D-vitamin för sista gången

Jag lovade att motivera min ståndpunkt gällande

vitamin D.

 
#1 Alla sjukdomar kopplade till D-vitaminbrist är samma som de som är kopplade till kroniskt högt blodsocker. Intressant!
 
#2 Gränsen för där solen inte räcker till för att bygga D är intressant nog samma som där gränsen går för användandet av vitt socker. Ännu mer intressant!
 
#3 Det är bara länder som har fettfattiga kostråd med hög kolhydratsnivå, gluten och socker i alla former i sin kost (USA & Europa) som har dessa sjukdomar – länder på samma breddgrader utan dessa fettsnåla sockerstinna kostråden har inte brist på D och har i stort sett inte dessa sjukdomar. (De har cancer men kopplat till andra orsaker). Detta är helt orimligt om orsaken är solen och breddgraderna.
 
#4 Bara i denna grupp finns det berättelser på de med normal eller till och med högt vitamin D av de som bor i norra Sverige. Utan tillskott. Omöjligt om det är solen och att det inte går att äta sig till bra nivåer.
 
#5 Sjukdomar som sägs vara kopplade till brist på vitamin D är cancer, MS, diabetes och olika infektionssjukdommar. Om solen i Norden inte räcker till borde var och varannan fått MS för 150 år sen i Sverige. Eller, snarare vi borde inte lyckats överleva här uppe i 4000 år utan tillskott. Logiken håller inte. För inte har solen minskat i sin strålning de senaste 50-60 åren?
 
#6 Ann Fernholm fick sin nivå att öka mitt i vintern. Utan tillskott. Omöjligt om alla dessa påståenden var korrekta.
 
Så nej, vi har nog hittat fel orsak/samband. Det är inget ovanligt fel i forskningen.

Däremot kan vi nog konstatera att:

 
1 Äter du fettsnålt så du inte kan transportera in vitamin i din kropp så är det stor rikt att du får brist på vitamin D. Här behöver du tillskott – och fett så du kan ta upp tillskottet.
 
2 Äter du kolhydratrikt och sockerrikt, speciellt HFCS, så verkar du ha ett större behöv av vitamin D som skydd mot blodsockersjukdomarna. Har behöver du tillskott som skyddar dig mot skadorna som felaktig kost ger dig. men tror inte att överdos av D kommer hålla dig frisk om du forsätter med högt blodsocker.
 
3 Äter du överdos av Kh och socker så du skapar dig fettlever så finns det inte plats att lagra sommarsolens vitamin D och du får en brist redan på hösten. Här behöver du tillskott.
 
4 Är du stressad och har en mage som inte fungerar kommer du få näringsbrister av allt – även av vitamin D. Och du kommer märka att du måste stoppa i dig höga doser för att kunna påverka kroppen. Eftersom ditt dåliga upptag gör att det mesta inte kommer in i kroppen utan hamnar i toan. Du släpper alltså ut en massa hormoner i vår natur. Och det kostar dig en massa pengar. Lägg dessa pengar på stresshantering så ditt näringsupptag normaliserar sig.
 
5 Äter du statiner (kolesterolsänkande medicin) så har du inget att bygga D av. Kroppen bygger D och sol och kolesterol.

Vad säger då forskningen?

Låt oss titta på en av förespråkarna Professor Stig Bengmark påståenden.
 
”Kroppens behov av D-vitamin kan knappast täckas genom enbart kosten och solen räcker tyvärr inte till…”
 
Hur har vi överlevt i Norden i 4000 år om detta påstående är sant? Och hur kan man ha bra nivåer i norra Sverige utan tillskott.
 
Är grundtanken att stor dos D ska motverka de skadliga effekterna av högt blodsocker? Och ju mer ”pasta & macka” man äter desto mer ”motgift” behövs. För högt blodsocker och D står på varsin sida gungbrädan.
 
”Tillståndet fick i övriga världen namnet rakit men benämndes i Sverige för engelska sjukan.”
 
Oerhört spännande. Men jag läser om stora bristskador (som vi inte har längre) och sen om alla sjukdomar (som vi har men som de flesta också är påverkat av högt blodsocker, gluten och stress.) Råden med massa D förutsätter att vi fortsätter äta fettfattiga kostråd proppfulla med socker och Kh och tar höga doser vitamin D för vi tror att det räcker och fungerar för att behålla hälsan.
 
”D-vitamin är inte bara ett vitamin i raden av alla vitaminer som vi fått lära känna under de senaste 100 åren, det är också ett betydelsefullt hormon och, framför allt, en avgörande faktor för en välfungerande tarmflora och immunfunktioner – egenskaper som först på senare år blivit ordentligt uppmärksammade.”
 
Helt sant. Men inga hormon ska tas i överdos då allt hänger ihop i kroppen. Bara för att något är viktigt och bra betyder det inte att överdos är ännu bättre. I alla andra exempel i kroppen betyder överdos problem. Varför gäller inte detta ett potent hormon som vitamin D3? Samt ”först nu” – kan det hänga ihop med att det är först nu i historien vi under en längre tid har ätit fettfattig kost? 
 
”För att vidmakthålla en välfungerande tarmflora och en optimal immunfunktion tycks det emellertid behövas väsentligen högre nivåer av D-vitamin i kroppen!”
 
Med fettfattig kost, glutenkost och högt kroniskt blodsocker så fungerar inte tarmfloran eller immunsystemet. Så kanske behövs en högre dos för att kompensera dessa skador? Eller kanske är det smartare att titta på orsaken. Annars gör vi ju som sjukvården alltid gör – går på symptomen. Denna gång med ett vitamin.
 
”Sällsynt vid ekvatorn – mycket vanligt i Norden”
 
För de äter riktig mat? Har inte fettlever? Är inte fettskrämda? Har inte högt blodsocker? Varför är detta även sällsynt i japan och på Grönland? Logiken håller inte.
 
”I Sverige är mild D-vitaminbrist snarare regel än undantag, och det har rapporterats att mer än 80% av barn och ungdomar i övre Norrland och mer än 60% i södra Sverige (Göteborg) har dokumenterad D-vitaminbrist.”
 
Och kunskapen kommer från forskning på tallriksmodellare som varit fettskrämda i 30 år – vilket många idag, som tur är, inte är längre. Utan fett får du i stort sett garanterat brist på D eftersom den är fettburen. Detta är självklart!
 
Och sen en viktig mening: ”I Sverige är mild D-vitaminbrist snarare regel än undantag” Mild! Och svaret på en mild brist är i min värld inte stora doser för alla. Barn och ungdomar äter katastrofalt dåligt. Klart att de har brist. De har nog brist på allt. Men det mest förvånande är att den är MILD <3 Det måste ju innebära att det är ganska så enkelt att äta sig till rätt nivå.
 
Då står det att trots stora mängder i intag förblir nivån ”som vanligt lågt” hos några. Kanske är det inte en brist om kroppen väljer att behålla en nivå trots tillgång? Kanske är även denna hormonnivån individuell? Eller så är upptaget uruselt. Och då ska vi ju lösa det problemet, eller hur? 
 
”…kräver att man skall täcka sin kropp, speciellt kvinnorna. Detta har även skapat ett stort problem också i vårt land – mörkhyade uppvisar här en betydligt ökad sjuklighet.”
 
Självklart har mörkhyade och de med heltäckande klädsel brist på vitamin D i Sverige. Tänk att det överhuvudtaget har lagt pengar på att forska om detta. Men för att de har brist behöver inte jag äta en hög dos. Det blir ett konstigt råd.
 
”Vid ekvatorn är sjukdomar som t ex astma, diabetes typ 1, inflammatoriska tarmsjukdomar och multipel skleros mycket sällsynta.”
 
Ja, för de äter inte gluten, socker, tillsatser, kemikalier, mejeriprodukter eller fettfattigt. Självklart har de inte dessa sjukdomar.
 
”Och kroppens behov av D-vitamin kan knappast täckas genom enbart kosten.”
 
Hur har det fungerat innan? Bara för hundra år sen så gick det. Har solen slocknat en aning? Klart det går. Hur överlever alla som inte tar tillskott idag och inte heller blir sjuka?
 
”De främsta källor av D-vitamin i maten är fet fisk, ägg och fet mjölk, men den mängd D-vitamin som sådan kost kan bidra med räcker inte långt – ingen kan äta de stora volymer av fet fisk och ägg som i så fall skulle krävas.”
 
Det är visat att det är 300 gram fet fisk i veckan som gäller. Klart vi kan äta den nivån.
”Detta gör att lagren är ytterst tunna fram i mars-april – en period då nya sjukdomar ofta debuterar och andra kommer tillbaka, som t ex depressioner och inflammatoriska tarmsjukdomar.”
 
Alla som är trötta hoppas att ett piller ska lösa det. Just nu är vitamin D den stora hypen. Det är här viktigt att fundera. Vet jag varför jag är trött? Många saknar ljuset, andra vila, några sover dåligt, många stressar, vissa har ingen egentid och har fastnat i ekorrhjulet. Ändå hoppas vi på att det är brist på ett vitamin som är lösningen.
 
”D-vitaminbrist har beskrivits ha sammanhang med bl a dessa tillstånd: allergi i allmänhet, Alzheimers sjukdom, astma, autism, blodförgiftning, cancer, Crohns sjukdom, cystisk fibros, degeneration av gula fläcken (macula), depressioner, diabetes 1 och 2, dålig hörsel, dåliga sportprestationer, eksem, epilepsi, fetma, förkylning, för tidigt åldrande, gravitetsbekymmer och förlossningsproblem, hjärtsjukdomar, hål i tänderna, högt blodtryck, infektioner, infertilitet, influensa, lungsjukdomar inkl KOL, migrän, multipel skleros, muskelsmärtor, munsjukdomar som tandköttsinflammation, karies och tandlossning, njursjukdomar, Parkinsons sjukdom, psoriasis och andra hudsjukdomar, reumatiska sjukdomar, schizofreni, tuberkulos och vaginala flytningar.”
 
Någon av dessa sjukdomar som i forskningen är kopplad till högt blodsocker eller högt socker/Kh-intag samt gluten? Ja, alla! ALLA! Men visst är det lättare att äta ett piller än att ändra om sin livsstil.
 
Men vi som inte är gruppen som de har forskat på. Vi som redan har ett stabilt blodsocker, äter fett och har tagit bort gluten – och som nu inte får dessa sjukdomar. behöver vi också ösa i oss? Bara för att gruppen man har forskat på mår dåligt?
 
Jag hade så velat se samma forskning på oss lågkolhydratare som har balanserat blodsocker och äter glutenfritt och bara naturliga fetter. Det hade varit oerhört intressant. Att dra slutsatsen från de som lever som jag.
 
Slutsatser är ju bara korrekta på den grupp som det är forskat på. Och alla sjukdomarna ovan är kopplade till kroniskt högt blodsocker. Till gluten. Och till högkolhydrat- och fettfattig kost.
 
”D-vitaminets förmåga att förebygga influensa och andra säsongsinfektioner är fenomenal”
 
D är enormt viktigt. Så ät fett, var ofta i det parasympatiska nervsystemet, är fet fisk och ägg. Vill du ta tillskott så ta ett ”tillskott” – inte massa. Och alla ni som ätit stora doser, jag utgår från att ni inte haft influensan varken i år eller förra. Eller året innan. För om ni haft det så håller inte logiken. Jag kan redan nu lova att många med stora doser D haft influensan. det är inte rimligt.
 
”Vilken nivå av D-vitamin skall man eftersträva?
Jag och min fru tar 5000 IE (125 µg) per dag året runt, vilket leder mig till en nivå av drygt 80 ng/mL medan min något yngre hustru når ”afrikansk” nivå, drygt 120.”
 
Bara här ser vi ju att det är upptaget som det hänger på. Och har jag inte fel för mig har Stig nu ökat sina rekommendationer till 10 000 IE för alla. För att han har dåligt upptag.
 
Tänk om en person med bra upptag, såsom jag, hade lyssnat och trott på detta. Jag hade snabbt kunnat skaffa mig skador som är irreversibla. Och betalat för det.
 
Men, visst önskar jag att jag var i D-vitamin-branschen just nu. Alla äter, antingen de behöver eller inte och många äter stora doser.
 
Livet ska inte ses ur ett mikroskop – det ska ses från en helikopter. Och frågan ”Är det rimligt?” bör vi använda oftare.
 
Är jag emot tillskott? Självklart inte. Har du brist så bygg långsamt upp ditt förråd igen. 2000 IE per dag under höst, vinter och vår. Brist vill vi inte ha.
 
Svårt att få upp din nivå? Fokusera på din tarm och på ditt upptag. Gå på orsaken.
 
Har du inte brist. Ät absolut inte tillskott.

En annan skrämmande tanke som min hjärna precis börjat nysta i är:

Vi kan bli hormonresistenta. Insulinresistenta. Kortisolresistenta. Leptinresistenta. O s v…

Är hormonet D3 ett undantag? Eller följer det samma regler som alla andra hormoner?

Kan svaret på varför vissa kan ösa i sig 10 000 IE per dag och ändå inte få upp sitt värde vara att de genom massa tillskott skapat sig D-hormonresistens?

Finns det forskning på det? Nej. Jag tror tyvärr jag är en av få som tänkt tanken.

Än så länge! Men tanken är skrämmande.

Andra inlägg som kan intressera dig

6 kommentarer

  1. Effie
    17 april, 2018

    Jag tycker inte att argument #5 håller riktigt. Det är klart att solen inte blivit mer ineffektiv. Däremot är vi oftare inomhus, när vi inte har semester (och det är en kort tid, då det förhoppningsvis inte regnar=kläder), och vår mat är vanligen också inomhus mer än förr.
    Men för övrigt tror jag det ligger mycket I vad du sager. Ska läsa om det när jag hinner. För äta tillskott känns inte rätt, även om jag gör det.

    1. Anna
      27 april, 2018

      Och jag är säker på att om vi löser inomhustillvaron med vitamin D så kommer andra problem att dyka upp då vi behöver utomhus.

      T ex kommer vi sova sämre då vi behöver dagsljus för att melatoninet ska hålla sig välbalanserat.
      Vi behöver frisk luft, inte inomhusluften.

      Klädda mot solen var man tidigare också. Du behöver bara 15 minuter på armar och underben. Och på den korta tiden lagrar du in D i massor så det räcker för regniga dagar.

  2. Erik 2
    17 april, 2018

    Mycket intressant spaning. Tack. Min far som växte upp precis under polcirkeln har berättat att det serverades strömming till både lunch och middag varje dag, en stor tunna insaltad sill köptes in på hösten och räckte till försommaren. Åts med tunnbröd och potatis. Grönsaker fanns inte att tillgå. Detta var mitten 1900. De fick nog betydande doser D-vit av det. Och jag kan bekräfta att trots högt tillskott (både C och D) har jag haft både en och två influensaresor denna vår – det är dock nästan 10 år sen sist 😉 Jag tror inte man kan hindra att man blir infekterad av virus och bakterier (annat än genom god hygien och liknande) men jag ”vill tro” att tillskotten gör sjukdomar mildare och mer kortvariga. Jag är socker, mjöl och mjölkfri sen många år. Du tar inte upp solskräcken som florerar nuförtiden den tycker jag är mycket problematisk ur D vitamin perspektivet – ”undvik solen, smörj in dig” osv. Statiner ska vi inte tala om.

    1. Anna
      27 april, 2018

      Tack för att du delar med dig. Jätteintressant.

      Tror vi ska lägga mer tid på vår tarm gällande just immunsystemet.
      Lugn och ro vid matbordet.
      Äta sittandes och njuta.
      Grönsaker.
      Och gärna syrade grönsaker… 😉

  3. Bengt D Nilsson
    17 april, 2018

    Livsmedelsverkets pressmeddelande 2018-04-16

    Nu blir det lättare att få i sig D-vitamin – fler livsmedel berikas
    https://www.livsmedelsverket.se/om-oss/press/nyheter/pressmeddelanden/nu-blir-det-lattare-att-fa-i-sig-d-vitamin-fler-livsmedel-berikas

    1. Anna
      27 april, 2018

      Och detta med berikning går ju åt skogen var gång.

      Kroppen får i sig fel mängder i konstiga livsmedlen och sen kan kroppen inte hålla balans mellan alla näringsämnen – för vi har tagit sänder balansen i kosten.

SKRIV EN KOMMENTAR