ bedömning praktiseras så jag vet vad jag talar om. Av dessa ger FB klart mest mervärde. Lärstilsanalys kan i bästa fall ge eleven en uppfattning om vad den bör arbeta på att förbättra för att LÄRA SIG bättre. I sämsta fall blir det ett redskap för skolledning att lägga misslyckanden på läraren. Det var ju hon/han som inte lyckades nå eleven! Man kan dock aldrig tvinga någon att lära sig utan endast visa på vägen och finnas som stöd på resan.
Har antagligen AD(H)D själv trots att jag aldrig blev diagnostiserad som barn/tonåring då jag kom undan med att helt enkelt vara smart och ha lätt för att lära mig så det kompenserade för att jag hade koncentrationsförmåga som en fiskmås. Samt att det för mig passade just utmärkt med lärarledda lektioner när läraren pratade och man skrev ner anvisade precisa anteckningar (alltså riktigt omordernt :P) – hade det däremot varit dagens moderna projektorientering och egna ansvar och självständigt arbete som pushas så på hade jag nog inte klarat mig så bra alls med tanke på att jag näst intill aldrig klarade av att läsa läxor och plugga till prov, klarade mig på att jag lärde mig just på det sätt som det undervisades.
Så som sagt i dag med de ökade kraven på individualiserad undervisning hade det nog gått mycket sämre, då finns det knappast inte resurser att ha en lärare bara för några få som lär just bäst på det sättet.
Komiskt nog hör jag till de som absolut läser innehållsförteckningen först innan jag gör något om jag köper något nytt!
Så sant, så sant!
Nu är jag snart hemma igen och har full tillgång till nätet. Kommer att försöka svara på så mycket som tiden räcker åt till.
Är ju bara hemma en dag. Ska sen vidare till Spanien för att utbilda LCHF kostrådgivare.
Underbart att våra barn och deras kost väcker ett sådant intresse. Det gör mig oerhört glad.
Verkligen sant och hoppas skolorna förstår detta och jobbar på detta. Jag fick veta detta på mitt jobb där vi fick lära oss se hur vi själva helst tog in nya kunskaper. Detta i en workshop i kring PPP som verkligen var bra. Power Point Presentationer alltså 🙂
Och tyvärr är det stoppa näsan i litteratur som lärarutbildningen kör med, litteratur som man oftast inte har någon användning av sen. Det är ute, på skolorna, som man lär sig och tar in erfarenheter. Man lär sig inte via föreläsningar, seminarier, tentor eller litteratur. Hur lär man ut kunskap? är en ständig fråga som kommer upp. Hur lär man in till barn som inte förstår, hur förenklar man och förklarar? Hur går man vidare för att befästa kunskap? Hur tar man hand om barn med särskolda behov, barn som behöver extra tid eller är snabba i sin inlärning? Hur gör man? Såna frågor blir långa diskussioner men det hinns inte med och stoppas undan, tyvärr.
Vi har många gånger påpekat att det behövs mer praktik, mer praktisak lektioner på högskolan i hur man lär ut. Istället blir det en litteraturbok att läsa. Jag är själv mest praktisk och visualiserar. Det är enklare att förklara en kvadrat om man samtidigt ritar på tavlan och visar en kvadrat. Det finns mängder av material i rummet eller omgivning man kan använda sig av, ändå görs det för sällan. Man babblar och ger instruktion ur en bok, eleverna ska jobba självständigt och sen räcker många upp armen för att de inet förstår. Jösses, vad har jag gett mig in på egentligen? 😉
Tips på läsning!
Barbara Prashnig ”Våra arbetsstilar – hur du är avgör hur du lär”
Den har några år på nacken, men är lika giltig idag ändå.
Brain Books heter förlaget jag köpt den från.
Anna, du jobbar med det viktigaste som tänkas kan. Hoppas att du orkar med trots motvind.
Högsta betyg till dig!
Tack. Det värmer mitt hjärta och ger energi 🙂
Hej
Tack för dina (utom ords betydelse för jag hittar inte rätt ord) jättebra ord – tips vägledningar!
Kanske som jag läser ovan – det samma som alltid nämnts eller redan sagts – MEN åter MEN hur vi tar till oss kunskap och förståelse handlar om hur läraren lär ut – berättar så vi ”hör” eller kan tom ”se – utan glasögon – du är en hel världs ”glasögon” genom ditt sätt att förmedlag för oss med ADHD just här – jag sitter här och berättar för de jag har omkring mej just dina ord – ditt sätt att förmedla – jag önskar vi kunde få möjlighet att höra just dej föreläsa dina egna ord och uttryck!
Jag är en mamma med ADHD och barnen sina symptom tyvärr givna frånm mej – dock – tacksamheten jag känner att klara hjälpa andra barn – och vuxna genom det signalsystem som talar ”samma språk” att ge förståelse och känna som ”oss” med liknande grund på ett enklare sätt – jag ser det som möjligheter – jag hoppas kunna ge vidare – tar till dina ord och andras kunskaper – lägger dem i eget bibliotek – möjligheternas gård för framtidens barn –
Kunskap är nyckeln till allt – 1+1=2
Genom gramatik till matte = socialt samspel med allas unika strategier!
Återigen TACK för allt du lär oss som kan mindre!
Mamman