Ryggsäck!

Om vi i barndomen bryter ett ben och det läker ihop fel. Så kommer vi bli halta och det gör ont. Vi kan inte fixa det själva, det går inte att tänka bort det onda eller vara ”duktiga” så det inte känns. Vi måste be om hjälp. Vi måste operera…. Här är det ingen som skäms, detta är okey. Nästan det förväntade.

Om vi i barndomen ”bryter” en tanke eller känsla så den programmeras fel så kommer det sen göra ont och styra vår vuxenvärld. Vi kan inte fixa det själva, det går inte att tänka bort det onda och vi kan inte vara ”duktiga” så att det tänks och känns rätt. Vi måste be om hjälp. Vi måste ”operera”… Här däremot har vi fått för att att vi kan ”operera” själva bara vi är ”duktiga” nog. Hur tänkte vi då? 😉

Jag tror det är betydligt enklare att opera ett ben än en hjärna om jag ska vara helt ärlig…

Lika lite som vi kan vara duktiga med ett brutet ben, lika lite kan vi vara duktiga med känslor som inte följer med. Vi behöver be om hjälp.

Att känna sig misslyckad för att det brutna benet gör ont är samma sak som att känna sig misslyckad för att man inte orkar vara glad.

Tror det är där många gör och tänker fel.

Vårt mående är som ett brutet ben. Det går inte att skärpa sig. Vi behöver hjälp att ”laga” det.

Ingen orkar bära en för tung ryggsäck hela livet. Den kommer att skava och skapa belastning. Den måste tömmas, i alla fall så den blir hanterbar. Det går att leva underbart gott även med en liten ryggsäck, men den får inte vara för tung…

Hur den ska tömmas? Ja, vägen dit bestämmer du själv. Det finns många vägar och alla väljer olika. Men kom ihåg att det är oerhört svårt att operera själv. Är det en liten grej så går det nog med ”lokalbedövning” Men är det en större sak som tynger dig så är det svårt att operera sig själv ”nedsövd”.

Jaaaaa <3

Allt hänger ihop!

Ju mer jag arbetar med näringsfysiologi och ju mer jag lär mig desto mindre kan jag.
 
Och desto mer ödmjuk blir jag inför kroppen och alla dessa funktioner.
 
Så snart vi lyfter ur något ur sitt sammanhang och koncentrerar så dyker en baksida upp.
 
Var gång utan undantag! (Och med min hopplösa ADHD-hjärna så kommer jag ju ihåg och sätter samband hela tiden.)
 
Detta gjorde att jag i mitt första inlägg om gelatin skrev att ”överdosera inte gelatin, jag vet att den har en baksida, jag vet bara inte vilken”.
 
Nu börjar vi hitta en lite del av mönstret. Och allt verkar hänga på balans. Balans mellan alla våra näringsämnen.
 
Allt hänger ihop!
 
Och vi glömmer oftast alla de andra delarna när vi lyfter ut något bra.
 
Gelatin triggar histaminet. Men hur kan gelatin vara nyttigt då?
För att det är så enkelt att vi inte ska äta bara gelatin!
 
Vi ska äta köttgryta där ben, märg och leder är med. För i köttet finns magnesium som är en antihistamin.
 
Tillsammans blir summan noll och kroppen mår strålande.
 
Men detta är bara ETT samband. Vi har ju under denna vår hittat fler obalanser som vi skapar med gelatin, trots att vi hittat en underbar lösning på ledvärk.
 
Överdos av gelatin triggade herpes hos en del av er. (För nivån av ariginin blev för hög i förhållande till lycin)
Överdos av gelatin triggade värk hos andra.
Och några hittade sin lösning och är lyriska.
 
Vi behöver alla näringsämnena alla dagar alltid. Det bästa lyft ur sitt sammanhang kan alltså bli helt fel.
 
Bara filéer blir fel och stressande för kroppen. För mycket av vissa aminosyror (cystein och tryptophan) så då behöver vi balansera upp med brosk, ben och ledbitar i vår mat. De ger balanserande och lugnande aminosyror (glycin och lycin).
 
Och så vidare… alla i kroppen balanseras mot något annat, som i sin tur påverkar tio andra saker. Kroppen är ett enda stort komplicerat dominospel – och vi tror att vi kan gå in och fibbla på mitten.
 
Ska vi in och justera balanserna med detaljer krävs en extremt djup kunskap, samt att du behöver ha en bredd som imponerar. Jag tror ingen har den kapaciteten. Jag tror inte någon hjärna orkar hålla 2-3000 samband och funktioner i minnet samtidigt och jag tror inte vi kommer lyckas skapa vår perfekta ”tillskotts-hink”/dag.
 
Vi var betydligt friskare innan vi fick all detaljkunskap.
Vi var betydligt friskare innan vi började äta lyxdelarna på djuren samt nästan ”färdigtuggad mat”.
 
Kunskap är bra. Men små framforskade detaljer på cellnivå är sällan sanna på kroppsnivå i vardagen.
 
Ett exempel är natrium, alltså vanligt vitt salt. (NaCl)
På cellnivå i njurarna så höjer natrium vårt blodtryck.
Men när du äter natrium på maten så höjs inte ditt blodtryck.
(Och ända tjatar läkare om att du ska akta dig för salt)
 
Varför är det då så här? Enkelt. kroppen gör vad du ber den om. Och ber du inte om en ökning av blodtrycket så skickar kroppen saltet någon annanstans där det behövs. Men stressar du och oroar dig så ber du om ökat blodtryck och kroppen kommer köra iväg med saltet till njurarna som fixar detta.
 
Kroppen gör vad du ber den om! Om den kan, om du gett den förutsättningar och näringsämnen. Just detta ämne ”den gör vad du ber den om” kommer jag skriva en hel del om inom kort.
 
Men tillbaka till gelatin en runda till. Vi får inte glömma allt som finns runtomkring. Ex GAG, svavel, magnesium. Sen fanns det ju grönsaker i grytan, så vi vill få med fibrer, antioxidanter, vitamin C mm. Allt hänger ihop!
 
Jag rekommenderar handmodellen med mycket fisk, ben- och köttbuljong, mycket grönsaker, supersaltet, bara naturliga fetter (oavsett mängd, men inga nya hittepåfetter). Riktigt mat med stor variation.
 
Ät inget som inte fanns för 100 år sen.
Men ät gärna såsom de år för hundra år sen, med dagens extra kunskap.