Hej!

Jag heter Anna Hallén och är en föredetta jojobantningsexpert. Jag lyckades banta upp mig från 68 kilo till 111 kilo. Jamen, det är ju bara att träna mer… Jag tränade redan 4-6 timmar i veckan. Jag var till och med Mullaerobics-intruktör. Ja, aerobic för mulliga. Själv var jag smällfet och det var många som uppskattade att ledaren var tjockast i salen!

Den ena bantningsmetoden efter den andra följde i en strid ström. Jag räknade och jag vägde, jag svalt och var duktig. Ju dammigare och torrare dieten var desto duktigare kände jag mig. Jag gick ner och jag gick upp. För var gång ökade paniken och jag blev tuffare och tuffare mot mig själv.

Var gång jag inte orkade vara hungrig längre och föll för suget så vräkte jag i mig för att ”på måndag” skulle jag börja igen. Och det visste jag ju innebar en ny svältperiod. Till slut trodde jag att det var fel på måndagar och började banta på onsdagar. Jag ler lite sorgligt åt mig själv. Tänk vad jag som vuxen smart kvinna gick på, all marknadsföring som lovade viktnedgång, alla konstiga metoder och alla vidriga pulver.

Ibland sa någon att det bara var att inte fokusera så mycket, att bara slappna av och äta. Var gång jag provade detta så gick jag upp flera kilo på en vecka. Jag hade inga naturliga ätrutiner eller naturligt stopp.

En god vän sa till mig -”Anna, jag förstår inte hur du kan tillåta dig att vara så fet!” Ja, hon var inte min vän efter detta. Vem kan få för sig att vi tjockisar äter upp oss av fri vilja för att sen ha nöjet att gå ner i vikt?

Till slut trillade polletten ner. Det var inte mig det var fel på, det var naturligtvis kosten jag valt som viktminskningskost som det är fel på. Efter 25 år så trillade polletten ner. 25 långa år av svält, frustration, panik, tårar och vanmakt över att inte vinna över vikten. 25 år av hopplöshet och en upplevelse av att vara misslyckad.

Jag valde att lyssna till näringsfysiologin i stället. Sluta svälta och äta sig ner i vikt! Fett ökar fettförbränning och kolhydrater triggar insulinet som skapar fettinlagring. Samt ta bort allt som triggar suget. Kunde det verkligen vara så enkelt?

Ja, det var det!

I början år jag mest biff med gräddsås och franska vitlöksostar. Ha ha ha, jag vet, det kanske inte var bästa valet, men samtidigt var det underbart att äntligen få äta igen. Kilona försvann och alla berättade för mig att jag skulle dö av allt fett.

Jag svarade att jag dog hellre smal och glad än tjock och ledsen. Nu har jag väntat på döden i 11 år och mår bättre än någonsin. Jag har också oerhört mycket mer kunskap och en bättre variation av min kost. Hoppas att du följer mig under denna veckan så ska jag berätta mer om LCHF och mer om alla fördelar. Kan du inte hålla dig så hittar du mig på www.annahallen.se

Vi ses i morgon igen!