Här kommer ett gammalt inlägg från 2009. Men ibland kan gamla repriser vara riktigt intressant. Ler stort.
Jag får ofta frågan: Men hur mycket fett kan jag äta? Jag har också hört några (få) säga att ”jag går upp av LCHF”.
Vänd på tanken! Hur mycket kolhydrater kan jag äta? Det är ju det som är poängen. Du måste få bort kaloritänket. Det fungerar inte. Kroppen fungerar inte så. Men du kan inte behålla alla mackor och pasta och lägga på fullfeta produkter. Det går inte. Naturligtvis! Kolhydrater triggar ju insulin som är vårt stora FETTINLAGRANDE hormon. Vi måste minska på fettinlagringen INTE på fettet.
Förr åt vi en massa kolhydrater (Tallriksmodellen) Det skapar ett sug och blockerar mättnadskänslorna samt triggar fettinlagringen till tusen. Eftersom kroppen kan bygga om kolhydrater till fett så kan du i detta läget inte äta speciellt mycket fett. Kroppen har ju redan tillgång till fett i massor i form av riskakor, fri mängd potatis och grovbrödmackor utan smör….
Nu ska du göra tvärt om. Ät fett som skapar mättnad och ökar din fettförbränning.
Sen kommer frågan: Hur mycket kolhydrater kan och vill just jag äta? Hur har jag det med sötsuget? Hur vill jag se ut?
10 enkla knep för att komma igång! Jag har gjort lite förändringar då min text tyvärr missuppfattades på löpande band. Hoppas att den är mer tydlig nu.
1. Ät en 2-3 ägg till frukost och en handflata (med fingrar) stor mängd kött, fågel och fisk till lunch och en likadan till middag. Proteiner behövs för att du ska vara nyrenoverad och i tipp topp skick.
2. Ät 500 gr grönsaker ovan jord var dag. T ex blomkål, broccoli, paprika, tomat, gurka, vitkål, zuchini mm. Grönsaker ger folsyra och vattenlösliga fibrer. Tänk på att blomkålsmos väger en hel del.
3. Lök är en av de absolut nyttigste grönsaker så ät lök trots kolhydraterna…. 
(Om du inte triggar på det naturligtvis)
4. Lägg till 1 dl fet gräddsås eller motsvarande till var måltid. Fett är gott och skapar mättnad!
5. Ät 2-4 måltider per dag. Känn efter vad som passar dig. Din kropp har svårt att ta upp all näring på bara en måltid.
6. Ät 1 dl nötter per dag om du kan hantera den mängden kolhydrater. Blandade av alla sorter för mineralernas skull. Tål du inte nötter eller inte kan hantera kolhydraterna så ät tillskott av magnesium och selen.
7. Väljer du att äta mer kolhydrater eller tränar väldigt mycket så kan många lägga till rotfrukter, yoghurt och bär.
8. Rör dig. Mycket och ofta. Men vad du gör spelar inte så stor roll, bara du tycker om det Rörelse minskar på din stress, får din mage att fungera bättre och hjälper till att balansera dina mättnads- och hungersignaler på bästa sätt.
9. Är du stressad? Då har du för mycket kortisol i kroppen. Minska den nivån med motion, spikmatta och/eller avslappning.
10. Sugen på något gott? Ostar av alla sorter är ett kanonval. Några av oss kan även njuta av lite riktigt mörk choklad. Men tänk på att allt du äter utöver maten minskar din viktminskning. Även om valen är nyttiga.
”Kolhydrater triggar ju insulin som är vårt stora FETTINLAGRANDE hormon. Vi måste minska på fettinlagringen INTE på fettet” skriver Du Anna.
Förvirringen blir stor när jag läser detta av en man som säger sig ha torrt på fötterna: http://traningslara.se/pastaendet-att-insulin-gor-dig-fet-ar-en-stor-fet-logn/#comment-9537
Hej Håkan. Jag började läsa men gav upp. Jag förstår att förvirringen blir total. Problemet med hormoner är att de gör så mycket. Ibland till och med motsatsen till sig själva.
Ex. Insulin är ett mättnadshormon. Men äter du snabba kolhydrater som stimulerar mycket insulin kommer du snabbt att bli hungrig . Detta för att insulin gör så mycket mer än bara vara ett mättnadshormon. Så frågan är då blir du mätt elelr hungrig på kolhydrater? Ja, då kommer nästa problem. Nu? Om en timme eller om tre timmar? Nu kan du återigen få tre olika svar från forskningen beroende på hur den är gjord. (och det får vi också)
Problemet är också att när vi forskar så måste vi utesluta en massa saker annars blir inte forskningen tydlig. Mycket av det du tar bort är det som kallas livet. Sen finns det ett annat problem med forskning, du kan alltid hitta studier som visar det du önskar och sen kan man köra en ”fotbollsmatch” och se vem som gör mest mål. Det står ”6-8″ i studier….
Sen kommer vi till det problemet som jag tyvärr bidrar till. Förenkling. Jag tar det ganska så invecklade näringsfysiologin och så förenklar jag den i massor. Men jag känner inget dåligt samvete för detta då mina förenklingar oftast överensstämmer med verkligheten för väldigt många människor.
Vad fungerar i verkligheten och stämmer i näringsfysiologin? Det är viktigt att se på verkligheten. Se på helheten. Forskning och detaljer är viktigt men det är inte alltid sanning tyvärr. Vissa detaljer är så svaga i förhållande till andra funktioner i kroppen att trots att de är sanna så blir det inte det som händer i det vi uppfattar. Sidan du visar på talar ju om ett hormon som skapar fettinlagring och stimuleras genom fett. Säkert sant, men alla som äter fett och rasar i vikt undrar nog hur starkt detta egentligen är.
Sen har sidan rätt i att vi äter mindre. Men det är inte något att förringa. Det är ju en udnerbar effekt. fast då pratar vi mer glukosets påverkan på våra signalsubstanser/ opiatsystem samt hormonen som påverkar blodsockerkurvans påverkan på vår kropp. Samt även ketonkropparna. Och nu var förenklingen snart borta. Skratt. Så snart vi tror oss ha ett svar så ska vi alltid ödmjukt vara medvetna om att det finns misst tio system till som påverkar kroppen.
Vilket vinner i just din kropp? Ja, det har tyvärr med din unika biokemi. HÄR tror jag att vi har ett jätteproblem i diskussionen. Många tror att alla reagerar lika på samma hormon och signalsubstans. De fungerar på samma sätt i allas kroppar, men vi ”hör” dem olika mycket.
Vissa äter en bulle, blir nöjd och inget händer.
Vissa äter en bulle, blodsockerkurvan öser upp och rasar ner.
Vissa äter en bulle och seotoninet och dopaminet exploderar.
Vissa äter en bulle och upplever en pigghet.
Vissa äter en bulle och tömmer sen hela fatat på tio till.
Vem har rätt till sanningen om hur kroppen fungerar? Och det mest spännande är att jag kan hitta forskning på att allt detta är sant. Alla reaktioner… fast naturlgtvis inte i samma forskning. De motbevisar hela tiden varandra. Jobbigt, motsägelsefullt och otydligt.
Mitt jobb är att hitta förklaringsmodeller inom näringsfysiologin, evolutionen och biokemin som kan ge människor en möjlighet att hitta just sin optimala fördelning. Superspännande och jättesvårt! Men det bästa jag vet
Hej Anna!
Den här kommentaren är väl kanske inte mest riktad till dig – eftersom du har din klara ståndpunkt – utan till dina lätt förvirrade läsare (jag var en av dem).
Jag har tagit mig tid till att läsa igenom mycket av det Jacob Gudiol skriver i sitt försök att såga lchf, och det är som du Anna skriver: allt går att bevisa. Och alla forskningsresultat är vinklade. Det är bara så.
Jacob har en rad argument som backas av forskning -helt klart!- men han saknar ett gnutta logiskt tänkande.
En av hans största argument är -och detta är vetenskapligt bevisat!-
Höga insulinnivåer = större mättnad. (Jacobs egna argument) = du äter mindre och går därigenom ned i vikt.
Du kan alltså äta vit pasta och det är faktiskt fördelaktigt om du vill gå ned i vikt.
Och detta stämmer, för vit pasta ger höga insulinnivåer som leder till mättnad.
Men… hur länge? För mig personligen håller det i 20-30 minuter, sen är jag hungrig igen.
Så trots att det är baserat på forskningsresultat och ”ren fakta” så betyder det ju inte i sammanhanget att det fungerar för att gå ned i vikt.
Många ut av hans argument är uppbyggda på samma sätt: det stämmer enligt vetenskap, men du måste se helheten för att se sanningen.
Förvirrande med alla argument, men se så många människor lchf faktiskt hjälper! DET borde vara den verkliga vetenskapen.
Jag är själv personlig tränare och kostrådgivare och jag var enormt skeptisk till lchf. Det lät i och för sig logiskt, men vi har ju alltid varit så hårt drillade i att kolhydrater är viktigt (väldigt ofta i mina utbildningar) vilket gjorde att det var svårt att släppa taget om den tanken.
Men jag testade. Resultaten och mitt egna välbefinnande talade starkare än alla argument emot låg-kolhydratkost.
Jag säger alltid; vi är alla olika – testa själv och känns det bra så kör på!
Jacob har helt rätt i att insulin är ett mättnadshormon. Det reagerar på när blodsockret ökar och skaåpar alltså en mättnad som gör att vi slutar att äta. Forskningen här är nog snarare fakta. Men sen händer lite olika saker hos olika individer, men då är forskningen redan slut och kontrollgruooen har redan gått hem till sina respektive soffor.
För några (som för min man) så dippar inte blodsockret nämnvärt och han upplever en nöjdhet fram till lunch. Han är naturligt smal. För mig så dippar min kurva snabbt och djup och jag är ganska så snabbt oerhört sugen, även om jag upplever det som hunger för ett mellanmål. Jag blev tjock.
Men oavsett om man är smal eller tjock så brukar energinivån vara en skillnad, mag och tarmfunktionen brukar också vara skillnad (fast det är nog mer gluten än blodsockret) plus värken brukar skilja.
Så det viktiga är inte att bevisa sin poäng utan att hitta hälsa hos var individ. Jacob har rätt hos vissa. Men dessa söker inte hjälp, de mår ju redan bra. Jag är ganska så övertygad att hos ca 100% av alla som söker hjälp har han fel. På vilken tid är forksningen gjord? Och ofta forksar vi på friska och inte på sjuka. Hur relevant blir då resultatet?
Om Jacob har rätt, varför mår så många dåligt? Om jag har fel, varfölr blir ALLA bättre (tyvärr blir inte all helt bra)?
Så ditt slutord är underbart. ”testa själv”! Jag vill lägga till ”och lite på det du upplever”
Okej, tack! Tror inte det triggar mig faktiskt..
[...] kroppen känna sig trygg för att kunna gå ner. Många faktorer kan ju spela in, Läs gärna på http://www.annahallen.se/vand_pa_tanken titta runt och läs allt du orkar på Annas blogg. Otroligt mycket bra och hon förklarar [...]
Tusen tack för förtydligandet! Har försökt och kämpat, men nu vet jag! Kanon
Har du någon utbildning inom ämnet?
”Handlar inte om kalorier”? I slutändan handlar det väl om det mer eller mindre, om jag ligger på kaloriminus går jag ju inte upp i vikt?