Energibristsjukdomar

Varför blir vi så sjuka idag? Energibrist-sjukdomarna ökar skrämmande snabbt.
 
Allt från binjureproblematik, sköldkörtelproblem till ME/cfs och hela spektrat däremellan.
 
Och på detta en håglöshet, deppighet och ledsenhet.
 
Jag tror det är samma ”sjukdom”, bara olika symtom och olika ställen som går sönder. Vi går sönder där vi är som svagast. Och alla är olika, vilket gör att det ser ut som olika sjukdomar.
 
Är det sjukdom? Jag tror inte det. Sjukdom är ju något trasigt, bakterier, parasiter, virus och/eller svamp.
 
Jag tror att det är en överbelastning. På samma sätt som du kan överbelasta en muskel om du tränar den för hårt var dag utan vila.
 
Först svarar den med trötthet.
 
Sen med värk.
 
Därefter med inflammation.
 
Sen med muskelbristningar.
 
Och till slut med en stressfraktur.
 
Jag förringar inte skadan, problematiken, värken, tröttheten. Jag upplever detta oerhört allvarligt och jag förstår sorgen över hur dagarna äts upp av symptomen.
 
Och ja, det kan behövas medicin. Det kan behövas ett gips.
 
Men lösningen ligger i att ta bort överbelastningen. Vila, rehab och sen långsamt träna upp vårt system igen. Långsamt. Men inte bara med vila. Och inte bara med aktivitet. Utan genom att ta bort belastningen.
 
Vad är då belastningen?
 
Tyvärr tror jag det är minst 10 olika saker som tillsammans bygger dessa symtom.
 
1 Stress i sig. Det är extremt tröttande och inflammations-ökande att befinna sig i det sympatiska nervsystemet.
 
2 Levern. Då vi är stressade kan levern inte göra sitt jobb då adrenalinet har förtur…
 
3 Så nu blir gifter oerhört påfrestande för oss för vår kropp kan inte rena oss.
 
4. Mögel blir nu mycket skadligt.
 
5 Tungmetaller blir nu mycket skadligt.
 
6 Tillsatser, kemikalier, plaster blir nu mycket skadligt.
 
7 Vi äter fel och skapar näringsbrister, får i oss för lite omega 3 och missar småsaker som glycin, lera och pektin.
 
8 Näringsbrister ökar kroppens stress och när levern inte kan rena oss så ökar kroppens inflammationer.
 
9 Inflammationer gör så att leverns inte kan rena oss.
 
10 Vi påverkar våra hjärnor med wifi var dag. (I Frankrike anser man det vetenskapligt bevisat att det skadar så skolor med barn upp till 12 år har wifi-förbud)
 
11 Återhämtningen genom djupandning och lediga tankar är för sällan, för kort tid och för lite. Det är i trygghet som levern renar oss.
 
12 Näringsbrister såsom mineralbrister gör så levern inte kan ta hand om tungmetaller.
 
13 Socker, gluten och stress skapar genomsläpplig tarm (läckande tarm) som nu möjliggör för autoimmuna sjukdomar och att gifter får fri passage in i vår kropp.
 
14 Detta gör oss ännu känsligare och inflammationen ökar och leverns jobb minskar och stressen ökar och lever måste fokusera på adrenalinet…
 
15 Och nu ger kroppen upp! Med vad? Ja, där du är som svagast går du sönder först.
 
Men läser vi om utmattade binjurar, sköldkörtelproblem och ME/cfs så är många kriterier samma.
 
Även IBS och fibromyalgi har många symtom som är gemensamma med varandra och med sjukdomarna ovan.
 
Många har även fler av dessa på samma gång.
 
Eller kanske bara flera av symptomen när kroppens system är helt överbelastade.
 
Jag tror (tyvärr) lösningen är att vi måste titta på många saker samtidigt. Och detta när den som är sjuk är som tröttast och helt slut.
 
Jag tror vi måste sanera bort överbelastningarna i form av mögel, kemikalier, tungmetaller och tillsatser, allt som det går.
 
Fokusera på inflammation, trygghet, djupandning, tarmen, levern och återhämtning.
 
Och minska på allt som är nytt för kroppen. Som mikro, wifi, ständigt uppkopplad, ständigt nåbar och kravet på snabbhet i all kommunikation.
 
Nej, jag är inte emot medicin. Lika lite som jag är emot gips när kroppen gått sönder av en stressfraktur. Ofta är det en förutsättning.
 
Men jag tror inte det är lösningen. Lika lite som jag tror att vi blir starka och värkfria av ett gips i det långa loppet.

2 kommentarer

  1. Jenny
    25 april, 2017

    Tungmetaller, hur länge kan de finnas kvar i kroppen? Under åren 2000-2012 misstänker jag att vi i familjen hade ett dricksvatten som var otjänligt med avseende bly, nickel och uran. Senaste 5 åren är dessa ämnen borta med hjälp av vattenfilter. Kan detta fortfarande finnas med som en belastning i kroppen och vad för åtgärd i så fall? Dock kvarstår en liten anmärkning på fluor (riktvärde 1.3, vårt värde 1.6). Hur stor skada gör detta?
    Anledningen att dessa funderingar dyker upp nu är att jag senaste halvåret upplevt en enorm trötthet. Livet i allmänhet har varit stressigt senaste två åren. Är halvt sjukskriven med diagnos depressiv period. SSRI gav inget resultat. Enligt vården är alla värden bra, finns dock liten förhöjning på TPO men det är inget som ska åtgärdas i dagsläget.
    Äter en gluten och sockerfri kost, minimalt med mjölkprodukter och alkohol. Vad ytterligare ska man ta bort och lägga till tro?
    / Jenny

    1. 29 maj, 2017

      Jag vet inte om det finns något svar på detta. I alla fall inte som jag kan. Tyvärr.

Write a comment