Forskning eller verklighet?

Forskning och studier? Om de representerar sanningen, varför finns det då så många studier som visar på motsatser? Kan det helt enkelt vara så att som man frågar får man svar? Kan det vara så att man frågar så man får det svar man tror man ska få?

Varför har vi satt oss i situationen att sanningen har blivit en fotbollsmatch? Nu står det 3-4 i studier!! Känns som när jag var liten och ”min pappa är starkare än din” (Skratt, fast jag hade ingen pappa. Kanske därför jag fått lära mig att lita på mig själv?)

Varför har studier tagit över verkligheten? Ex.Fullkornsfibrer är toppen när du har problem för magen enligt en massa studier. Sen äter människor dessa i 20-30 år och blir aldrig bättre. Jag (och många med mig) säger då (Helt emot studierna) att ta bort dem, de tillhör inte människans naturliga kost. Magarna blir bra! (Helt emot studierna!!) Och det roliga här är att vi har fel, alla som blir bra har fel och studierna har rätt. För de vann fotbollsmatchen i studieantal med 78-0! Så vi fortsätter att rekommendera fullkornsfibrer. För det säger studierna….

Hade alla studier visat på sanningen i helhet (Inte detalj, detaljer har ingen relevans i livet) så hade alla mått strålande. Alla som tjatar om sina studier har ju redan hittat sanningen. Varför mår vi då inte bra? Vi har ju följt studierna i 20-30 år!!

Jag tänker i alla fall prova på verkligheten. Jag tänker strunta i studierna och förlita mig på kunskap om evolution, kunskap om människokroppen och hur näringsämnena fungerar i vårt kropp. Jag tänker förlita mig på människorna upplevelse av hur de mår och lita på att alla jag träffar känner sin egen kropp bättre än någon forskare som de aldrig träffat. Jag tänker lita på att naturlig kost är bättre än onaturlig kost. Att vi alla är lite olika så vi måste prova oss fram lite.

Jag väljer den vägen. Du väljer vilken väg du vill att ditt liv ska gå. Jag tror ingen äger sanningen. Känn efter vad DU vill.

Hm, men om jag har fel då? Jag har svårt att tro att det kan bli värre 🙂 Så oavsett om det fortfarande finns saker vi måste finjustera så kan vi i alla fall inte fortsätta som vi gör nu. Och hur kan så många må så bra på kost som är så dålig? I min värld är det orimligt att kroppen belönar oss med hälsa för att sen snabbt ta livet av oss.

Tidigare
«

8 kommentarer

  1. AnkiS
    21 februari, 2012

    Ja Anna, jag är övertygad om att du har rätt i att spannmål inte är människoföda. De allra flesta jag känner som har tagit bort spannmålet en tid har mått mycket bättre, men det är få som vill. Man kan inte ”klara sig” utan gröten på morgonen, knäckebrödsmackan till kvällsfikat, pastan till lunch och så vidare.
    Jag tror inte man behöver vara glutenintolerant för att må bättre utan.

  2. gunsan
    21 februari, 2012

    snälla Anna , du skriver så kloka saker och verkar vara en påläst och intelligent kvinna, kalla dej INTE lilla Anna !!!!
    Det förminskar och förlöjligar hela texten, man har svårt att ta innehållet/dej på allvar, och det anser jag att man ska göra!
    Vill inte gnälla och klaga utan snarare hylla dej och dina texter, underbara alltid, utom detta med lilla Anna!
    Kram Gunsan

    1. Anna Hallén
      21 februari, 2012

      Fixat 🙂

      1. gunsan
        21 februari, 2012

        Underbart !!

  3. Jeanette H-H
    21 februari, 2012

    Byt ut lilla mot kloka. 🙂 Då blir det en bra text.

  4. 21 februari, 2012

    Har följt din blogg ett tag nu men det är nog första gången jag kommenterar. Du skriver så otroligt bra och jag älskar att läsa allt du skriver! Man förstår plötsligt hur allt hänger ihop och varför man mår som man mår.
    Har sparat flera av dina inlägg i en speciell mapp så jag kan gå tillbaka o läsa när det är något jag funderar över. Tack för allt hjälp och inspiration!
    Lynn

  5. Karin Berggren
    23 februari, 2012

    Väldigt intressant läsning! Jag har haft magproblem i princip i hela mitt liv och efter många många läkarbesök, utredningar och många 5-kronor lagda på akuta toalettbesök (vågar inte ens tänka på hur mycket pengar jag blivit tvungen att lägga på toalettbesök under åren) fick jag diagnosen IBS. Jag blev rekommenderad att äta mera fullkorn, grovt bröd, bulkmedel (Vi-siblin, Inolaxol m.m) och lite fett.
    – ”Testa dig fram och se vad som funkar för dig” sa doktorn.
    Jag testade och uteslöt, testade och uteslöt och eftersom det mesta inte fungerade för just min mage uteslöts det mesta. Detta ständiga uteslutande av livsmedel ledde till ortorexi (en ätstörning med extremt ”hälsotänkande”) och senare till andra ärstörningar. För ca ett år sedan så tipsade en vän till mig LCHF. Efter mycket googlande, oroande och påläsning så bestämde jag mig för att testa, mycket på grund av texter jag läste i din blogg om det här med att ta EN bulle, vilket jag inte kan.
    Jag ångrar inte mitt beslut en sekund. Efter bara en dag märkes en väsentlig skillnad! Jag har inte gått ner i vikt innan, då jag länge misshandlat min kropp med mina kostval, men jag hittade texter med förklaringar och tröst även för detta.
    För ca två veckor sedan bestämde jag mig för att utföra ett experiment och äta kolhydrater igen. Även denna gång märktes skillnad på bara en dag, det var tillbaka till det gamla vanliga.
    Jag kommer aldrig gå tillbaka till kolhydratskost!
    Tack för stödet som din blogg gett mig. Guld värt i kampen till en normal mage och en normal syn på mat!

SKRIV EN KOMMENTAR