Dagens tacksamheter på kloster

Hej!
Detta är egentligen inte ett inlägg, det är en dagbok. Och jag sparar den här bara för att jag vill ha den kvar. Tankar skrivna på FB.

Vill du ”tjuvläsa” min dagbok så ska den läsas från slutet.

Varför göra det enkelt om man kan göra det svårt?

Lördag den 25 feb – Veckans avslutande tacksamheter.

1 Jag är så glad att jag vet att jag lever här och nu. Och att nu snabbt blir ”då”, för ”sen” är jag ju inte där längre. Speciellt när jag tackar ja till middagen, får biten på min tallrik och upptäcker att det är lasagne.
 
En snabb sekund av panik.
 
Sen gör jag som jag brukar här på klostret vid måltiderna, tittar, ler följer och nickar ibland och biten ligger obönhörligen orörd kvar på min tallrik.
 
Och nu är jag på mitt rum och ”då” är som tur var borta. Men det var en låååång pinsam middag, jag lovar 😉 Och att gömma den i servetten var det inte tal om, jag har ju en dag kvar med denna följeslagare!
 
2 Jag är glad att jag kan äta och efter 17 års ät-träning vet var mina gränser går. För denna vecka har utsatt mig för en enormt massa val och konstiga situationer.
 
Är dock helt övertygad om att ändå jag har fått i mig en otaliga massa ting som min kropp är helt ovan vid för min magen (som aldrig har bråkat) är i dag stenhård (magen alltså – inte innehållet), som om jag har ätit betong.
 
2,5 Jag låtsas att det är evinnerligt starka, stenhårda & kompakta magmuskler.
 
3 Jag är glad att jag har fått uppleva detta och jag är ännu gladare att Alex och bonusson kommer och hämtar mig i morgon.
 
3,5 Jag är så glad att jag i morgon kan prata igen. Många ord som står på kö för att komma ut. Har dock en viss föraning om att Alex och bonusson inte kommer att dela min uppskattning över detta fenomen.
 
3,75 Alex Buitenhuis har lärt mig ett nederländskt uttryck som heter ”Ostindiskat lyssnande” (Har för mig det hette så) Har en föraning om att han kommer att praktisera detta kommande dagar.
 
4 Jag är glad över alla nederländska ord jag faktiskt nu kan, även om de är helt oanvändbara tillsammans i en meningsfull mening.
 
5 Jag är tacksam över att det finns papperskorgar, i alla fall en, i denna för övrigt mycket udda belgiska by.
 
6 Jag är lycklig över att jag inte hade en chans att tillägga ”Ja, det är Nescafé-orden” när en ny gäst frågade Konstantin om han tillhörde ”Caramelito”.
 
Så många gånger som min hjärna har velat vara med denna vecka och så glad jag är över att den inte hade den möjligheten. <3
 
7 Jag är glad att jag har fått träffa så många spännande människor under denna vecka, speciellt Theo och hans underhållande servett och den charmige unga Konstantin – kaffemunken.
 
8 Jag är så tacksam att jag inte har jäspat eller somnat på lektionerna – även om de har varit extremt utmanande för mig och jag har tvingats ”sova middag” mellan frukost kl 8 och lektionen kl 9, och på lunchrasten som tursamt nog var 1,5 timme och på em efter lektion och innan middag.
 
(Fasktiskt sant – att sitta still, fullt koncentrerat och försöka förstå något som man inte alls hänger med på, och få förklaringen på det du inte förstod på samma sätt som du från början inte fattade och ändå måste ha en strategi för om det dyker upp en fråga, ja det är extremt tröttande.)
 
8,5 Jag är stolt över att jag lyckades le uppmärksammat och se nyfiket intresserad och ovanligt intelligent ut hela veckan. Träningsvärken i ansiktsmusklerna hoppas jag kommer att ge mig ett gratis ansiktslyft som tack.
 
9 Jag är glad för att jag har förmågan att lyssna uppmärksammat till ”rappakalja”, nicka på tonfall och till och med skratta på rätt ställe. En förmåga jag utvecklade som ung när världen var obegriplig men jag ville vara med.
 
Den talangen var mycket användbar denna vecka, tyvärr var jag så skicklig att några fick för sig att jag faktiskt förstod samtalet. Det var kanske mindre lyckat. Följdfrågor på det du inte förstått från början är härligt kluriga att få till svaret på utan att helt avslöja att du är totalt ”lost”.
 
10 Jag är glad att jag lyckats skapa en retlig kommunikation med Konstantin och att jag fått honom att nu till och med ”ge tillbaka”. Att utan ord kunna ”jäklas” med varandra är häftigt.
 
Även om nu Konstantin, från den mycket stränga orden med bruna klänningar, som jag uppenbart inte kan stava till, inte skulle uttryckt sig så burdust.
 
11 Konstantin gick med i orden när han var 13 år. Borde det inte vara lika olagligt att tacka nej till livslång avhållsamhet till sex vid 13 som det är att ha sex vid 13?
 
12 Jag är mycket tacksam över att hopplösheten jag upplevde i onsdags då den fick mig att stanna upp, känna efter, skapa skydd, göra ny strategi, träna på min styrka, lära nytt, skapa möjligheter och få en ny erfarenhet att växa från.
 
13 Jag är tacksam över att ha fått bo i stillheten på ett kloster, uppleva miljön, kylan från att värmen stängs av under natten, tystnaden och lugnet för att kunna konstatera att detta är absolut inget för mig. Någonsin.
 
14 Jag är varmt tacksam för att ni har förgyllt denna vecka för mig med skratt, hejarop och närvaro. (Även om jag inte är helt säker på att ni alltid skrattade med mig, undrar om det inte smög sig in ett ”åt” ibland.)
 
Tack! <3

 

24 feb – God natt

Och nu börjar det blir för lugnt för mig vilket gör att mina tankar far tunt som en tornado. Ni får stå ut med några eftertänksamma ord inför nattens kommande sömn.

1 Lyssnade koncentrerat när Konstantin, berättar för de övriga vid bordet, om sin orden och sitt liv.Jag snappar upp Caramelito och bestämmer mig för att googla så snart jag når mitt rum igen.

Döm om min förvåning när det visar sig vara Nescafé! Tror du jag har missat nån bokstav? Eller pratade han kaffe med munkar?

2 Fick beröm idag. Nu läser jag tydligen riktigt bra. Nu ser jag fram emot att lära mig förstå vad jag säger.

3 Det är bra att veta vad man säger har jag förstått, då jag flera gånger har lyckats säga något helt annat än det jag trodde jag sa. Detta går tydligt att utläsa på min lärares ansiktsuttryck och ansiktsfärg.

4 Att sitta i ett kloster, på sitt rum som heter ”Biskopsrummet” där ingenting är nyare än i alla fall 100 år, och höra munkarna avlägset sjunga i en annan del är magiskt.

5 Däremot är jag helt säker på att alla klosterspöken och klosterandar antingen håller sig borta bara för att reta gallfeber på mig eller så tröttnade de på klosterlivet och flyttade för länge sedan någon annanstans.

Jag går omkring i mörka korridorer – ingenting. Sover ensam i ett sovrum med 5 meter i takhöjd och alla lampor släckta – ingenting.
Eller föresten, de kanske inte bor i guds hus? Eller gör de?

Sov gott alla och tack för att ni är med mig på denna resa. Uppskattas i massor. Här är det lätt att känna sig ensam 

24 feb 2017 – Dagens klosterreflektioner dag vijf.

1 Jag har nu insiktsfullt och vördnadsfullt packat upp den hypotetiska vinflaskan som var nedstoppad i den faktiska papperskorgen i ”Bisschopkamer 5” och förpassat den till en papperskorg jag hittade på stan. Jag tror den trivs bättre där.

2 Njuter av att inse att jag nu förstår att jag inte förstår. Det måste ju betyda att jag utvecklats och nu förstår något – i alla fall i bland.

3 Konstaterar att nyfikenhet (och frustration) skapas när jag förstår lite lite av vad som sägs, följer, tittar, ler, nickar och så helt plötsligt så skrattar alla hjärtligt runt bordet och jag sitter fortfarande och följer, tittar och nickar.

4 Jag är glad att häftstiftet, ett antikt sådant naturligtvis, hittades på golvet i mitt rum och inte i min fotsula.

5 Jag är tacksamt för att jag lyckades avleda bort fokuset från kursboken hela förmiddagen genom att berätta om Gården med hjälp av fotografier och de ca 20 ord jag kan, där inga av dessa dock handlar om takbjälkar, trelängade korsvirkesgårdar eller jordburen golvvärme.

5,5 Jag kunde orden HUIS & TUIN så dessa använde jag så många gånger jag bara kunde.

5,75 Det är viktigt för mig att kunna ord som tuin & huis, i alla fall uttala dessa, för de är själva huvudanledningen till denna veckolånga intensivkurs – att jag kan uttala mitt efternamn *Buitenhuis”

5,90 Ja varför gifta sig med en man med uttalbart efternamn om man kan hitta en man med ett efternamn där både första och andra stavelsen är outtalbara?

Han fick mig som livets utmaning. Jag fick hans efternamn 

6 Konstantin var på besök idag. ny En munk som jag uppmärksamt avslöjade inte kom härifrån på hans ”klänning”. Den såg exakt ut som de andras från detta kloster med den lilla lilla skillnaden att den var mörkbrun i stället för vit.

7 Evinnerligt konfunderad studerade jag Konstantin – hans munknamn nu, inte han egentliga namn från förr. Lång, såg trevlig ut, social, skrattade, lät smart (vad han nu sa), avslappnad och runt 20 år. Alltså vi tar det igen: Lång, såg trevlig ut, social, skrattade, lät smart (vad han nu sa), avslappnad och runt 20 år – och vill bli munk?

Än en gång var jag mycket glad över att min totala avsaknad av det nederländska språket, vilket effektivt stoppade mig för att uttrycka mina funderingar.

8 Theo har en ny servett! Och han ser ut som Broder Tuck. Samt är väldigt ”hemlig” och lågmäld, men vad jag har förstått har en hel del torr humor. Effektfullt så har han bytt ett vanligt skratt mot att han tittar ner, plutar lite med munnen och skrattar bara med höger mungipa.

1,5 dag kvar av detta spännande äventyr.

23 feb 2017 – Anna filiosoferar på klostret i Averbody dag 4.
Det är riktigt nyttigt för mig och min hjärna att få njuta och uppleva detta.

”Det är bara i motvind som en drake lyfter”.

1 Jag har nu insiktsfullt och vördnadsfullt nedlagt den hypotetiska vinflaskan i papperskorgen i ”Bisschopkamer 5” med nån sekund stillhet och saknad innan jag stängde locket.

2 Att slänga jord på ”liket” kändes lite överkurs så jag la bara lite annat vanligt pappersskräp ovanpå.

3 På tal om lik. Nederländarna är oerhört omtänksamma och ord som slutar på lik (lijk) uttalas inte lijk utan löjk för att man inte ska nämna döda människor här och där när man pratar.

Så. Hon är sannolökt hans dotter för de är löka varandra. Det känns löksom mest trolökt att det är så. Löka barn lökar bäst 

4 Har du en stor hunger efter lite och fettfri mat, så är det en oerhört dålig idé att försöka äta ikapp 4 dagars underskott på ost och korv. Hungern var tyvärr betydligt mycket större än magsäcken.

5 Det är viktigt att inte vara mörkrädd om du bor på ett kloster och inte kan hitta var man tänder lamporna i korridorerna på kvällarna.

6 Det är också viktigt att du inte just då får för dig att utforska nya korridorer.

7 De söker nya munkar här, så är du man, singel, gillar mackor, är mellan 18-30 år och aldrig vill ha sex igen, så är du välkommen att söka möjligheten.

PS! Du bör dock helst inte vara LCHF:are.

Denna orden finns tydligen också i Lund, fast Theo berättade att det inte fanns några munkar kvar… var då evinnerligt glad över att jag inte hade en chans att lite käckt, och helt ogenomtänkt, svara att i Sverige gillar vi sex för mycket. Utan att jag satt tyst och bara log.

8 Begränsningar i ordkunskap är en effektiv väg för att undvika spontana, ogenomtänkta, otroligt okultiverade kommentarer.

9 Faktiskt också en effektiv väg (den enda vägen tror jag) om du någon gång skulle vilja få chansen att möta en tyst Anna.

10 Ombyte förnöjer så jag har tagit det stora steget att flytta min studieplats från bordet och ner i sängen och ner under täcket. Och detta har inget med att de stänger av värmen på kvällen och rummet får behagliga 16,5 grad som sitt normalläge.

11 Jag tror att Theo har fått en ny servett, eller så har han bara vikt den dubbel åt andra hållet.

12 Min är fortfarande fläckfri. Men jag lägger den i knät, inte som munkarna som sätter den i halslinningen som en haklapp. Det har sin charm att sitta och äta med vuxna män i haklapp.

13 Läxan jag har blir snabbare gjord om jag gör den än om jag inte gör den. Och ju längre jag drar på den desto längre finns den kvar.

Tack för idag!

23 feb 2017 – Dag 4 och nya små insikter pockar på i halvtid.

1 Förvånad över att NU får min hjärna för sig att plocka fram all tyska jag lärde mig för 35 år sen, som den då totalt förvägrade mig. Och mest spännande av allt, vad mycket den har att plocka fram – som nu då helt krockar och förstör min nederländska.

2 Ord som geschreven borde inte få finnas utan att de kommer/serveras tillsammans med en snaps! Alla g är sch, och sch är s+sch och sen ett r på detta. Vasego: sch-s-sch-r-eve- STOPP! Hoppa nu snabbt över det sista ”ennet”. Så, nu blev det rätt. 

3 Andra ord som ställer till det är nieuwe – då de flesta av bokstäverna inte ska vara med. Funderar då, varför ödsla bläck om de ändå inte ska vara där`Hade det inte varit enklare att bara ta bort?

Niöwe tror jag är en mer korrekt stavning.

4 I morse var Theo borta. Bara jag och min lärare. Lite orolig. Var han så hungrig efter att ha gett bort sin mat i går, att han inte orkade upp i morse? Men som kompensation för hans ickenärvaro fick vi hårdstetkt bacon idag. Tjohooooo. För inte var väl det Theo?

5 Höjden av litenhet är att sitta på mattkanten och dingla med benen. Höjden av trötthet är att lyckas ”sova middag” mellan frukosten klockan 8 och och lektionen klockan 9. Zzzzzzzzz!

6 Nu dags för lunch. En sista fundering, än så länge utan insikt. Om jag nu rent hypotetiskt skulle ha köpt och smugglat in en flaska vin här på klostret och den skulle ta slut innan veckan är slut, ska man då rent hypotetiskt gömma den i papperskorgs på rummet eller ta med den i bagaget och slänga den på flygplatsen?

Trevlig lunch alla!

22 feb 2017 – Dag 3 och nya insikter 

1 Det är okey att snyta sig vid matbordet om man är munk. (Det kan vara så att det är okey även om man inte är munk men jag har inte vågat prova – än.)

2 Tygservietten du får i en vacker trä-serviette-ring dag 1 vid din tallrik, ska du rulla ihop efter användning och ha den dag 2, dag 3, dag 4… ja jag tror hela veckan.

3 Uppmärksammade detta snabbt och valde att inte spilla på den eller torka av något kladdigt på denna. (Munken Theo bredvid mig missade denna del)

4 Jag är glad att jag inte ska byta serviette med Theo.

5 Det är viktigt och nödvändigt att äta allt som är ätbart till lunch då middagen är smörgås med tillbehör.

6 Munken Theo har redan förbarmat sig över mig och ger mig alla ”tillbehör”.

7 Det är på kloster man ställer sig de djupa insiktsfulla frågorna som: ”Varför har jag aldrig investerat i en tjock flanellpyjamas med långa ben och långa armar?”

8 En stilla undran, ett kloster fullt med munkar, och jag har bara sett 5 stycken totalt (aldrig mer än 3 samtidigt) Var är det och vad gör de på dagarna? (Min lärare än inte munk, han är ”utifrån” som jag. Fast två olika utifrån såklart.)

9 Jag funderar, när huvudet är fullt – kommer det explodera eller implodera? Och är huvudvärken ett bevis för att processen nu har börjat? (Ska försöka få med detta på insta – lovar 

somnade…
(Tillägg onsdag morgon, alltså nu)
10 Är min hjärna överhettat om jag vaknar i mörkret, kollar klockan, ser att den är 4 minuter innan jag ska gå upp så jag går upp. Går på toa, tänder alla lampor (det är mörkt), tvättar av mig (kör en kärringtvätt idag), på med deo, borstar tänderna… och här någonstans börjar jag reflektera över att ”Varför har inte mobilväckningen ringt?”

Kollar klockan igen 03:31. Går och lägger mig, skakar på huvudet lite teatraliskt och somnar mitt i en suck. Dock med fräsch mun och luktegott på 

11 Vaknar av klockan 06:27 och konstaterar att ”the dragon” hinner flytta in i munnen på 3 timmar.

Nu frukost och dags för en ny dag i skolbänken.

Sista dagen av ”slit” för sen ska vi börja jobba med min blogg på nederländska och se om jag förstår vad för spännande och intressant som står där. (Tänk om Alex där har skrivit att kanelbullar är hälsomat och margarin är toppen. Asg.)

21 feb 2017 – Dag 2 och nya insikter från klosterlivet 

1 Om du tänker vara sen till middag, faktiskt helt glömma bort den så du måste bli hämtad på ditt rum, så är ett kloster inte det bästa stället att göra det på. Det var alldeles tyst vid bordet idag 🙁

2 Småpajer måste vara den absolut sämsta LCHFmåltiden att försöka äta snyggt och liksom smälta in.

3 Hur många pajer du vågar äta avgörs av antal skal du vågar bygga hög av på din tallrik.

4 Lycka är att konstatera att mannen har skickat med lite euro, när du i kassan konstaterar att de i affären inte tar svenska kreditkort.

5 Mindre lycka när du konstaterar att det du köpt är allt du kommer få på en vecka, för pengarna tog slut.

6 Även om nötter absolut inte är en fullgod middag så är de små gyllene baddare på att få mig att känna mig mätt. Tack!

7 Att sitta still och lyssna är inte min starka sida. Läraren pratar, läser, skriver och när min hjärna helt fått motorstopp och flyttat till yttre rymden – ja DÅ får han för sig att fråga mig om nåt.

8 När man inte kan språket och absolut inte förstår vad det står på skyltar; så är det helt okey att gå där det är förbjudet – 2 gånger 😉

9 ch låter som sch och g låter som sch och sje låter som sche och ord som uien, uit, tuin, buiten, huis och uitstekend är bara skapt för att jag ska få träna på att säga mitt efternamn Buitenhuis <3

10 Och när min lärare suckade så bad jag honom säga ”sju”! Där fick han!

Det blir en tidig kväll i kväll.
Gör nog läxan i morgon bitti.
Hittade precis ett ”Sleutel” 

20 feb 2017 – Dagens insikter på ett kloster i Belgien 

1 Noterar förundrat och förtjust hur vuxna munkar äter choklarkräm typ Nutella på sina smörgåsar till maten samtidigt som de stoppat servetten som hakklapp ned i halslinningen. Är det detta som kallas chokladmunkar?

2 Uppmärksammar också att näs- och örontrimmer nog är helt omoderna på klostret.

3 Lyssnar uppmärksamt och plockar upp berättelsen hur en kvinnlig lunchgäst har varit i nunnekloster i 32 år. Därefter var hon tvungen att lämna i 4 år för att ta hand om sin sjuka mamma och blinda bror. När hon skulle tillbaka så kände hon att, nej nu behövde hon nog lite mer liv utanför nunneklostret så hon vände i dörren och gick igen!

4 Njuter av att hungrigt konstatera att jag nu får en ypperlig chans till spontan fasta.

5 Är det okey att bara äta köttfärssåsen när det bjuds på spagetti och köttfärssås? Jag tror jag uppfattade att de sneglade lite konstigt på mig.

6 Lugnet av att stanna upp före och efter maten för en bordsbön är magiskt även för en icke troende som jag. Axlarna ner, andas, lite stillhet, gemenskap och sen varsågod. Antingen att äta eller att lämna bordet.

7 Munkar pratar med mat i munnen 😉

8 Självklara pålägg för vuxna män är sylt, honung och chokladkräm.

9 En god insikt är att OM du ska gissa på ett ord på nederländska är att ETT – välj inte ordet för hora om du vill säga någon helt annat. TVÅ – välj inte ett ord på tyska då de inte anser det ett språk utan mer som en förolämpning.

10 Hunger är bara en känsla, inget du dör av på en vecka!

11 En stilla kvällsinsikt – chefsmunken stänger av både WiFi och värmen på nätterna.

12 Dagens upplevelse var nog att det är lättare att komma ut från en kloster än att komma in igen. (Men jag lyckades)

13 Dagens förtvivlan måste varit när jag hungrig står utanför matsalen ensam i mörkret och ingen annan kommer. Och jag hinner fundera på om jag missat tiden eller står på fel ställe. Hinner också använda knepet med att blunda och slappna av för att se om min hjärna hittar något jag missat. (Den brukar plocka fram viktiga saker om jag kopplar ur och inte stör den med virrvarr och tankar) Tomt! Helt tomt. Lyckan när sen alla kommer (sent) samtidigt och jag förstår att jag är rätt och jag kommer få mat. (i alla fall nåt)

14 Njuter av att vara här, att jag har lite huvudvärk av allt koncentrerande (kunde varit värre), att jag har en varm tjock tröja med mig som jag köpte i Jerusalem när jag frös där och att jag har några tråkigt klimakteriekilon som gärna får stanna kvar här på klostret när jag åker hem (äta kan jag göra sen).

 

Write a comment