På labb använder man ett avjoniserat vatten för att få fram EN sanning. Sen att den inte är sann i verkligheten spelar tyvärr ingen roll.

Detta är problemet med forskningen.

Vi borde i stället nyfiket forska på verkligheten. och då få 1000 olika svar såsom verkligheten ser ut. Och sen logiskt försöka bygga ihop dessa.

När du pratar med vatten eller spelar musik från det så ändras strukturen. Där har forskningen något att bita i.

Energi kan inte skapas från inget och inte heller försvinna i tomma intet. Helt sant om du pratar om mätbar energi. Men om du använder ordet energi som kraften för att leva. Eller den positiva energi någon person sänder ut så få fysikens lagar det lite jobbigt.

Och på något sätt ändras ”energin” i vattnet. Samma vatten kan få blommor att må bra som att dö. Beroende på hus klutarna sitter ihop och ligger i förhållande till varandra. Där har forskningen något att bita i.

Tyvärr förkastas oftast det som forskarna inte förstår i stället för att nyfiket ge sig in i ämnet.

Som tur är så är just nu en forskare som fått Nobelpriset nyfiken på detta.

Kommentar:  ”Jag fascineras av hur både katt och hund kan rata vattnet i vattenskålen inne för att gå ut och dricka regnvatten som stått i några dagar ute…”

Japp. De vill inte dricka ”dött” vatten som de inte kan använda i sina kroppar.
 
Och ingen har hånfullt skrattat åt dom så de tvingat lära sig att det de håller på med bara är ”trams” så ”drick nu!”.
 
De har behållit sina instinkter. Vi människor anpassar oss för att passa in och inte svara besvärliga eller ”tro på sånt”

Men… oavsett var man landar i sin övertygelse så är det intressant. Eller hur?

Att vatten bildar kluster av molekyler. Olika kluster beroende på vad vattnet utsätts för.