Vågar du bita….

3 mars, 2010

i din omega 3 kapsel? ….

Jag fick ett mail om att många omega 3 var härskna redan i kapseln. Kanske så mycket som 50%. Jag känner spontant att detta låter orimligt. Men för att inte sitta här med skygglappar på och missa något så behöver jag DIN hjälp.

Skratt. Nej, du ska inte bita i din kapsel. Det smakar illa. Mycket illa. (Det är därför fiskfettet är ”gömt” i en kapsel.) Men jag skulle vilja be dig om en tjänst. Skär sönder en av dina kapslar och lukta på den. Fiskfett luktar inte gott i sig själv men du känner snabbt om det luktar härsket.

Skriv sen i kommentaren vilket märke du kollat, vilket datum som står på burken och hur det luktade. Hoppas att du vill hjälpa mig (och alla andra läsare). Ju fler vi är som kollar desto bättre.

Jag börjar:
Fritt Flyt, daterad 25.08.2011  Batch nr: 59619809. Lukt: OK!

Nu är det din tur! Tack på förhand för hjälpen. (PS! Även om någon har kollat just ditt märke så kolla gärna i alla fall. Det kan skilja på burkar och datering)

Flexpay – hälsa på företag

1 mars, 2010

Är ditt företag ansluten till Flexpay?
En utmärkt tjänst där anställda på anslutna företag kan nyttja sin friskvårdspeng och boka upp friskvårdsfrämjande tjänster.
Jag finns med där …

(Klicka på bilden så kommer du till Flexpay)

Är du inte ansluten till Flexpay kan du gå Brevkursen i alla fall. Gå in på KostGajden.se så hittar du all information.

KostGajden Brevkurs är ett sätt att gå mina kurser fast Ängelholm ligger långt bort. Du får ett brev i veckan i 8 veckor. Under denna tid har du tillgång till personlig kostrådgivning per mail. 

Nästa omgång kör igång vecka 11. Hoppas att vi ses då!

Sitter just nu och planerar…

28 februari, 2010

Ja, jag ska hålla en föreläsning om mina favoriter ”skitungar”. Hur lärare kan skapa ett lugnt klassrum.

Barn vill om de bara kan. Så då gäller det ju för oss lärare att se till ATT de kan. Här finns en massa enkla knep. Och det är just dessa som jag ska berätta om.

Allt från HUR de fungerar till HUR de lär in och sen HUR vi kan skapa inlärningssituationer efter detta. Även detta riktigt enkelt. Men det enkla är ofta det svåra. Att göra rätt med facit i hand är ju inte så svårt.

Jag har tre spännande föreläsningar om ”Skitungar” i skolans värld. Den första, Energibarn,  handlar om hur barn & ungdomar med till exempel adhd kan fungera i skolans värld. Hur vi kan kompensera för att skapa en enkelhet. Visst är det fantastiskt att vi kräver av ett barn med svårigheter att DE ska lära sig hur VI fungerar. Är det inte enklare för oss utbildade vuxna UTAN brister och funktionshinder, att förstå hur dessa barn fungerar?

Vi ber inte att barn med glasögon att ta av dem, sätta sig längst bak och läsa på tavlan.
Vi tjatar inte om att det är orättvist att han får ha hjälpmedel när de övriga inte får det!

Vi ger inte ett barn med glutenallergi en fralla var dag för att han ska vänja sig av med sitt handikapp, sin allergi.
Allergin är också bara ett handikapp när han utsätts för det han inte tål!

Föreläsning nummer två är den jag sitter med nu. Jag har gjort den många gånger men det är alltid kul att förnya och förbättra. Den handlar om knepen och tipsen. Det praktiska. Hur gör jag i klassrummet? Hur lär barn in? Hur lär jag ut? Den föreläsningen kallar jag för ”Gå buskapet eller eleverna hem?” Alla barn kan inte gå ut med godkänt i alla ämnen, men alla barn kan (och SKA)  gå ut skolan med självförtroendet intakt!!


Lärare i Skurup får känna på när grovmotoriken inte riktigt fungerar. Jag lovar. De ville, men kunde inte. Lärare vill om de bara kan. Men kan inte alltid, trots att de vill.

Föreläsning nummer tre är den mest spännande och den som jag aldrig har fått hålla (ännu). Skratt. Den handlar om hur kosten påverkar våra barn. Och då speciellt barn med särskilda behov. Det går att skapa en stor fördel med rätt kost. Tyvärr skapar vi ett ännu större problem med dagens kost. Vi skapar koncentrationsproblem, aggressivitet och trötthet. Vi ger barnen detta till frukost och till skollunch. I vissa familjer även till mellanmål och middag. JAg hoppas och drömmer att en dag få möjligheten att prata mat och barn. Tänk så mycket bra vi hade kunnat skapa på ett så enkelt sätt.

Tänk om behovet av en assistent hade försvunnit. Vad mycket kvalitetsmat som hade kunnat serveras i skolan. Till ALLA barn.

Det är det bästa av allt gällande det jag föreläser om. Denna kunskap är bra för ALLA barn men helt livsnödvändig för barn med speciella behov. Pedagogen i skolan kan alltså arbeta med SAMMA planering till HELA klassen. De utan problem får en roligare skoldag och de med problem får helt plötsligt en chans att hänga med. Och läraren kan komma hem glad och pigg på fredags eftermiddagen…

Underbara Island

25 februari, 2010

Nu är jag hemma igen. Efter några härliga dagar på Island. Vi började med underbart väder. Klarblå himmel och bara lite lite blåst. Men sista dagens eftermiddag visade hur snabbt vädret kan slå om. Snö, isande hård vind och grått.

Strokkur var ett av utflyktsmålen. Men lika vackert som naturen var lika urusel var maten. Antingen var vi på fel ställen hela tiden eller så har amerikanarna förstört dem helt. Det var länge sedan jag var så hungrig. Efterom jag inte kan göra undantag (eller vill) så väljer jag att hoppa över allt skräp och äta det som blir kvar. Det var inte mycket! Frukosten var mest mackor så det blev lite ost och hårdkokta ägg. Sen var det en mack-affär som var granne med hotellet. Så jag gjorde sallad av påläggen. Suck….

Besök på Blå Lagunen. Ännu en underbar dag. Ännu en hungrig dag. Skratt. Soppa och mer sallad. Köpte lite extra ost, men den var allt annat än god. Hittade till slut Skyr. Tyvärr nästan fettfri typ yoghurt, men lagom låg på kolhydrater och riktigt god.

Island rekommenderas, men detta var första gången på 10 år och en massa semestrar som jag hade det jobbigt att hitta bra enkel mat.

Vad är LCHF?

20 februari, 2010

Vi vet alla att det stårt för Low Carb High Fat, men hur ser en tallrik ut?

Det är mycket olika. Ibland är det bra att det är olika, vi har anpassat kunskapen efter vår kropp, vår familj och vår smak. Precis som det ska vara.

Ibland är det oerhört sorgligt att det är olika. Vi har tagit kunskapen och trott att den fungerar lika för alla. Att det går att sätta ut E% och sen följa detta. Att en max nivå på kolhydraterna per dag löser allt. Många tror även att ju mindre desto bättre.

Kolhydrater i övermängd gör en massa skada. Men kolhydrater är inget gift.

Sen är inte hälsan bara beroende av mängden kolhydrater vi äter.

Kostråden har en uppdelning som sen ska individanpassas. Jag tycker att den är kolhydratstinn i överkant och många kan inte hantera en så stor mängd. Deras kropp mår inte bra och deras sug triggas.

Jag har en tallrik som jag startar alla på och sen individanpassar. Den fungerar på väldigt många eftersom de snabbt mår mycket bättre. Snabbt kommer över suget. Alltid är mätta. Däremot är den inte alltid optimal för alla. Några får jag öka kolhydraterna lite på. Andra får jag minska kolhydraterna lite på.

Vad är då fördelen med att anpassa från min nivå i stället för att anpassa från kostråden? Jo, för att fler ligger närmare min nivå än kostråden. Det är alltså enklare att hitta den optimala nivån.

Fördelen är också att istället för att minska maten för att uppnå viktminskning så kan de som vill gå ner i vikt äta sig mätta och slippa suget. OCH ändå gå ner i vikt.

Föredelen är att en diabetiker snabbt blir mycket friskare. Detta ger en kick och en stor motivation att orka byta livsstil.

Fördelen är att många, väldigt många med problemmage snabbt blir bättre. Att efter  20 års kämpande med problemmage märka att den mår bättre bara på 8 veckor skapar en känsla av ”helelulia”.

Men som sagt, alla kunskaper kan missbrukas. Fler och fler inom LCHF tror att ju mer desto bättre och börjar nu leva på kött och grädde och undviker grönsaker BARA för att kolhydrater inte är essensiella (livsnödvändiga att äta). Detta är inte naturlig kost. Kroppen behöver mer. Mycket mer. OCH många av oss äter inte bara för näringens skull utan för att det är gott och för att det är mysigt med en god middag med familj och nära och kära.

Hur ser min grundtallrik ut? Jo, en handflata från fingertopp med grönsaker. Ovan jord om du jagar vikt och alla grönsaker om du jagar hälsan. En handflata med fisk, ägg, kött eller fågel samt en näve med fet gräddsås.

Detta ger ca 500 gram grönsaker och där är ju kostråden och jag överens. De ger vattenlösliga fibrer, folsyra, c vitamin och en hel del annat bra.

Jag lägger sen till ca 1 dl blandade nötter för mineralernas skull.

Tränar du mycket eller vill ha lite guldkant är bär en god grund. Härligt med antioxidanter och serverat med vispad grädde är det både nyttigt och mättande.

Låter detta som farlig mat? En ny metod? Nja, jag tycker att det låter riktigt sunt.

Jag har fått svar! Tack Lena!

19 februari, 2010

Från Lena: (mitt svar till henne längst ner)

Hej!
 
Jag var väldigt stressad igår (eftersom det var många mail)och skickade bara ut vår debattartikel som var underlaget till nyhetsartikeln i DM. En del av dina frågor tycker jag dock nog det fanns svar på i artikeln.Jag ska nu försöka svara på resterande frågor.
 
Fråga 1. Du skriver om en ny svensk kartläggning gällande LCHF kost. Hur många personer har ingått i denna kartläggning? Kom det bara fram biverkningar och försämrade värden? Hur stor procent av gruppen upplevde de mindre biverkningarna resp. de stora sjukdomsframkallande biverkningarna?
 
Svar: 20 personer har ingått i denna kartläggning. Eftersom vi har utgått ifrån de patienter som kommit på remiss till dietistkollegor så har de ju kommit på remiss pga av oönskade effekter eller biverkningar av LCHF. De som inte har detta blir inte heller remitterade. 15 % upplevde mildare biverkningar. 15% är ej biverkningar uppgivna. 20% hade allvarliga biverkningar. Övriga 50%hade biverkningar i form av höga blodfetter (men ej andra biverkngar).

Fråga 2. Hur lång tid hade de ätit LCHF kosten? Under hur lång tid har denna kartläggning skett? Hur hittade ni en grupp där alla åt strikt LCHF?

Svar: Det som står i artikeln är de som uppvisade de allvarliga biverkningarna och där varierade det mellan 3-12 månader. Eftersom vi fortfarande håller på att samlar in patientfall har vi mer data som ej är publicerat. Den som ätit längst av de vi samlade in hade ätit i 6 år och är det patientfallet vi beskriver med hjärtsvikt och njupåverkan. Kartläggningen har skett sen maj 2009 (står i artikeln). Eftersom vi utgått från de som kommit på remiss till dietister så kan vi inte svara på hur strikt de ätit LCHF. Det vi vill lyfta fram är att många kanske gör sin ”egen modell” eftersom det är så de flesta gör så småningom.
 
Fråga 3.De mindre biverkningarna, vad de av bestående eller övergående art?
Svar: de 15% som hade mindre biverkningar hade dem när de blev remitterade. Det var inte uppgivet hur länge de hade haft dem.
 
Fråga 4. Ofta på mina föreläsningar får jag frågan: ”HUR kan dietisterna fortsätta med sina kostråd och hur motiverar de dem? Hur får de ihop logiken när de ser att en diabetiker blir frisk på lågkolhydratkost och blir sjukare på deras råd? Hur får de ihop logiken att en person som ska gå ner i vikt ska äta mindre och tvingas kämpa mot hunger och sug?” Var gång tvingas jag svara: ”Jag vet inte.”
 
Svar: Eftersom min blid är att jag lyckats hjälpa många med mina kostråd så stämmer den inte med din bild. Däremot är jag medveten om att mina kostråd kanske inte passar alla. Uppenbarligen passar LCHF en del men inte ALLA. Uppenbarligen passar dietisterna kostråd en del men inte ALLA. Om jag skulle träffat en patient som blev frisk på lågkohydratkost så skulle jag be om en kontinerlig uppföljning med lab.prover, näringsvärdesberäkning av matdagbok för att se om ev mineraler el vitaminer behövs samt se över fettprofilen. Jag kan inte svara för hur alla andra gör eller hur alla andra blivit bemött av dietister. Kanske är det så att LCHF hjälper en del men inte ALLA att få ett mindre sug. Många av mina patienter har haft sug under en period men det har blivit bättre efter någon vecka/veckor. Det jag vänder mig emot är att LCHF framställs som en hälsosam kost som alla ska äta och att det är fel på alla kostråd som kommer från Livsmedelsverket.
 
 
Här nedan har jag klippt in ett utförligare svar till Kostdoktorn om hur vi gått tillväga. Hoppas det klargör. En del av de efterfrågade uppgifterna har inte fyllts i av de som skickat in. Det kan vara så att man inte fått in några fler uppgifter än de som fyllts i.
 
DRF har med väldigt enkla medel, utifrån ett enkätunderlag samlat in uppgifter från kollegor i landet som fått remisser på patienter som av olika anledningar haft olika typer av biverkningar efter att ha prövat LCHF under olika lång tid. Det är alltså inga anekdoter utan ”erfarenheter från riktiga människor”. På enkäten fylls följande uppgifter i (om de fanns tillgängliga på remissen eller via journalen);  Datum, ålder, kön, blodfetter före och efter LCHF, andra provsvar, hur blodfetterna upptäcktes, aktuell vikt och BMI, ev viktnedgång/uppgång,  ev vilken typ av diabetes och om diabetesläget förändrats, hur lång tid m LCHF, bedömd andel kolhydrat och fett, hur patienten fått information om LCHF, om patienten haft biverkningar och i så fall vilka, i vilken typ av verksamhet som dietisten arbetat i och slutligen om det finns något övrigt att tillägga.
 Vi är väl medvetna om och har öppet redovisat att vi inte kan visa på några kausala samband.  Detta är en insamling och kartläggning av olika patientfall och ingen vetenskaplig studie.
Det har aldrig tidigare gjorts någon strukturerad insamling eller redovisningar av eventuella biverkningar av LCHF-kosten som vi känner till. Tvärtom framställs LCHF-kosten som något som ger enbart positiva effekter. Det är tänkbart och troligt att de patienter som av olika anledningar inte mått bra av av LCHF-kost känner sig misslyckade eller besvikna och därför heller inte meddelat det via t ex olika bloggar. Det är inte konstigare att utebli från att blogga än att utebli från ett läkar- eller dietistbesök om man inte känner sig nöjd. Alla vi som arbetar med patientverksamhet råkar ut för uteblivna besök eller återbud. Skillnaden på en blogg är att det inte framkommer eftersom det personliga mötet inte finns. Om behandling skall ske via bloggar eller hemsidor eller hemsidor bör säkra system skapas för det. Det finns redan nätbaserade och utvärderade självhjälpssystem vid t ex ätstörningar, rökavvänjning, sömnstörningar eller hjälp till viktminskning med återkoppling från aktuell profession.
Hör av dig igen om du vill veta mer eller inte är nöjd med svaren du fått. Jag är också hjärtligt trött på pajkastning, personlig påhopp och upplever mig som nyfiken och lyhörd. Därför tycker jag det är min plikt att också visa att det kan finnas biverkningar av LCHF-kost också och att inte det heller är allena saliggörande även om det som sagt passar en del. Mår man bra på det och inte får några negativa effekter så är det bara att gratulera.
Varma hälsningar     Lena
~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~
Leg.Dietist Lena Ljungkrona-Falk
V.ordf, DRF

Mitt svar till henne:

Tack Lena!

Det jag upplever som snett är 20 personer ska vara de som visar på sanningen. Vad med alla som har blivit bättre?
Av alla era klienter, finns där inte 20 personer som har högt kolesterol, skrumplever och ätstörningar?

Alla en kost inte fungerar på alla är vi mycket överens om. Kanske är behovet någonstans från kunskapsmässig LCHF till kostråden? Men på de där det inte fungerar är det synd att vi försöker samma sak om och om igen. Jag upplever att kostråden vill ge ett svar till alla. Och att vi stirrar oss blinda på energiintag. En människa är mycket mer komplex.

Att många gör sin egen modell är väl något vi alla som vill förmedla kunskap råkar ut för. Borde inte dietisterna med sin kunskap kompensera för detta i stället för att kritisera. Berätta VAD som fattas och varför. Eva Kullenberg svarar ofta att det är inte kostråden det är fel på utan att folk inte följer dem. Så inom kostråden finns också de som skapar sina egna modeller. Ohälsosamma modeller. Vi kommer alltid ha människor som gör sina egna val. Även om det är dåliga val.  

Jag är fullt övertygad om att du har hjälpt många. Du är också fullt medveten om att många inte blir hjälpta av kostråden. Av någon anledning så kan de inte äta lite av allt. Varför inte prova något nytt? Varför detta motstånd? Kanske är en kombination av våra kunskaper med individanpassning är en bra början? Att ge ETT kostråd är farligt. Det är som att svara på frågan : Hur lång är en svensk? Svaret/kostrådet kommer att bli fel för de allra flesta trots att det är ett korrekt svar/råd (i genomsnitt)

Vinklingen och debatten kan vi nog alla vara överens om att den har blivit ful och fel. Men några av oss måste väl då ta ansvar och stanna upp. Vi kan faktiskt välja om vi vill krypa ner i sandlådan eller ej. Jag tappade orken för några dagar sen och kröp ner i sandlådan för en dag. Det går att se resultatet på bloggen. Inget jag är stolt över. Men till slut blev jag så trött. Det var Eva Kullenberg som jag då tröttnade på. Men till allra största delen försöker jag hålla mig lugn och visa respekt. Vara det jag önskar från ”andra sidan” – lyhörd och nyfiken.

Varför fungerar inte LCHF för alla? För att vi är olika. Men många mår oförskämt bra med friskvärden som imponerar. I denna kamp som nu uppkommit så SKA de äta enligt kostråden i alla fall. Jag tycker att det är sorgligt och att det visar på brist på respekt för individen.

Tack för att du svarade. Jag uppskattar det mycket.
Hoppas att vi kan lyfta blicken i framtiden. Att vi tillsammans kan hitta bästa kosten för individen framför oss. Att vi vågar släppa gamla sanningar. Jag har också tjatat om det mättade fettets farlighet, hårda fibrers förträfflighet och kalorier men var tvungen att lära nytt när ny vetenskap presenterades. Tufft i början, men utveckling måste tillåtas.  

Härliga hälsningar

Anna

Vad är det som är så svårt?

19 februari, 2010

Mitt första mail till Lena som nu gjort en kartläggning om att LCHF kan ge allvarliga biverkning.

Datum: 2010-02-18 08.22
Ärende: LCHF
Hej Lena!
Du skriver om en ny svensk kartläggning gällande LCHF kost. Hur många personer har ingått i denna kartläggning? Kom det bara fram biverkningar och försämrade värden? Hur stor procent av gruppen upplevde de mindre biverkningarna resp. de stora sjukdomsframkallande biverkningarna?

Hur lång tid hade de ätit LCHF kosten? Under hur lång tid har denna kartläggning skett? Hur hittade ni en grupp där alla åt strikt LCHF?

De mindre biverkningarna, vad de av bestående eller övergående art?

Hoppas att du har tid svara.

Bästa hälsningar
Anna Hallén
(Bifogade full adress och alla mina telefonnumemr)

Svaret jag fick från Lena:

Skickat: den 18 februari 2010 22:07
Till: Anna Hallén – SUNT förnuft
Ämne: Ang: LCHF

Hej!
Ursäkta dröjsmål med svar men jag har varit på resande fot under ett par dagar och ej kunnat svara på alla mail.
Debattartikeln som skickades in till Dagens medicin ligger nu på DRF:s hemsida www.drf.nu
under fliken Press.
Kartläggningen är gjord via ett enkätunderlag med olika parametrar som fyllts i när någon blivit remitterad till dietist. Dessa har sedan skickats in till mig för sammanställning.

Varma hälsningar     Lena
~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~
Lena Ljungkrona-Falk
V.ordf, DRF
lena@drf.nu

Min respons (Jo, några siffersvar fick jag faktiskt. Såg det när jag läste lite nogrannare, så där får jag backa. MEN jag fick inga svar på det som är viktigt. Det jag ville veta var är detta en seriös kartläggning. Men svaret är kanske ganska tydligt svar om jag läser det som inte står? Men det skapar ingen bra kommunikation, respekt eller möjlighet till förståelse)

Hej Lena!
Jag försöker uppriktig vara nyfiken. Jag försöker att lyssna. Jag upplever att debatten har blivit tråkig och full av pajkastning och personliga påhopp. Jag företräder den lyhörda sidan av lågkolhydratkosten.

MEN jag får aldrig ett enda rakt svar när jag ställer mina frågor. Undvikandet, den glidande logiken eller upprepande av gamla mantran är vad jag bemöts av. Nu ditt svar. Det är ju ”God dag Yxskaft”.  Även du måste se att inte ett enda av mina frågor besvaras av den sidan du har referat till.

Ofta på mina föreläsningar får jag frågan: ”HUR kan dietisterna fortsätta med sina kostråd och hur motiverar de dem? Hur får de ihop logiken när de ser att en diabetiker blir frisk på lågkolhydratkost och blir sjukare på deras råd? Hur får de ihop logiken att en person som ska gå ner i vikt ska äta mindre och tvingas kämpa mot hunger och sug?” Var gång tvingas jag svara: ”Jag vet inte.”

Jag berättar att jag försöker att ställa de frågorna lugnt och sakligt men får aldrig några svar. Jag önskar logiska svar. Förklarande svar. Men det enda jag möts av är undanglidande. Det är synd. Tänk vad gott vi hade kunnat göra om vi samarbetade. Er kunskap tillsammans med all denna logik, vetenskap och erfarenhet som vår sida erbjuder. Tänk om vi kunde skippa prestigen och skygglapparna och lyssna på varandra.

Jag fortsätter att hoppas. Vem vet, kanske blir personen framför oss en dag viktigare än vår egen prestige.

Härliga hälsningar
Anna

Tillägg och en fråga som jag INTE har ställt annat än här i bloggen:
”Kartläggningen är gjord via ett enkätunderlag med olika parametrar som fyllts i när någon blivit remitterad till dietist. Dessa har sedan skickats in till mig för sammanställning.”

Hur tror Lena och dietisterna att min kartläggning över deras råd hade sett ut om jag grundade det på samma underlag. Jag ger mina klienter en enkät. (ALLA har kommit till mig eftersom dietisterna och Viktväktarna har misslyckats) Jag mäter olika parametrar… (Det är väl vad man gör, rätta mig om jag har fel.) Och sen sammanställar jag detta.

Jag hade inte kommit fram med 20 svar. Jag lovar. Mer troligt ca 620 svar.
Biverkningar som diabetes typ II som behandlar med insulin, stor övervikt och en mage som precis fått namnet IBS.
Biverkningar som stor trötthet, håglöshet och en fokusering på kosten då allt, även det man inte tål, är tillåtet.
Ätstöringar på grund av ett övermäktigt sug och en gnagande hunger på grund av fettfobi.
Biverkningar som värk på grund av överdosering av kolhydrater och för lite fett.
Ja, jag kan göra listan lång. Men jag vill inte lägga min tid på att bevisa andra fel. Jag vill lägga min tid på att hjälpa så många jag hinner.

Sluta berätta att det vi gör är fel.- Kom med en egen lösning som FUNGERAR! Så länge ni inte har en sådan har ni inte tid att leta fel på andra.

Sen undrar jag slutligen. VAD åt de i gruppen? Jag menar om jag tar en person som bara äter en massa gurka och skinnfri kyckling och kallar det för våra kostråd för att det innehåller lite fett och ett halvkilo grönsaker per dag så är jag nog enormt orättvis. Klart att det finns personer som även missbrukar LCHF. Självklart.

Har fått ett nytt svar. Skrivet med respekt även om jag inte håller med. Tack Lena!

Varför går jag inte ner i vikt?

18 februari, 2010

Skratt. Underbart att bilden blir fet. Tror min bloggmaster kommer få fnatt och fixa till det.

Tack Sten Sture! Detta är en bok som behövs. En bok som berättar hur du äter dig smal, inte en bok om hur du svälter dig fet.

Boken handlar om många av ämnena vi har tagit upp här på bloggen. Vi har för bråttom. Vi har en otrygg kropp. Vi äter för lite fett.

Tillsamman med kunskapen om att vi har olika optimal föredelningsbehov kommer denna bok hjälpa många. Det enda jag inte riktigt köper är att ju mer desto bättre. Fakir är kanon för vissa, men kommer att vara anledningen till att det inte fungerar för andra.

Tack Sten Sture för ännu en bra bok.

Vill DU äga boken? Bestäl den här
http://www.bokverket.com/varfor/text.html

Vad påverkar mättnad?

18 februari, 2010

Vem har sagt att det ska vara lätt? Skratt:

Ghrelin (kommer från en tom mage och skapar glupsk hunger)

Leptin (signal från fettvalken att vi har tillräckligt med fett – ger mättnad)

Insulin (kommer från bukspottkörteln och skapar mättnad. Hög blodsockernivå ökar aptiten. Orättvist för en diabetiker.)

 

CCK (kommer från tarmen och reagerar på mängden fett i maten. Skapar mättnad)

Hungerspeptider som Neuropeptid Y (kommer från hjärnan och stimulerar hunger tillsammans med AgPR, Orexin)

Mättnadspeptider (också från hjärnan t ex. POMC & CART)

(Dessa två har samma receptor och blockerar ut varandra. Tänk dig en gungbräda. När den ena är uppe så är den andra alltid nere.)

Serotonin (ger tillfredsställelse av mättnaden mer än belöning av att äta)

Dopamin (ger dig en kick när du äter. Skapar motivation för att äta.)

Opiater (Ger belöning – ”Jag vill ha mer”)

…och säkert några saker till som jag inte kommer på just nu eller som jag inte känner till. Samt några saker som forskarna inte har hittat ännu.

Viktigt att veta:

Kroppen kräver en viss fysisk aktivitet för att mättnad ska fungera.
FÖR mycket stillasittande stimulerar konstigt nog hungern.
Kroppen strävar alltid efter att äta mer än den förbrukar för att säkerställa överlevnad.

Hungerssignalerna är i sig anabola. Vi fettinlagrar när vi upplever hunger.

Varm mat minskar aptiten. Bra att veta om du ofta upplever hunger.

Rörligt? Japp! Låt oss titta på det viktigaste. Det som du enkelt kan påverka:
Ghrelin
skapar en glupsk hunger när magen är tom. När du äter fylls magen och Ghrelinet ska minska. Sött gör att det inte fungerar som det ska. Det sjunker inte trots att magen är full. Du är hungrig fast magen är full.

Tips! Undvik sött. För kroppen är även mjöl och majs sött.

Leptin ska skapa mättnad när dina fettlager är normalfulla. Vissa får inte den mättnaden utan kan äta upp till ordentliga valkar. När du sen blir fet så slutar kroppen helt att lyssna på leptinet.  Kroppen anser det omöjligt att du har så stora lager som din fettvalk informerar om.  Så stor går det inte att äta sig på naturens resurser.

Tips! Ät tre gånger per dag. Allt du äter ska ligga på tallrik så du ser mängden. Du ska alltid sitta ner och äta. Ät ingenting mellan måltiderna. Är du mer hungrig måste du lägga mellanmålet på en tallrik och sitta ner och äta.

Insulin. Vissa får jättesvängningar på lite kolhydrater vilket kommer att skapa ett snabbt sug. Andra får en liten svängning på ett stort intag av kolhydrater och kommer att vara nöjd hela vägen till nästa måltid.

Tips! Lär känna just din kropp och anpassa kolhydratmängden så du är nöjd och pigg på din mat i ca 3-4 timmar.

Serotonin. Behöver du en extra känsla av tillfredställelse och lugn? Tröstäter du? Vissa är mycket påverkade av serotoninet. Att självmedicinera mot ångest med socker fungerar tyvärr fantastiskt bra. Men biverkningarna i form av övervikt och övertrötthet på grund av svajande blodsockerkurva är det inte många som vill ha.

Tips! Öka fettet lite. Det påverkar serotoninet positivt. Öka omega 3, det kan minska ångesten. Använd endorfinerna som ångestdämpande i stället för mat. Bra sätt att utsöndra endorfiner är motion och spikmatta. (Är din ångest för hög och av en specifik anledning måste du arbeta med orsaken, då fungerar inte symptombehandling som jag föreslår)

Dopamin. Kick-äter du? Äter när du är uttråkad? Småäter. Piggäter? Sött ger kroppen en häftig kick. Vissa är nöjda med att gå till samma jobb måndag till fredag, åtta till fem var dag i 50 år. Andra cyklar jorden runt, paddlar över atlanten och klättrar i världens högsta berg. Vi behöver olika mycket kick för att må bra. Tyvärr har många av oss kommit på att kicken finns i ätbar form. Alltid lättare att stoppa i sig något i stället för att GÖRA något.

Tips! Gör något kul minst en gång var dag. Tillfredställ DITT behov av kickar. Det svåra är att komma igång eftersom brist på kickar skapar en hängighet/håglöshet/trötthet. Börja med något litet var dag och öka på allt eftersom glädjen kommer tillbaka. Vad kickar mig? Att prata inför mycket folk, att plugga in ny kunskap, att köra lite för fort, att träna, att aldrig ha fasta rutiner, prova nya saker jag inte kan…  Nu är det din tur. Vad är dina kickar?

Värt att lyssna på!

17 februari, 2010

http://www.kostdoktorn.se/annu-en-professor-dags-att-satta-punkt

Kostdoktorn

Det jag undrar är hur MÅNGA punkter som behövs sättas innan de som förespåkar SNR ska vakna.

Fast med kommentarer som denna:  ”Stenåldersmänniskan satt inte utanför grottan och knaprade stekt bacon och mumsade på brieost.” Så vet jag inte hur vi ska närma oss varandra. VEM har någonsin påstått detta? Är det verkligen relevant? För en kommentar av denna sort oss seriöst framåt?

Jag bidrar i alla fall gärna med några extra punkter. Varsågod!

. . . . . . . . . . . . . . . . . . ;)