Jag tycker att ni är fantastiska båda två, riktiga inspirationskällor och dessutom så lätta att förstå och ta till sig för ”vanliga dödliga”!

Ju mer jag läser om LCHF – och särskilt det du Anna skriver här på sajten och det Sten Sture skriver i sina böcker – inser jag hur rätt ni har.

Över julen var jag på kryssning på sydliga breddgrader med min mamma. Fartyget var fullt av amerikaner varav säkert 90% (nej, jag överdriver inte) var smällfeta. De bokstavligt talat vaggade fram, valkarna vällde fram och vissa var till och med så omfångsrika att de inte kunde sitta på vanliga stolar eller gå till fots när de skulle av fartyget, utan de måste hämtas med något litet fordon som liknade dem man har på golfbanor och köras i land. Jag kunde inte låta bli att kolla vad de plockade på sina tallrikar i buffénrestaurangen – två-tre hamburgare, dvs en liten skrämd köttskiva mellan ett degigt bröd, dränkt i ketchup, med ett berg pommes frites och till det en extra stor coca-cola eller öl (beroende på ålder). Till efterrätt: någon sliskig paj med vispgrädde på burk (mer socker än fett, antagligen…). När min mamma såg dessa fläskberg komma med sina rågade tallrikar och fyllda glas sa hon: ”Ja, inte undra på att de ser ut som de gör med tanke på allt fett de äter!” (Hon lät mig – i all välmening – växa upp på lättprodukter, ju fettsnålare desto bättre, och idag undrar jag om hon inte ofrivilligt grundlade mina viktproblem som bestått ända upp i vuxen ålder). Då kunde jag för första gången klä alla mina teoretiskt förvärvade kunskaper i ord och tänka: ”Nej, om de nöjt sig med hamburgaren, skippat brödet, tagit en klick majonnäs i stället för decilitervis med ketchup, tagit grönsaker i stället för pommes frites och vatten eller t o m vin i stället för öl och läsk skulle de inte se ut som de gör!” Då föddes min vilja och övertygelse att lågkolhydratkost i någon form är den enda framkomliga vägen för mig. Sedan återstår att se om jag behöver bli extrem eller kan unna mig att vara liberal – m a o, om jag är en 10+, 25+ eller 50+ för att nu tala ”stensturiska”. Tack än en gång till er båda för kunniga, inspirerande och lättbegripliga råd och tips och särskilt för att ni delar med er av era egna erfarenheter!

Jag maler på och hoppas att min ”lagom”väg vinner med tiden.

Du är en av de bästa på föreläsningar i vårt gäng. Du är naturlig och har en underbar humor. Hoppas att snart få höra dig igen. Hoppas att alla som har en möjlighet att lyssna på dig tar den. Fram till dess får de köpa din bok.

Kanske vi till och med kan gadda ihop oss och föreläsa tillsammans en dag…

Ta väl hand om dig!

I min privata rådgivning är jag betydligt mer liberal. Vi är alla olika och råden ska alltid vara individanpassade. Men i böckerna vill jag hålla en tydlig linje.

Må bra!

Sten Sture

För mig och min sambo är det enbart för hälsans skull vi äter lågkolhydratkost. Det är inte så sällan man får höra ordet diet om sin kosthållning, samt frågor om varför jag äter som jag gör, ”du behöver väl inte banta”. Kolla alla lk-böcker som finns att tillgå, allt handlar ju bara om vikt och bantning, inte konstigt att folk får fel bild.

Din blogg däremot, riktigt härlig.

Jag är lite orolig över att ”bantarna” tar över LCHF kunskapen. Att överdrifterna kommer att ta över. Då blir detta bara en ny metod utan betoning på hälsan.

Gällande Kostdoktorn och Annika så är de oerhört duktiga på LCHF men glömmer ibland kroppen och den grundläggande näringsfysiologin. Jag upplever ibland en ”jakt” på kolhydrater. Det är många fler faktorer som påverkar hälsan. Blir du FÖR duktig på att utesluta produkter med kolhydrater kommer nya problem. INTE gällande just näringsämnet kolhydrater, men allt det andra som du bara kan få genom ”kolhydrat”-produkter. Magnesiumet är ett. Folsyra ett annat.

Inte ska vi äta en kost som KRÄVER tillskott.