Bakgrunden till lymfprojektet

Mitt lymfsystem

”Anna, hur gick det med fettfrysningen? Är du nöjd?”

”Anna, går det bra med ditt lymfprojekt?”

Två frågor jag ofta får och svaret är NEJ! NEJ! och nej.

Jag är större än någonsin men tyvärr inte fet.

Hur man går ner i vikt kan jag. Hur man står still i vikt, det kan jag. Äta bra och för min kropp rätt, det kan jag och det är min vardag sen 18-20 år tillbaka. Träna kan jag, och jag älskar att träna.

För 20 år sen gick jag ner 35 kilo i fett. En kunskap jag behärskar och en vikt som jag sen hållit i 15 år.

För 4 år sen smet jag upp några klimakteriekilon. Och bestämde mig snabbt för att de skulle få sitta. Jag ville vara en förebild i en lugn kroppsuppfattning. Plus att jag vet med min kunskap att tillåter man 2-3-4 kilo upp i klimakteriet så mår man 1000% bättre hormonellt.

MEN! Sen kom fåfängan och bet mig. Jag valde att fettfrysa några av valkarna som dyker upp med lösare hud (åldern) och klimakteriet. Säkert en svaghet från min feta tid.

Fettfrysning 🙁

Jag använder det så helt ”ofarliga fettfrysning”.

Vilket blev spiken i kistan för mitt lymfsystem – ett system som jag inte ens knappt visste fanns då.

Med 21 tidigare ärr, 2 bilolyckor och och en hel del mindre smällar så var mitt lymfsystem troligtvis redan belastat – men det fungerade perfekt!

Efter fettfrysningen har jag svullnat upp och liknar nu en elefant. 

Jag är stor – min hjärna är fortfarande snäll så i spegel ser jag nästan ut som vanligt – men jag såg en bild på mig själv från igår. Jag är enorm!

Det går inte att få tag i några valkar – för jag är inte fet.
Jag är en elefant. Och denna fasthet i kroppen har lurat mig.

Jag önskar jag var fet av fett. Den kunskapen kan jag. Äta rätt, tryggt, avslappnat och bra var dag i resten av sitt liv och träna eller röra på sig ofta.

Nu är jag enorm av ett icke fungerande lymfsystem. Den utmaningen är betydligt större och mer utmanande. Och mer tidskrävande.

Äta och röra på sig finns i min vardag.

Nu ska jag utöver detta göra en massa andra rätt.
Jag provade lite halvhjärtat – noll resultat. Jo, jag har blivit ÄNNU mer elefant.

Så mycket att jag somnade gråtandes i går kväll.
Att som fd fett-fet konstater att jag är stor igen efter 20 år gör ont. Extremt ont.

Men som någon sa till mig. ”Anna, jag är så glad för att just du har råkat ut för detta för det betyder att du kommer att hjälpa tusentals andra med att hitta lösningen” 

Ja, jag får väl se det så. ännu en erfarenhet som ska ge mig en massa ny kunskap att dela med mig av.

Så – nu reser vi. vem vill följa med på min resa?

6 kommentarer

  1. Helen
    5 mars, 2018

    Hej Anna
    Har följ och läst mycket allt du skriver och tycker det låter vettigt. Nu undrar jag vad fettfrysning är? Har inte hört talas om det förut, och har inget intresse i att proca, men är bara nyfiken på vad det är.

    1. Anna
      13 mars, 2018

      En fåfäng dumhet jag gick på. Du fryser fettvalken i en maskin – betalar dyrt!
      Sen dör cellerna och kroppen slänger ut dessa. MEN du fryser ju även sönder lymfkärl.
      Jag tänkte int längre än näsan räckte. Så jag har till viss del köpt detta problem alldeles själv.

  2. Tess
    5 mars, 2018

    Jag håller på dig ! Det kommer att lösa sig, jag känner det ända ner i lilltån ; )
    P.s. Jag brottas oxå med lymfproblem, kämpar på emellanåt, D.s
    Kram Tess

    1. Anna
      13 mars, 2018

      Tack <3
      Och dito!

  3. Nina
    6 mars, 2018

    Jag hänger på!
    Min massör är bekymrad över min lymfa som inte vill riktigt fungera som den ska, trots många års behandling med massage och kosttillskott. Så det här kanske är den pusselbit som har fattats.
    Tack Anna för att du delar med dig av dina erfarenheter och din stora kunskap om kropp och hälsa. Tack! ?

    1. Anna
      13 mars, 2018

      Härligt. Då är vi fler söm kör. Har du FB så finns en grupp jag har där ”Lymfan – nollställ, omstart & nystart”

Write a comment