Kommer Du ihåg första gången du bantade? Kilona bara rasade av. Jag minns att jag tog 10 kilo på 6 veckor och var överlycklig. (I alla fall ett tag) Sen för var gång jag bantade så gick det långsammare och långsammare och till slut var jag tvungen att ta till pulverdieter för att det skulle hända något.
Vad hände? Jo massor, både i min kropp och i mitt val av mat.
Jag började småbanta hela tiden. Försökte att äta lite kalorier och minimalt med fett. Valde lättmargarin eller inget alls på smörgåsen. Bytte till minimjölk och söt fruktfil med 0,1 gram fett. Valde riskakor, grovbröd, popcorn, färskpressad juice och sockerfri müsli. Så min mat blev kalorifattig kolhydratkost. Med pyttelite fett. (Vilket triggar både sug och hunger!!)
Jag åt för lite de dagar jag var duktig. Flippade ut och vräkte i mig andra dagar för att sen svälta och kompensera nästa dag.
Jag bantade år ut och år in på detta sätt. Ibland var jag hysteriskt duktig (om det nu kan kallas duktig) och ibland sket jag i allt för det fungerade ju ändå inte. Ingen metod funkade till slut på mig. Sista gången jag försökte banta var jag med i Viktväktarna i 10 månader. Och gick ner ETT kilo. Det måste ha varit ett kilo saffran, inte fett, till det priset. 10 månader gånger 4 veckor gånger 100 kronor. 4000 kronor för ett kilo fett. *suck*
Vad händer då i kroppen? Flera saker. Nummer ett skapar en fettfri kost en kropp som är mycket dålig på fettförbränning.
Fett ÖKAR fettförbränningen!
Sen skapar kolhydratkosten ett sug som gjorde att jag smååt (vad jag trodde var nyttiga) kalorifattiga kolhydrater som skapade nytt sug osv. Detta gjorde att jag åt mycket mer än jag trodde var dag. Min uppfattning var att jag aldrig åt… men sanningen var att jag aldrig åt riktig lagad mat på måltiderna utan smååt MELLAN måltiderna. Fast då jag bara valde saker som jag trodde var nyttiga så såg jag inget fel i det jag gjorde. Jag trodde jag var duktig och fattade inte varför jag bara blev tjockare. Lovar att förtvivlan var stor.
Kolhydratkosten skapar också en massa insulin vilket minskar fettförbränningen och ökar fettinlagringen. Insulin gör också så att kolhydraterna lätt byggs om till fett. Så mina riskakor hamnade som bilring på min mage.
Kolhydrater ökar insulinet som ÖKAR fettinlagringen!
Sen kommer nästa problem. Eftersom jag vissa veckor inte åt speciellt mycket trodde kroppen att jag var utsatt för svält. Kroppen börjar då spara på energi på en massa olika sätt. Så i stället för att jag förbrukade mina kanske 2000-2500 kcal så minskade kroppen ner förbrukningen så jag skulle överleva svälten. När det sen äntligen kom mat (när jag tappade kratften och åt en massa dumt) så blev kroppen överlycklig och lagrade ALLT den bara kunde.
Lågkaloridieter minskar fettförbränningen, minskar förbrukningen och sätter kroppen på LAGRA!
Ju fler gånger jag bantade desto snabbare blev min kropp på att anpassa sig och minska förbrukningen. Till slut stod jag still på ca 1000 kcal/dag. Alltså min förbrukning låg på 1000!! Ville jag gå ner var jag tvungen att gå under den nivån. Det blev ju ingen mat kvar. Detta betydde att jag gick UPP i vikt om jag åt som vanligt.
Nu satt jag i en klassisk bantarfälla. Bara pulverdiet fungerade om jag höll ut i veckor. Åt jag som vanligt gick jag upp i vikt. Och suget var hopplöst starkt.
Det är här de flesta känner sig som ”hopplösa fall”. Speciellt när de får idiotiska råd som ”äter du bara mindre än du förbrukar så går du ner i vikt”. Man kan ju inte äta mindre!!
Vad ska man göra nu då?
Jo, börja äta igen. Med risk för att gå upp ett eller två kilo. Kroppen kommer först att bli överlycklig. Maaat, lagra! Men när kroppen märker att svälttiderna är över så behöver den inte lagra mer. Det kommer ju ny mat flera gånger per dag. Dessa eventuella kilon (brukar vara max 2-3 kg) försvinenr efter några veckor igen så de sätter sig inte. Jag lovar!
Det är nämligen hopplöst att gå ner om kroppen bara kräver 1000 kcal om dagen. men ganska så enkelt att tappa om kroppen förbrukar 2500 kcal per dag. Så därför ska vi välja mat som ger många kalorier men lite energi. Alltså kroppen vill använda kalorierna till annat. PROTEINER. De flesta kalorierna går åt till värme och byggnadsmaterial i kroppen. Inte till energi som kan lagras till fett.
Vi vill också äta mat som stimulerar till ökad fettförbränning och som gör krppen trygg: FETT. Fett stimulerar inte insulin alls, vilket i sin tur är kanon. (För mycket proteiner stimulerar insulinet. För VISSA, inte alla, kan det bli för mycket. Vanligt hos diabetiker typ II))
Och undvika den maten som kan bidra till fettinlagring. Mat som frisätter insulin – alltså kolhydrater. Men inte till absurdum. Ät grönsaker ovan jord, ät nötter om du tål och var lite försiktig med mjölksocker.
Hur lång tid tar då denna förändring i kroppen?
Vissa kroppar blir lugna och börjar förbränna redan efter 8-10 veckor. Andra kroppar är envisa och du tvingas äta utan viktminskning i upp till ett halvår, kanske ett år. Men vikten kommer att börja krypa neråt… fast sakta. Har du ätit sönder din kropp kommer du aldrig mer att ”rasa” i vikt. Men naturligtvis kan du gå ner i vikt.
Det bästa med lågkolhydratkost är att du mår så bra under tiden. God mat, mycket mat, varierande mat, näringsrik mat, inget sug (ännu en anledning till varför så många lyckas) Du blir friskare, piggare, bättre fungerande mage och sover bättre.
Lägg om din livsstil och kolla vågen om ett år! Lovar, du blir glad.
Genvägar?
Det finns inga. Och de du tidigare provat har ju bevisligen INTE fungerat. Snarare skapat genvägana ett enormt problem och gör det sen ännu svårare att gå ner i vikt. Det är ju genvägarna som är orsaken till kroppens försvar!
Hade det funnits genvägar, hade alla använt sig av dem och alla hade haft sin drömvikt! Eller hur?
ÄT dig smal och frisk!
Tack! Jag är ju en av dem. Det är som om du beskriver just mig. Förutom att inte gå ner i vikt så känner man sig dålig som inte klarar av att gå ner i vikt. Det leder till dålig självkänsla som ger nya problem. Efter att jag träffade dig fick jag kunskapen om att jag inte varit dålig att jag gör rätt. Nu gäller det bara att fortsätta äta rätt och det vill jag ju eftersom jag mår så bra nu. Våga hoppas på ett smalt liv, nej det vågar jag inte ännu, men jag fortsätter ändå. Ni som känner igen er men ännu inte provat LCHF, gör det. Livet blir så annorlunda och du kommer att må så bra! Lycka till och ge inte upp!
Tack Anna, det var läsning jag behövde precis just nu! Jag har det vansinnigt jobbigt just nu och ingenting funkar för mig. Behöver prata, lyssna, bli inspirerad, motiverad. Kollar runt och ser om du kanske har nån föreläsning på gång i ”närheten” (Halland/Halmstad). Eller Kristianstad? Hade funkat också.
Läser om och hos Annika D. Är ledsen för hennes skull, hon inspirerar också. Hade gärna hört Monique och Andreas Eenfeldt i Karlstad, men det känns lite långt.
Mimmi, jag bor utanför Halmstad? Kanske kan vi bilda en peppargrupp irl?
Mimmi: Just nu arrangerar jag inte privata föreläsningar då det tar för mycket av min tid. Men vill någon annan arrangera så ställer jag gärna upp.
Jag kommer att ha små tillställningar i min lokal fyslabbet i Ängelholm med jämna mellanrum. Finns du i Halmstad kanske det kan vara något? Till alla som bor nära Ängelholm kan det vara idé att bli gratis emdlem i Fyslabbets VIP klubb. Det gör att du får all info om var som händer just i lilla Ängelholm. Maila bara peter (at) suntfornuft.info och anmäl dig till VIP klubben. Men som sagt, all info gäller lilla Ängelholm.
Vill du ha det större Nyhetsbrevet som är rikstäckande så anmäler du dig på http://www.kostgajden.se
Behöver du ha en nykick kan en personlig kostrådgivartimme vara en bra idé. Du kan träffa mig i Ängelholm eller per telefon om det passar bättre. Kontakta då mig på min mail. Enklast är att besöka kostgajden.se och trycka på TIPSA OSS! ”Ta kontakt” i nedre vänstra hörnet, så komemr du direkt till mig.
Jag ska fixa så att det finns kontaktuppgifter på denna sida. Har bara glömt när jag gjorde hemsidan och bloggen till ett. Men fram tills dess kan du använda kostgajden.se
Kostrådgivning per telefon fungerar kanon. Du kan välja att dela upp timmen (60 minuter) på en, två eller tre tllfällen.
Ta väl hand om dig så kanske vi hörs!
Nettan och Ingrid: Inte meningen att era kommentarer kom med. Jag aar lyckats spärra något ord för mycket i min jakt på tråkiga spammail. Ska förska fixa till det.
Gott Nytt År.
Ingrid: Varför inte försöka få ihop ett Peppgrupp. Så kan ni bjuda in mig till en föreläsning när ni känner att ni vill ha en nykick.
Ni får gärna använda denna blogg för att hitta varandra. Kan jag hjälpa till så gör jag gärna det.
Kom även ihåg att Gerry i Falkenberg startar upp en KostGajden kurs nu i januari. Info om hans kurs finns i tidigare inlägg.
Hej!!
Tack för de orden – jag är en av (tydligen) många sominte går ner i vikt med LCHF. Har ätit LCHF sen september med viktökning som resultat. Men tackvare andra mycket positiva effekter av kosten så fortsätter jag. Viktminskning och piggheten längtar jag efter att få uppleva så jag fortsätter äta gott, må bra och fäör första gången i mitt liv känna att jag har kontroll på maten och inte tvärt om.
Gott Nytt År!
Ser att andra kommentarer kommit in här sen jag skrev igår, kanske försvann min ut i cyberrymden? Jag tycker att den text du skrivit här om ”Svårt att gå ner i vikt?” är så bra att jag kopierat den till min sida och länkat hit. Jag tar förstås bort den om du inte vill att jag gör så.
Gott Nytt År!
Anmaja
Anmaja: Klart att du får kopiera. Det gör mig bara glad. Uppskattar även respekten att du länkar tillbaka till ursprunget av texten. Tack!
Tyvärr har jag jagat spamkommentarer som invaderat min blogg och då försvann mer än jag önskade. Tack för att du skriver igen.
Gott Nytt År!
Anna Hallén
Anna: Har mycket har du gått upp? Känns byxorna trånga? Många går nämlligen upp i vkt men har samma storlek. Detta beroende på att maten vi nu har i magen är tyngre än salladsblad och riskakor.
Ge inte upp. Titta också på om du gör undantag, hur mycket mejeriprodukter du äter och om det kan vara något som innehålelr gömda kolhydrater.
Fil och yoghurt brukar vara en stor bov. Mjölk likaså. En bra regel brukar vara att mejerivaror ska ätas inte kunna drickas.
Hur ofta äter du? Sitter du ner? Äter du direkt från kylskåpet? Jag har ett äldre inlägg om just detta. Är du intresserad så leta gärna upp det. Det har hjälpt många.
Lycka till!
Anna Hallén
Hua vad läskigt, och samtidigt så igenkännande. Din text handlade om mig och det känns lite skrämmande – du har avslöjat mig.
Jag är fortfarande inte en ”renodlad” LCHF:are men lyckas bättre och bättre. En fråga till dig från mig är: Kör du ALLTID hård LCHF i ALLA lägen, eller händer det att du tar något litet ibland som du inte borde.
Fick idag hem reklam från Vikt Väktarna och min man började att skratta. Glöm den där dyra skiten och kör du på LCHF som åtminstone funkar så länge du håller dig till reglerna. Ja, det kändes konstigt och helt fel för mig med VV så det åkte i pappersinsamlingen. 6 veckor innan jul så gav min 13 årige son mig en utmaning. Håll dig under 5 så får du en berlock från Pilgrim i julklapp från mig. Jag lyckades med utmaningen, men halkade in på choklad på juldagen och har svårt att hitta vägen tillbaka.
Oj, ser att jag svamlar iväg här…..
Back on track hoppas jag snart. Tack för att du finns där med din kunskap och din braiga sida. Gott Nytt 2010.
Hej Anna!
Tack för att du svara på mitt inlägg – jag kan förtydliga lite.
Jag äter strikt LCHF. Har tagit bort alla mejeriprodukter, äter max 20 g kolhydrater. Är även försiktig med proteinet, äter max det jag behöver. Äter 3 ggr per dag, frukost, lunch och middag. Tränar och leder spinning, går långa promenader då jag har hundar.
Jag har gått upp en storlek i kläder – exakt vad jag väger vet jag inte då jag tidigare i mitt liv vvarit helt fixerad vid min vikt och bedömt mig själv efter antalet kilon jag vägt/tappat.
Jag har bantat sen jag var 8 år och nu är jag 36. Har jobbat som viktväktarkonsulent och kämpat med vikt/mat för att få behålla jobbet. Med LCHF må jag ha lagt på mig lite vikt men jag har blivit av med mensvärk, ledvärk och orolig mage. Är glutenintoleratn så den här kosen är perfekt. Jag tror att vikte kommer att bli mindre, men att det antagligen kommer att ta tid.
Det viktiga nu är att må bra – inte minska i vikt.
Gott Nytt År!
Martina: Ja, jag är alltid strikt. Jag har inget val. MEN jag är strikt för att vara jag. Det betyder att jag vet vad just jag kan äta. Jag räknar aldrig kolhydrater.
Jag gör ibland valda undantag men bara på saker jag VET att jag kan hantera. Jag skulla aldrig någonsin ta en smörgås eller ett kex. Jag äter aldrig godis eller pasta.
Däremot kan jag äta glass. Det blir kanske 2 gånger per år. Så vi pratar inte var månad. Dagen efter jag har ätit glass ber jag alltid min familj vakta mig i fall suget sätter i gång. Dagen efter får jag absolut INTE göra undantag. DÅ är det kört. Men eftersom jag fortsarande känner mig osäker på mitt sug är det enklaste valet att helt välja bort alla faror.
Jag gör aldrig spontana undantag utan alltid välplanerade. Detta för att jag inte ska självljuga för mig. Undantagen får inte heller vara för att stilla ett sug utan för att de är evinerligt goda. Gör jag ett valt undantag och det inte är gott så äter jag aldrig upp.
MEN det har tagit mig 10 år att hitta denna nivå. För 5-6 år sen trodde jag fortfarande att jag kunde göra fler undantag och föll dit gång efter gån tills jag accepterade fakta. Skratt.
Anna: Härligt att du mår bra. Det låter som att extrakilona är de vanliga Svältkilona som kroppen kan lägga på sig bara för att du börjar äta igen. De försvinner igen när kroppen blivit trygg igen.
20 gram kolhydrater kan också vara för lite. Bara hjärnan förbrukar 80-100 gr glukos var dag för att fungera. Samt att fettförbränningens ”tändsticka” är glukos. Tyvärr är fettförbränningens avstängning insulin, så det gäller att hitta en bra mellannivå.
Många får igång viktminskningen när de lägger till lite mer kolhydrater från den nivån du lever på nu. Kanske öka med 1 dl nötter per dag?
Att minska kolhydraterna är bra för alla, att ta bort dem betyder dock inte att det blir ännu bättre. Det gäller att hitta DIN kropps optimala nivå.
Lycka till
Tack Anna, jag ska laborera mig fram till en bra nivå!
Och tack för en inspirerande och informativ sida!!
Anna: Kanon. Tänk på att inte ändra för ofta. En månad brukar vara en bra tid att prova på. Då hinner kroppen reagera och stäla in sig.
Vilka bra beskrivningar och förklaringar – tack! Inspirerande att läsa! Jag har har ätit LCHF i nästan ett år men nu i jul har jag tillåtit mig att äta mer kolhydrater och vad hände – jo min spända ballong-mage och mat-suget kom tillbaka! Samtidigt är jag gravid och har därmed varit hungrigare än vanligt; så kanske att en del av suget beror på det? Hur tycker du att man ska äta när man är gravid? Ska man fortsätta äta som vanligt (enligt LCHF)? Gott Nytt År!
Nena: Som gravid ska du må så bra du bara kan. Mår du strålande på LCHF kost så stanna kvar i den maten. Men kommer en matthet och trötthet så öka lite på kolhydraterna. Lyd din kropps signaler.
Många ökar på med rotfrukter och nötter under graviditeten. De flesta klarar av suget från dessa men slipper tjatet från barnmorskan om att bebisen skulle må dåligt av för kolhydratfattig kost.
Sen är signalerna i sig lite konstiga under en graviditet, men så är det bara. Skratt.
Wow. Aldrig någonsin har jag läst en så välskriven och informativ artikel som denna.
Vem det än är som driver denna bloggen, hur du än ser ut och vart du än bor – sluta aldrig blogga. Detta var tveklöst något av det bästa jag läst denna månaden. Klockrena tips!
På återseende!
[...] kan läsa mer om Annas resa här. Det här inlägget postades i Kost, Vikt. Bokmärk permalänken. ← [...]
Bästa jag har läst i hela mitt liv. Förklarar ju allt och ger mig inspiration att fortsätta.
Vilken hemsida! Man tror att man läst allt och så dyker det alltid upp något nytt, både lärorikt och intressant att läsa.
Jag har rensat bort alla andra Lchfsidor, det är bara denna som gäller för mig hädanefter.
Ska jag få till det så småningom, så är det Annas kunskap och råd som helt klart verkar bäst och vettigast för min del.
Tack Anna
Vad kul att ni hittar de äldre inläggen. Ännu bättre att de uppskattas
Varmt välkommna hit!
Bra skrivet! Man ska inte vara så rädd för fett som många är.
Har man svårt att gå ner i vikt behöver man en planering.
Det är nog bättre än själva ”handligen” då man får bra struktur.