(Ett gammalt inlägg som kan vara värt att lyfta igen)

Du bantar och svälter, men ökar ändå i vikt. Du blir bara mer och mer förtvivlad för vart extra kilo. Du klämpar hårdare och hårdare. Där någonstans så hittar du LCHF. Börjar äta, allt fungerar och du tappar i vikt. Äntligen något som fungerar. Du är mätt och nöjd. Efter ett år med minus tio till tjugo kilo får du en massa uppmärksamhet och beröm. Allt känns underbart!

Nu är du en av alla succéstories som det skrivs om.

Sen går det ett eller två år och nu börjar kilona krypa tillbaka. Du får panik. LCHF bllr ett kämpande. Mindre kolhydrater, mer fett. Ännu mindre kolhydrater, ännu mer fett. Ut på alla forum, alla ger råd. Olika råd. Minska maten, öka maten.

Vad är det som händer?

Vi börjar från början. Vad var anledningen till att du från början åt mer än du hade tänkt? Varför åt du så att du fick en övervikt? ingen äter ju upp sig till tjock för att få ha nöjet att sen banta hela livet. Så vad ”tvingade” dig att gå emot dina mål och drömmar?

Tre vanliga orsaker är (och nu kommer en förenkling som heter duga)
1. Du tröstäter och/eller självmedicinerar mot ångest och oro. Kolhydrater höjer serotoninet som i sin tur skapar lugn i din kropp. Tyvärr måste du ALLTID öka dosen, vilket innebär att du behöver mer och mer för att få samma lindring. Din vikt går upp…

2. Du ”kick” äter för att du är understimulerad, uttråkad och sitter fast i ”ekorrhjulet”. Kolhydrater ökar dopaminet och ger ditt liv en kick. Du vet när du inte har något att göra och vandrar upp en djup gång i köksgolvet fram till kylskåpet (förr var det skafferiet för där kunde man göra chokladbollssmet och äta direkt ur byttan) Tyvärr måste du ALLTID öka dosen, vilket innebär att du behöver mer och mer för att få samma lindring. Din vikt går upp…

3. Du är sockerberoende. Din biokemi i hjärnan ”kräver” drogen. Och det som kan trigga dig är mat men också känslor. Med LCHF är mat-triggerserna borta. Men alla dina känslotriggers är oftast obearbetade och kvar med full styrka.

Vad händer nu när du byter till strikt LCHF? Jo, du får ett påslag av ketoner. Mums säger din beroende-hjärna.

Ketoner är nämligen starkt ångestdämpande, starkt värkdämpande, de skapar en känsla av ohunger och de skapar en känsla av eufori. Du som tidigare gått på serotonin är nu ångestfri utan kolhydrater. Du som behövde kicken från dopamin är nu euforisk utan kolhydrater. Och du är ohungrig! Underbar känsla av kontroll

MEN behovet är kvar! Och alla droger som påverkar hjärnan måste ökas för att uppleva samma nivå som tidigare…

Så efter ett tag fungerar inte ketonerna. Du måste öka mängden. Nu blir kolhydrater något som ska jagas. Nu ska ketonern upp till max. ”Minska på kolhydraterna till noll och öka fettet”

Det håller ett tag till. Men snart behöver kroppen ännu mer!

Nu börjar några träna. Hård träning ger endorfiner. Endorfiner är som kroppens morfin. Äntligen, ny ångestdämpning, ny värkdämpning och träning i sig ger kicken. Och inte kan det väl vara farligt att träna? Men drogen måste ju ökas. Antingen börjar man här äta lite mer, ofta mejeriprodukter och fröbröd. (Japp kolhydrater. För det ”får man ju”) Eller så ökar man träningen. Och ökar träningen. Och ökar träningen. Och ökar träningen. Till slut är du uppe på 10-12 timmar i veckan med kommentaren att ”träning är ju bra för kroppen”. Nu börjar dock kroppen säga ifrån. Vi har gått över gränsen för hälsa för att vi jagar ”drogen”.

Här börjar vi sakta men säkert öka i vikt. Några hoppade på träningståget, andra fick ökningen när ”inte ens nollning ” fungerade.

Har du tur här så blir du nyförälskad! Den kemiska påverkan kommer att få dina kilon att försvinna… ett tag. För förälskelse är ångestdämpande, ger dig en kick och kroppen har återigen fått sin drog. När förälskelsen avtar och övergår i kärlek, ja då är det dags igen. Kilona kommer krypande…

För att behålla sin vikt måste du ta bort anledningen till att du åt tidigare. OM det nu var på grund av ångest och orodämpning eller för att skapa en kick i livet.

Om du åt för att kosten triggade dig och LCHF skapade en triggersfri tillvaro, ja då går du inte upp i vikt igen. Vi är alla olika 🙂

Kommer nu gänget som går upp i vikt att synas som ”bad-stories”? Nej, de syns inte alls. och alla vi andra tror att alla andra lyckas men inte jag. Vi glömmer bort att dela med oss av problemen och svårigheterna. Vi skäms lite över att alla kan men inte jag.

Lösningen ligger i – varför åt du dig överviktig från början? Den anledningen måste bort.
Varmt lycka till!