Svårt att gå ner i vikt?

Kommer Du ihåg första gången du bantade? Kilona bara rasade av. Jag minns att jag tog 10 kilo på 6 veckor och var överlycklig. (I alla fall ett tag) Sen för var gång jag bantade så gick det långsammare och långsammare och till slut var jag tvungen att ta till pulverdieter för att det skulle hända något.

Vad hände? Jo massor, både i min kropp och i mitt val av mat.

Jag började småbanta hela tiden. Försökte att äta lite kalorier och minimalt med fett. Valde lättmargarin eller inget alls på smörgåsen. Bytte till minimjölk och söt fruktfil med 0,1 gram fett. Valde riskakor, grovbröd, popcorn, färskpressad juice och sockerfri müsli. Så min mat blev kalorifattig kolhydratkost. Med pyttelite fett. (Vilket triggar både sug och hunger!!)

Jag åt för lite de dagar jag var duktig. Flippade ut och vräkte i mig andra dagar för att sen svälta och kompensera nästa dag.

Jag bantade år ut och år in på detta sätt. Ibland var jag hysteriskt duktig (om det nu kan kallas duktig) och ibland sket jag i allt för det fungerade ju ändå inte. Ingen metod funkade till slut på mig. Sista gången jag försökte banta var jag med i Viktväktarna i 10 månader. Och gick ner ETT kilo. Det måste ha varit ett kilo saffran, inte fett, till det priset. 10 månader gånger 4 veckor gånger 100 kronor. 4000 kronor för ett kilo fett. *suck*

Vad händer då i kroppen? Flera saker. Nummer ett skapar en fettfri kost en kropp som är mycket dålig på fettförbränning.

Fett ÖKAR ju fettförbränningen!

Sen skapar kolhydratkosten ett sug som gjorde att jag smååt (vad jag trodde var nyttiga) kalorifattiga kolhydrater som skapade nytt sug osv. Detta gjorde att jag åt mycket mer än jag trodde var dag. Min uppfattning var att jag aldrig åt… men sanningen var att jag aldrig åt riktig lagad mat på måltiderna utan smååt MELLAN måltiderna. Fast då jag bara valde saker som jag trodde var nyttiga så såg jag inget fel i det jag gjorde. Jag trodde jag var duktig och fattade inte varför jag bara blev tjockare. Lovar att förtvivlan var stor.

Kolhydratkosten skapar också en massa insulin vilket minskar fettförbränningen och ökar fettinlagringen. Insulin gör också så att kolhydraterna lätt byggs om till fett. Så mina riskakor hamnade som bilring på min mage.

Kolhydrater ökar insulinet som ÖKAR fettinlagringen!

Sen kommer nästa problem. Eftersom jag vissa veckor inte åt speciellt mycket trodde kroppen att jag var utsatt för svält. Kroppen börjar då spara på energi på en massa olika sätt. Så i stället för att jag förbrukade mina kanske 2000-2500 kcal så minskade kroppen ner förbrukningen så jag skulle överleva svälten. När det sen äntligen kom mat (när jag tappade kraften, hungern var outhärdlig och jag åt en massa dumt) så blev kroppen överlycklig och lagrade ALLT den bara kunde.

Lågkaloridieter minskar fettförbränningen, minskar förbrukningen och sätter kroppen på LAGRA!

Ju fler gånger jag bantade desto snabbare blev min kropp på att anpassa sig och minska förbrukningen. Till slut stod jag still på ca 1000 kcal/dag. Alltså min normala förbrukning  låg på 1000!! Ville jag gå ner var jag tvungen att gå under den nivån. Det blev ju ingen mat kvar. Detta betydde att jag gick UPP i vikt om jag åt som vanligt.

Nu satt jag i en klassisk bantarfälla. Bara pulverdiet fungerade om jag höll ut i veckor. Åt jag som vanligt gick jag upp i vikt. Och suget var hopplöst starkt.

Det är här de flesta känner sig som ”hopplösa fall”. Speciellt när de får idiotiska råd som ”äter du bara mindre än du förbrukar så går du ner i vikt”. Man kan ju inte äta mindre!!

Vad ska man göra nu då?

Jo, börja äta igen. Med risk för att gå upp ett eller två kilo. Kroppen kommer först att bli överlycklig. Maaat, lagra! Men när kroppen märker att svälttiderna är över så behöver den inte lagra mer. Det kommer ju ny mat flera gånger per dag. Dessa eventuella kilon (brukar vara max 2-3 kg) försvinner efter några veckor igen så de sätter sig inte. Jag lovar!

Det är nämligen hopplöst att gå ner om kroppen bara kräver 1000 kcal om dagen. men ganska så enkelt att tappa om kroppen förbrukar 2500 kcal per dag. Så därför ska vi välja mat som ger många kalorier men lite energi. Alltså kroppen vill använda kalorierna till annat. PROTEINER. De flesta kalorierna går åt till värme och byggnadsmaterial i kroppen. Inte till energi som kan lagras till fett.

Vi vill också äta mat som stimulerar till ökad fettförbränning och som gör krppen trygg: FETT. Fett stimulerar inte insulin alls, vilket i sin tur är kanon. (För mycket proteiner stimulerar insulinet. För VISSA, inte alla, kan det bli för mycket. Vanligt hos diabetiker typ II)

Och undvika den maten som kan bidra till fettinlagring. Mat som frisätter insulin – alltså kolhydrater. Men inte till absurdum. Ät grönsaker ovan jord, ät nötter om du tål och var lite försiktig med mjölksocker.

Hur lång tid tar då denna förändring i kroppen?

Vissa kroppar blir lugna och börjar förbränna redan efter 8-10 veckor. Andra kroppar är envisa och du tvingas äta utan viktminskning i upp till ett halvår, kanske ett år. Men vikten kommer att börja krypa neråt… fast sakta. Har du ätit sönder din kropp kommer du aldrig mer att ”rasa” i vikt. Men naturligtvis kan du gå ner i vikt.

Det bästa med lågkolhydratkost är att du mår så bra under tiden. God mat, mycket mat, varierande mat, näringsrik mat, inget sug (ännu en anledning till varför så många lyckas) Du blir friskare, piggare, bättre fungerande mage och sover bättre.

Lägg om din livsstil och kolla vågen om ett år! Lovar, du blir glad.

Genvägar?

Det finns inga. Och de du tidigare provat har ju bevisligen INTE fungerat. Snarare skapat genvägana ett enormt problem och gör det sen ännu svårare att gå ner i vikt. Det är ju genvägarna som är orsaken till kroppens försvar!

Hade det funnits genvägar, hade alla använt sig av dem och alla hade haft sin drömvikt! Eller hur?

ÄT dig smal och frisk!
Lär dig din väg en gång för alla
Anmal_dig_nu

Tidigare
«
Nästa
»

56 kommentarer

  1. Nettan
    29 december, 2009

    Tack! Jag är ju en av dem. Det är som om du beskriver just mig. Förutom att inte gå ner i vikt så känner man sig dålig som inte klarar av att gå ner i vikt. Det leder till dålig självkänsla som ger nya problem. Efter att jag träffade dig fick jag kunskapen om att jag inte varit dålig att jag gör rätt. Nu gäller det bara att fortsätta äta rätt och det vill jag ju eftersom jag mår så bra nu. Våga hoppas på ett smalt liv, nej det vågar jag inte ännu, men jag fortsätter ändå. Ni som känner igen er men ännu inte provat LCHF, gör det. Livet blir så annorlunda och du kommer att må så bra! Lycka till och ge inte upp!

  2. Mimmi
    29 december, 2009

    Tack Anna, det var läsning jag behövde precis just nu! Jag har det vansinnigt jobbigt just nu och ingenting funkar för mig. Behöver prata, lyssna, bli inspirerad, motiverad. Kollar runt och ser om du kanske har nån föreläsning på gång i ”närheten” (Halland/Halmstad). Eller Kristianstad? Hade funkat också.

    Läser om och hos Annika D. Är ledsen för hennes skull, hon inspirerar också. Hade gärna hört Monique och Andreas Eenfeldt i Karlstad, men det känns lite långt.

  3. 29 december, 2009

    Mimmi, jag bor utanför Halmstad? Kanske kan vi bilda en peppargrupp irl?

  4. 29 december, 2009

    Mimmi: Just nu arrangerar jag inte privata föreläsningar då det tar för mycket av min tid. Men vill någon annan arrangera så ställer jag gärna upp.

    Jag kommer att ha små tillställningar i min lokal fyslabbet i Ängelholm med jämna mellanrum. Finns du i Halmstad kanske det kan vara något? Till alla som bor nära Ängelholm kan det vara idé att bli gratis emdlem i Fyslabbets VIP klubb. Det gör att du får all info om var som händer just i lilla Ängelholm. Maila bara peter (at) suntfornuft.info och anmäl dig till VIP klubben. Men som sagt, all info gäller lilla Ängelholm.

    Vill du ha det större Nyhetsbrevet som är rikstäckande så anmäler du dig på http://www.kostgajden.se

    Behöver du ha en nykick kan en personlig kostrådgivartimme vara en bra idé. Du kan träffa mig i Ängelholm eller per telefon om det passar bättre. Kontakta då mig på min mail. Enklast är att besöka kostgajden.se och trycka på TIPSA OSS! ”Ta kontakt” i nedre vänstra hörnet, så komemr du direkt till mig.

    Jag ska fixa så att det finns kontaktuppgifter på denna sida. Har bara glömt när jag gjorde hemsidan och bloggen till ett. Men fram tills dess kan du använda kostgajden.se

    Kostrådgivning per telefon fungerar kanon. Du kan välja att dela upp timmen (60 minuter) på en, två eller tre tllfällen.

    Ta väl hand om dig så kanske vi hörs!

  5. 29 december, 2009

    Nettan och Ingrid: Inte meningen att era kommentarer kom med. Jag aar lyckats spärra något ord för mycket i min jakt på tråkiga spammail. Ska förska fixa till det.

    Gott Nytt År.

  6. 29 december, 2009

    Ingrid: Varför inte försöka få ihop ett Peppgrupp. Så kan ni bjuda in mig till en föreläsning när ni känner att ni vill ha en nykick.

    Ni får gärna använda denna blogg för att hitta varandra. Kan jag hjälpa till så gör jag gärna det.

    Kom även ihåg att Gerry i Falkenberg startar upp en KostGajden kurs nu i januari. Info om hans kurs finns i tidigare inlägg.

  7. Anna
    30 december, 2009

    Hej!!
    Tack för de orden – jag är en av (tydligen) många sominte går ner i vikt med LCHF. Har ätit LCHF sen september med viktökning som resultat. Men tackvare andra mycket positiva effekter av kosten så fortsätter jag. Viktminskning och piggheten längtar jag efter att få uppleva så jag fortsätter äta gott, må bra och fäör första gången i mitt liv känna att jag har kontroll på maten och inte tvärt om.
    Gott Nytt År!

  8. 30 december, 2009

    Ser att andra kommentarer kommit in här sen jag skrev igår, kanske försvann min ut i cyberrymden? Jag tycker att den text du skrivit här om ”Svårt att gå ner i vikt?” är så bra att jag kopierat den till min sida och länkat hit. Jag tar förstås bort den om du inte vill att jag gör så.
    Gott Nytt År!
    Anmaja

  9. admin
    30 december, 2009

    Anmaja: Klart att du får kopiera. Det gör mig bara glad. Uppskattar även respekten att du länkar tillbaka till ursprunget av texten. Tack!

    Tyvärr har jag jagat spamkommentarer som invaderat min blogg och då försvann mer än jag önskade. Tack för att du skriver igen.

    Gott Nytt År!
    Anna Hallén

  10. admin
    30 december, 2009

    Anna: Har mycket har du gått upp? Känns byxorna trånga? Många går nämlligen upp i vkt men har samma storlek. Detta beroende på att maten vi nu har i magen är tyngre än salladsblad och riskakor.

    Ge inte upp. Titta också på om du gör undantag, hur mycket mejeriprodukter du äter och om det kan vara något som innehålelr gömda kolhydrater.

    Fil och yoghurt brukar vara en stor bov. Mjölk likaså. En bra regel brukar vara att mejerivaror ska ätas inte kunna drickas.

    Hur ofta äter du? Sitter du ner? Äter du direkt från kylskåpet? Jag har ett äldre inlägg om just detta. Är du intresserad så leta gärna upp det. Det har hjälpt många.

    Lycka till!
    Anna Hallén

  11. 31 december, 2009

    Hua vad läskigt, och samtidigt så igenkännande. Din text handlade om mig och det känns lite skrämmande – du har avslöjat mig.

    Jag är fortfarande inte en ”renodlad” LCHF:are men lyckas bättre och bättre. En fråga till dig från mig är: Kör du ALLTID hård LCHF i ALLA lägen, eller händer det att du tar något litet ibland som du inte borde.

    Fick idag hem reklam från Vikt Väktarna och min man började att skratta. Glöm den där dyra skiten och kör du på LCHF som åtminstone funkar så länge du håller dig till reglerna. Ja, det kändes konstigt och helt fel för mig med VV så det åkte i pappersinsamlingen. 6 veckor innan jul så gav min 13 årige son mig en utmaning. Håll dig under 5 så får du en berlock från Pilgrim i julklapp från mig. Jag lyckades med utmaningen, men halkade in på choklad på juldagen och har svårt att hitta vägen tillbaka.

    Oj, ser att jag svamlar iväg här…..

    Back on track hoppas jag snart. Tack för att du finns där med din kunskap och din braiga sida. Gott Nytt 2010.

  12. Anna
    1 januari, 2010

    Hej Anna!
    Tack för att du svara på mitt inlägg – jag kan förtydliga lite.
    Jag äter strikt LCHF. Har tagit bort alla mejeriprodukter, äter max 20 g kolhydrater. Är även försiktig med proteinet, äter max det jag behöver. Äter 3 ggr per dag, frukost, lunch och middag. Tränar och leder spinning, går långa promenader då jag har hundar.
    Jag har gått upp en storlek i kläder – exakt vad jag väger vet jag inte då jag tidigare i mitt liv vvarit helt fixerad vid min vikt och bedömt mig själv efter antalet kilon jag vägt/tappat.
    Jag har bantat sen jag var 8 år och nu är jag 36. Har jobbat som viktväktarkonsulent och kämpat med vikt/mat för att få behålla jobbet. Med LCHF må jag ha lagt på mig lite vikt men jag har blivit av med mensvärk, ledvärk och orolig mage. Är glutenintoleratn så den här kosen är perfekt. Jag tror att vikte kommer att bli mindre, men att det antagligen kommer att ta tid.
    Det viktiga nu är att må bra – inte minska i vikt.

    Gott Nytt År!

  13. Anna Hallén
    1 januari, 2010

    Martina: Ja, jag är alltid strikt. Jag har inget val. MEN jag är strikt för att vara jag. Det betyder att jag vet vad just jag kan äta. Jag räknar aldrig kolhydrater.

    Jag gör ibland valda undantag men bara på saker jag VET att jag kan hantera. Jag skulla aldrig någonsin ta en smörgås eller ett kex. Jag äter aldrig godis eller pasta.

    Däremot kan jag äta glass. Det blir kanske 2 gånger per år. Så vi pratar inte var månad. Dagen efter jag har ätit glass ber jag alltid min familj vakta mig i fall suget sätter i gång. Dagen efter får jag absolut INTE göra undantag. DÅ är det kört. Men eftersom jag fortsarande känner mig osäker på mitt sug är det enklaste valet att helt välja bort alla faror.

    Jag gör aldrig spontana undantag utan alltid välplanerade. Detta för att jag inte ska självljuga för mig. Undantagen får inte heller vara för att stilla ett sug utan för att de är evinerligt goda. Gör jag ett valt undantag och det inte är gott så äter jag aldrig upp.

    MEN det har tagit mig 10 år att hitta denna nivå. För 5-6 år sen trodde jag fortfarande att jag kunde göra fler undantag och föll dit gång efter gån tills jag accepterade fakta. Skratt.

  14. Anna Hallén
    1 januari, 2010

    Anna: Härligt att du mår bra. Det låter som att extrakilona är de vanliga Svältkilona som kroppen kan lägga på sig bara för att du börjar äta igen. De försvinner igen när kroppen blivit trygg igen.

    20 gram kolhydrater kan också vara för lite. Bara hjärnan förbrukar 80-100 gr glukos var dag för att fungera. Samt att fettförbränningens ”tändsticka” är glukos. Tyvärr är fettförbränningens avstängning insulin, så det gäller att hitta en bra mellannivå.

    Många får igång viktminskningen när de lägger till lite mer kolhydrater från den nivån du lever på nu. Kanske öka med 1 dl nötter per dag?

    Att minska kolhydraterna är bra för alla, att ta bort dem betyder dock inte att det blir ännu bättre. Det gäller att hitta DIN kropps optimala nivå.

    Lycka till

  15. Anna
    1 januari, 2010

    Tack Anna, jag ska laborera mig fram till en bra nivå!
    Och tack för en inspirerande och informativ sida!!

  16. Anna Hallén
    1 januari, 2010

    Anna: Kanon. Tänk på att inte ändra för ofta. En månad brukar vara en bra tid att prova på. Då hinner kroppen reagera och stäla in sig.

  17. Nena
    2 januari, 2010

    Vilka bra beskrivningar och förklaringar – tack! Inspirerande att läsa! Jag har har ätit LCHF i nästan ett år men nu i jul har jag tillåtit mig att äta mer kolhydrater och vad hände – jo min spända ballong-mage och mat-suget kom tillbaka! Samtidigt är jag gravid och har därmed varit hungrigare än vanligt; så kanske att en del av suget beror på det? Hur tycker du att man ska äta när man är gravid? Ska man fortsätta äta som vanligt (enligt LCHF)? Gott Nytt År!

  18. Anna Hallén
    3 januari, 2010

    Nena: Som gravid ska du må så bra du bara kan. Mår du strålande på LCHF kost så stanna kvar i den maten. Men kommer en matthet och trötthet så öka lite på kolhydraterna. Lyd din kropps signaler.

    Många ökar på med rotfrukter och nötter under graviditeten. De flesta klarar av suget från dessa men slipper tjatet från barnmorskan om att bebisen skulle må dåligt av för kolhydratfattig kost.

    Sen är signalerna i sig lite konstiga under en graviditet, men så är det bara. Skratt.

  19. gå ner i vikt snabbt
    1 juni, 2010

    Wow. Aldrig någonsin har jag läst en så välskriven och informativ artikel som denna.

    Vem det än är som driver denna bloggen, hur du än ser ut och vart du än bor – sluta aldrig blogga. Detta var tveklöst något av det bästa jag läst denna månaden. Klockrena tips!

    På återseende!

  20. Mats
    29 oktober, 2010

    Bästa jag har läst i hela mitt liv. Förklarar ju allt och ger mig inspiration att fortsätta.

  21. UllaK
    29 oktober, 2010

    Vilken hemsida! Man tror att man läst allt och så dyker det alltid upp något nytt, både lärorikt och intressant att läsa.
    Jag har rensat bort alla andra Lchfsidor, det är bara denna som gäller för mig hädanefter.

    Ska jag få till det så småningom, så är det Annas kunskap och råd som helt klart verkar bäst och vettigast för min del.

    Tack Anna

  22. Anna svarar Mats & UllaK
    29 oktober, 2010

    Vad kul att ni hittar de äldre inläggen. Ännu bättre att de uppskattas 🙂

    Varmt välkommna hit!

  23. Gå ner i vikt snabbt
    28 januari, 2011

    Bra skrivet! Man ska inte vara så rädd för fett som många är.

  24. Goda smoothies
    17 februari, 2011

    Har man svårt att gå ner i vikt behöver man en planering.
    Det är nog bättre än själva ”handligen” då man får bra struktur.

  25. Therese
    16 februari, 2012

    Anna, kan du inte lägga till den ”dela-knapp” så man lätt kan dela dina inlägg på FB? Man vill ju dela med sig av så kloka inlägg!!

    1. Anna Hallén
      17 februari, 2012

      Ska försöka. Är dock helt oduglig på detta med datorer… skratt!

  26. Lina
    16 februari, 2012

    Känner så väl igen mig… men nu har jag levt enl lchf i några månader, har inte gått ner ett gram, men mitt bls har stabiliserats så i förrgår kunde jag slänga mitt dagsinsulin (bara natt kvar, ska snart bli av med den med). Tusen tack för dina kloka ord, de hjälper en på vägen!

  27. Anna
    16 februari, 2012

    Hej Anna!
    Jag är precis som du, en av dem som bantat sönder sig. Från den stund jag började banta, på gymnasiet, så har jag dragits med enorma magbesvär som sista åren blev till ett handikapp som påverkade hela familjen. Jag kom till en punkt när jag inte längre orkade med situationen och satsade allt på ett kort, nämligen lchf. Då hade jag testat allt! Det stod mellan vad jag trodde var magen eller vikten. Jag valde då magen med ”insikten” att jag skulle få leva resten av mitt liv som tjockis! Första månaden gick jag ändå ner 9 kilo. Sedan stod jag stilla en månad. Träffade Andreas Eenfeldt på en föreläsning då och som uttalade ”-tålamod!!!” mmm det har jag sagt till mig sen dess. Och följt alla råd. Äter inga mjölkprodukter/turkisk yoghurt, inga bär, inga nötter, inga röda grönsaker, inga extra måltider(Max 3/dag), inga bakade grejer och tränar i alla fall nåt pass i veckan (varierar pga jobb). Dricker inga lightprodukter och inga sötningsmedel pga sockerberoendet. Nu, inne på 6:e månaden är resultatet fortfarande ”bara” 9 kilo. Magen däremot är toppen, åtminstone om man ska jämföra mot innan. Jag väntar fortfarande på att det ska börja röra sig neråt igen så även de sista 15 kilona kan ”ätas” bort igen. Och det ät tack vare dina inlägg och Eenfeldts röst i mitt huvud som får mig att tro på att den drömmen kommer att infrias. Tack för att ni, och alla era läsare med era kommentarer och inlägg finns!!!! Ni ger mig orken och stödet för att kämpa framåt, varje dag, även när frågan ”-varför händer inget????” ploppar upp! Tack!!! Och jag ska inte ställa frågan om…. Bara fortsätta invänta ett när….

  28. Elin
    17 februari, 2012

    Hej Anna!
    Det här är det bästa jag har läst på länge! Det är så mkt JAG! Och precis vad jag behövde läsa nu när jag är inne på tredje veckan med lchf och har gått ner 2 kg och upp 1,5 kg typ. Det är nånstans här som jag brukar tänka ”det spelar ju ändå ingen roll”. Har testat ett par ggr innan med kolhydratfattig kost. Men jag är precis i den spiral som du nämner, nu är det enda som ”fungerar” pulverdieter så jag får nog också ha tålamod! Jag har köpt din husmanskostbok och väntar ivrigt på den nya som jag har förbeställt 🙂 Keep up the good work!

  29. Mia
    17 februari, 2012

    Hej!
    Skriver mitt första inlägg någonsin.
    Anna Hallen du är fantastisk på att peppa!
    Har ätit LCHF i 6 veckor -4 KG dom första 3 veckorna sedan har jag stått still.
    Jag och min ovän TÅLAMOD börjar sakta men säkert bli vänner.
    Har börjat förstå att det inte bara handlar om viktminskning…. Utan även välmående.
    Har en vrist som krånglat och varit svullen och värk värk….
    Tro det eller ej…svulllnaden myket mycket mindre och värken inte lika intensiv utan har trappat ner.
    Har varit socker missbrukare…men sakta men säkert såförsvinner saknaden efter min tröst godis bullar glass mm. Inte en godsak sedan 2 januari:)
    Mina vänner är förundrade:) DU SOM LEVDE PÅ GODIS???
    Jag är glad för det som förändrats på dessa 6 veckor:) Tänker bli vän med tålamodet…
    Ock bli av med mina 30 kg.

    Tack för en fantastisk sida!!! Mvh Mia

    1. Anna Hallén
      17 februari, 2012

      Härligt! Nu gaddar vi ihop oss och stöttar varandra! Sick läsare jag ar. Snacka om att vara lyckligt lottad! Tack för att ni finns. Tack för att ni delar med er.

  30. Mia
    17 februari, 2012

    Har en fråga mitt i allt..
    om jag vill hålla koll på kolisarna och har hittat en sida där jag lägger in det jag ätit.
    Ska jag gå efter gram eller E% . ? det är lite förvirrande..

    någon som vet.? Mvh Mia

  31. 17 februari, 2012

    Hej Anna!

    Ska bara säga att dina kloka ord är så viktiga för mig och min strävan till ett bättre och friskare liv.

    Kram Ida

  32. 17 februari, 2012

    TACK TACK TACK ! Du uttryckte i ord vad jag har funderat på.
    Socialstyrelsen hade omfattande propaganda i min uppväxt att ALLA skulle äta 6-7 skivor bröd om dagen. DET har förgiftat hela svenska folket.! MIN KROPP VAR Sönderbantad. GIck ej ner med viktväcktarna. Började att äta lättspydd mat …….
    Blev med barn slutade sticka fingrarna i halsen. Graviditeten var fruktansvärd att gå upp i vikt varje vecka var påfrestande.
    Idag 20 år senare. mycket överviktig
    Började med LCHF / GI för 2 år sedan och har gått ner 5-8 kilo men VÄLDIGT långsamt. går ej ner om jag äter frukt.
    JAG MÅR JÄTTEBRA !!! ÄTER GOD MAT, LAGAR GOD MAT !
    HAR INTE DÅLIGT SAMVETE VARJE GÅNG JAG ÄTER MIDDAG.
    MITT NYA LIV …..

    1. Anna Hallén
      17 februari, 2012

      En dag i taget kommer garanterat att skapa resultat. 🙂

  33. Berith Strömfors
    17 februari, 2012

    Hej Anna och Ni övriga som gjort inlägg här!

    Jag är en kvinna på snart 60 år som är sönderbantad. Jag har ätit enligt LCHF sendan maj 2010 och gått upp 7 kilo och ser ingen tendens till att gå ner. Det enda hittills positiva är att mina blodsockervärden nu ligger på en normal nivå. Jag får tydligen nöja mig med det, men jag gaddar gärna ihop mig med Er.

    Vänliga hälsningar Berith

    1. 20 februari, 2012

      Hejsan Berith!
      Har oxå ätit (väldigt) strikt LCHF sen maj 2010. Gick ner 5 kg ganska snabbt först, och jättelycklig var jag! Så tog semestern slut och jobbet väntade, på mindre än en månad var jag tillbaka på startnivån. Så fortsatte jag uppåt uppåt uppåt, ytterligare 7 kg över startvikt. Sen aug 2011 har jag gått ner ca 3 av dessa…
      Men ärligt, jag mår så rysligt mycket bättre än jag någonsin gjort före maj 2010, så jag bryr mig inte längre. Min förhoppning är att gå ner, eller så får jag helt enkelt finna mig, det är kanske såhär som Moder Jord tycker att jag ska vara??? Då är Moder Jord och jag inte överrens, men vad ska man göra?? Jag äter bra mat, försöker tänka på miljön så gott jag kan med den lön jag, och får acceptera faktum. Och hoppas att kroppen fattar att den inte längre behöver lagra, att den kan släppa, och gå ner till mina eftersträvansvärda -5kg från startvikt! Dream on!

  34. Monicas Mat
    18 februari, 2012

    Visst är det spännande hur kroppen fungerar med olika mat. En del går ner med LCHF, andra inte, och jag rekommenderar boken ’Vikten av gener’ om man vill läsa mer om hur det kan vara så.. http://monicasockerfritt.blogspot.com/2012/02/vikten-av-gener-bokrescension.html

  35. Mia
    18 februari, 2012

    Hej Anna!
    Tack för dessa ord. Det kändes precis som om du beskrev mig. Jag har i princip bantat av och till hela mitt liv. Sista rycket jag gjorde var Xtravaganza och visst gick jag ner i vikt(13kg) men när jag slutade var jag helt fixerad på mat och hade ett konstant sötsug. Jag har lagt på mig alla dessa kilon igen. Har nu sedan 2 veckor kört LCHF och känner att mat- och sockerfxeringen börjar avta. Blev dock lite orolig när jag läste Beriths kommentar och hoppas att det inte kommer att drabba mig. Jag tränar 3-5 gg/vecka så jag hoppas ju att även det skall ha en positiv inverkan. Jag följer din blogg och känner att det blir ett stöd Med vänliga hälsningar Mia

    1. Anna Hallén
      19 februari, 2012

      Mia, du kommer att gå ner i vikt. Jag lovar. Ska också fundera på lösningar till Berith. Jag har en massa ess i min rockärm, ska bara hinna pilla fram dem 🙂

      1. 20 februari, 2012

        De svaren ser även jag fram emot!

  36. 18 februari, 2012

    Hej Anna!
    Jag har en fråga angående ph-värdet i kroppen vid LCHF. En kollegan gång till min sambo, sade att man fick surt ph-värde samt att man blev trött och hängig om man äter LCHF. Detta med tröttheten är inget varken jag eller min sambo känner av utan vi blir snarare tröttare om man någon gång skulle få i sig kolhydrater i större mängd. Men jag blev lite intresserad av detta med Ph-värdet i kroppen och undrar om det är något du vet i fall det stämmer eller ej? För mig känns det som att det är ytterligare en idé som folk som inte äter LCHF har kommit på… Mvh Hannah

    1. Anna Hallén
      19 februari, 2012

      Jag skulle vilja fråga personen som påstår detta, av vlken anledningn skulle man bli surare. Vi har bara lyft bort sädesslag och socker ut kosten samt bytt till naturliga fetter. Skapar detta surhet? Jag har för mig att sädesslag inte är basiska utan tvärt om… någon som kan mer?

      Däremot skapar väl grönsaker en bra balans, och dessa äter vi ju 🙂 (Många till och med mer nu än innan)

      1. 19 februari, 2012

        Tack för svar! Tänkte lite som dig att det låter lite konstigt det hon säger. Eftersom det faktiskt är så att det enda vi egentligen har plockat bort från maten är som du säger sädeslag och socker. Återigen tack för svaret! 🙂

  37. Jenny
    23 februari, 2012

    Hej!
    Jag har läst din blogg under en lång tid och tycker att du skriver så mycket bra och vettiga saker.
    Jag började med LCHF för ungefär 5,5 månad sen. Jag hade då gått ner i vikt mha VV, från 104 till 76,5 kg. Jättenöjd! Jag började äta LCHF för att få må bra. Visst ville jag gå ner några fler kilon men inte jättemånga, strax under 70 hade varit kul (är 166cm lång). Jag följde dina rekommendationer och stod still i vikt. Visst gick jag upp nåt kilo men låg ändå där och pendlade mellan 78 och ner till 76. Sen två veckor sen tillbaka så bestämde jag mig för att försöka få vågen att röra sig neråt genom att sluta med kvällsätandet. Första veckan gav detta en uppgång på 0,4kg. Förra veckan la jag till lite mer fett i maten, och denna veckans resultat var ytterligare +1,1 kg.
    Vad är det som händer? Jag småäter inte, jag äter lagoma mängder med grädde och smör, yoghurt (då rysk yoghurt 1 dl) nån gång i veckan. Äter inte massa bakverk på LCHF. Jag har inte ätit bröd, pasta, potatis, ris eller mjöl medvetet under hela tiden.

    Vad är det som gör att jag plötsligt börjar gå upp nu? Att det är svårt att få igång viktnedgång kan jag köpa men att gå upp i vikt vill jag verkligen inte. Även måtten har ökat något så det är inte bara muskler och vatten.
    Tillägger att jag tränar styrketräning 2 ggr i veckan samt försöker konditionsträna 2-3 ggr i veckan.
    Jag förstår att du inte kan säga nåt speciellt utan att se nån matdagbok osv, men vad kan det vara om har hänt?
    Det måste ändå vara så att jag äter för mycket, eller?

    Jag tänker aldrig överge LCHF, för jag är en av de frälsta, men jag vill ju inte bli en tjockis igen, det klarar jag bara inte av.
    När jag har räknat på mitt kolhydratsintag så ligger jag oftast under 20kh om dagen.

    Har du NÅT tips att ge?
    Tack på förhand!

  38. Kalaspinglan
    18 mars, 2012

    Jag har i flera år lidit av ME/ Kroniskt Trötthetssyndrom (även om jag inte alltid vetat att det var ME), och min hjärna har ’krävt’ sötsaker för att känna sig lite piggare. Detta har naturligtvis medfört viktuppgång – en extra börda på flera sätt.

    Så, för att försöka bryta detta sockerberoende, gå ner alla godiskilon, och – kanske, kanske – må lite bättre på det hela taget, så har jag lagt om kosten helt till LCHF.

    Efter fyra veckor har jag fortfarande ’omställningsproblemen’ kvar. Ja, det vill säga, det är så jag brukar må jämt! Jag är supertrött, och har hjärndimma och värk (med mera).
    Men skam den som ger sig.
    När jag nu varit sjuk så länge, så kan jag inte räkna med några mirakulösa snabblösningar.
    Det här kommer att ta sin tid.

    Trots att jag ännu mår riktigt dåligt – ja, att jag till och med känner mig tröttare nu (utan mina sockerbooster) – så vägrar jag att ge upp, innan jag gett detta en ärlig chans. Så det lär nog ta minst tre månader, innan jag kan utvärdera.

    Eller, som du skriver, lägg om din livsstil och kolla vågen om ett år!

    Men egentligen, vad skulle jag gå tillbaka till? Börja äta en massa socker och stärkelse igen?
    Känns inte som någon bra lösning.

    Vissa hälsoeffekter har jag dock märkt av:

    Sötsuget är rejält dämpat, därför att jag är mätt.
    Min spända, gasiga mage, har lugnat ned sig. Och jag behöver inte trycka in mig i korsett för att hålla in magen!
    Mina ömma blåsor i hårbotten verkar ha försvunnit?
    Min torra hy har blivit finare.
    Rosacea-rodnaden i ansiktet har dämpat ner sig. (En inflammation i huden, som borde bli bättre av inflammationshämmande kost. Tar gärna mot tips – medicin har ingen verkan.)
    Jag har kanske gått ner ett kilo i vikt, men byxorna sitter mycket lösare, och jag har fått midja!

    Vi får se hur detta går. Men å många ME-sjukas vägnar vill jag agera försökskanin, och se om LCHF på lite längre sikt kan vara till hjälp.

    (Hoppas kunna komma med riktigt goda nyheter om ett år.)
    Heja gärna på mig, längs vägen!

    1. Anna Hallén
      20 mars, 2012

      Jag lovar att hejja på dig. Adda mig gärna på FB. Där kommer du hitta en massa stöd när det är som tuffast. Jag har underbara läsare. Inga personlig påhopp. Hopas att vi ses där!

  39. Majsan
    19 april, 2012

    Hej Anna!

    Åh vad du är vettig!! SÅ otroligt skönt att läsa nåt som är lättföståeligt och samtidigt trovärdigt. Jag är läkarstudent och har blivit väldigt kritisk till allt vad folk på bloggar och träningssiter tror sig veta om än det ena än det andra. Hos dig är jag dock open-minded känner jag, det är en väldigt skön känsla.

    Jag har bantat sen jag slutade med elitsimning och la på mig kilon, ca 6 år sedan. Sen har jag ätit en ”nyttig” kost med havregrynsgröt, grovt bröd, aldrig använt vetemjöl eller feta mejeriprodukter. I början gick jag ner till min normalvikt på ca 80 kg, men sen har det blivit svårare och svårare. Gick upp några kilo här och där, åtgärdade med pulverdieter åtskilliga 2veckorsperioder.

    När jag sedan en gång gjorde en kroppsmätning på gymmet höll jag på att svimma. Fettprocenten var 38%. Ändå var jag inte mycket tyngre än tidigare. Alla mina muskler hade jag bantat bort. Jag blev skrämd över vad jag gjort mot mig själv.

    Tidigare har jag testat lchf som en av mina snabbkurer, och det har väl funkat sådär… men då har jag bara fortsatt i nån vecka eller två, haha. Nu gäller det att få tillbaka förbränningen, för i nuläget har jag en stabil vikt om jag äter 1300 kcal om dagen och tränar tufft 6 ggr i veckan. Det är inte hållbart. Jag kommer tillslut bli en tjockis om jag fortsätter såhär.

    Hoppas bara att kroppen kan förstå snarast att den får ordentligt med mat… Jag tycker det är jobbigt att motivera för andra, tex min mamma att jag ska äta lchf, om det ändå inte ”ger resultat”.. viktnedgång… SUck. Vet inte hur jag ska säga till alla om att jag ska börja med detta. De känn så trötta på mina ”bantningsförsök” och i vissa vänkretsar är det nästan att häda att säga att man vill gå ner i vikt…

    Pust.

    Tack för en underbar blogg!

    1. Anna svarar Majsan
      21 april, 2012

      Stort tack Majsan!
      Ja, det gäller att hitta viktminskning utan att tappa sin förbränning. Med sunt LCHF baserad på kunskap i näringsfysiologi är det både enkelt och gott.

  40. Cami
    25 april, 2012

    Jag är 14 år vägde 53 kg för 8 veckor sedan är 158 cm lång. Jag har bantat i 7 veckor åt under 1000 kcal per dag 1 per vecka åt jag vad jag ville, jag gick ner till 50 kg på 2 veckor sen stannade det, gymmade ocg spela tennis fast höll den vikten i 7 veckor jag började med LCHF, höll på i 2 dagar åt bara under 900 kcal/ dag. Jag gick ner 1.2 kg.

    Väger nu 48,85 kg, BMI 19,6, om jag går ner till 46 kg blir jag underviktig euw jag vill ha rumpa i bröst inte få anorexia.

    Jag ville gå ner i vikt för att ville inte sjunka så lågt att få en stor mage som hänger, ingen tjej har 6- pack i våran skola så ville ha det någon annan inte har. Man ska ta vara på det man har. Jag vill absolut inte se ut som 40 åringarna i simhallen, euw de har celluliter, fettvalkar, övervikt. Jag är inte som dom o kommer aldrig bli, hela min familj de som är tjejer är överviktiga förutom jag, jag är nära undervikt. Fast fördelen med BMI på 18 är väl att jag kan ta på mig vad jag vill utan att få ångest, maten ger mig njutning i några minuter medans kroppen man vill ha och har ger njutning för livet+ självförtroende!

    Så även om man har hårdbantat eller är normalviktig kan många gå ner i vikt.

    Instagram: Camellia Bhuiyan follow

    1. Anna svarar Cami
      27 april, 2012

      När du har hårdbantat 25 gånger så fungerar sen ingenting.

      Och celluiterna kan dyka upp trots att du är smal. 8 av 10 kvinnor har dem, med elelr utan övervuikt. Däremot syns det tydligare vid övervikt.

      Njut av din vackra kropp nu och lär dig sen njuta av din kropp när du är både 40, 60 och 80.

  41. Christina
    8 augusti, 2012

    Hej Anna,

    du ger mig svar på alla mina frågor i ovan blogginlägg. ”Ingenting funkar på mig, måste vara något som är fel!”… Inte meningen att ifrågasätta det du skriver, men vad finns det för belägg för det du skriver? Eller är det mer av erfarenhet som du skriver att kroppen förr eller senare kommer att våga släppa ifrån sig fett (6-12 månader) bara man lär den att risk för svält inte finns längre?

    Jag mår superbra av lchf och tänker inte ge upp än. 🙂

SKRIV EN KOMMENTAR