Jag blev så glad. För 8 månader sen fick jag ett mail från Nestlé. De ville skapa en dialog om vällingen. Jag som drömmer om en dialog med en dietist, blev jätteglad. (Ja, jag vet att inlägget är en hel roman, men för alla er med barn eller för er som arbetar med barn så rekommenderar jag att ni läser det.)
Tillägg 1/9: Eloge till Jenny. Hon hörde av sig och vi ska ses. tack 
Här kommer mailet:
”Hej Anna
Jag har läst dina inlägg kring vällingar och har några kommentarer. Som dietist med mångårig erfarenhet inom barnnutrition blir jag lite fundersam och när jag läser dina texter, både vad gäller näring generellt till barn och funderingar kring kolhydrater och välling.
Barn har ju som du vet ett stort energi- och näringsbehov per kilo kroppsvikt och också ett stort behov av kolhydrater, inte minst för att hjärnan skall få tillgång till glukos på ett enkelt sätt. Skall kroppen tillverka glukos från till exempel protein är det en väldigt energikrävande process. Du har helt rätt i att barn också har ett förhållandevis högt behov av fetter, något som måste kommuniceras i alla kanaler, och som jag tror man har fått ökad förståelse för under senare år.
En annan sak som är viktigt att ta fram i all kommunikation till föräldrarna är att lagom är bäst, och det gäller ju det mesta, både fetter, kolhydrater och framförallt proteiner till mindre barn. Mjölk innehåller som du vet mycket protein och är ingen bra dryck för spädbarn, och i tillägg en dålig källa till järn. Små barn upp till 2 års ålder har ett högt järnbehov.
Du skriver även kostfiber, och du har rätt i att små barn inte skall få för stora mängder, men rekommenderade mängder cerealier med fullkorn i kombination med annan mat är sällan ett problem. Det kan dock bli dock problem när föräldrar ger stora mängder fullkornsprodukter för barn i tillägg till grovt bröd och mycket frukt och grönsaker.
Utifrån barnens perspektiv och också i min roll som vetenskaplig rådgivare inom barnnutrition på Nestlé i Norden har jag bemött några av dina funderingar i bloggen, se text i rött. Du får gärna kontakta mig igen så kan vi ha en dialog i ämnet.
Med vänlig hälsning
Jenny van Odijk
Leg dietist, Med Dr
Nutritionell vetenskaplig rådgivare
Nestlé Infant Nutrition”
Sen har hon klippt ut en del av mitt inlägg på bloggen och kommenterat. Jag valde att kommentera direkt på hennes svar.
Här kommer de raderna. Bloggen är kursiv. Dietisten kommentarer i rött och sen mitt svar i blått:
Och när magknipen kommer så byter vi till MAJSvälling. Majsprodukter är inte människoföda, det är hönsmat. Vi äter majsprodukter för att äta upp USAs överproduktion av majs. Pengar som styr som vanligt! Tänk bara på vilka produkter som Viktväktarna (från USA!!!) hela tiden rekommenderar. Popcorn (majs) Maizenamjöl (majs) Cornflakes i olka varianter (majs) och sen en hel del produkter med den hemska majsoljan. Hualigen. Men det var bara en liten parantes. Tillbaka till våra små…
Majs: Majskärnor och majsprodukter har lång användningstid som mat till människor. För att hålla svält på avstånd. Detta betyder inte nödvändigtvis att det är ett bra val. Den majs som vanligtvis konsumeras av oss i Europa utgör en ganska liten del av totalproduktionen; det finns många sorters majs. Majs och produkter därav har ett lågt innehåll av kostfiber vilket medför att det passar till riktigt små barn vars magar inte är anpassade till alltför högt intag av kostfiber. De borde ju kunna undvika det helt i stället för att välja en mindre dålig produkt. Majs innehåller viktiga B-vitaminer såsom niacin och folsyra. Folsyrebrist håller jag med om men då B9 är så pass värmekänslig så bör det finnas bättre källor. Varför äta en snabb sokerprodukt för att det finns några bra saker i den. Varför inte välja något bra med samma fördel?
Välling…med fullkorn… Lite kul habrovinkel. Barns magar tål inte kostfibrer. Några klara sig ok, men många får ont i magen. Deras mag och tarmsystem klarar inte de hårda fibrerna. Men varför i allsindar stoppar de i fullkorn i barnvälling för då? Jo, för att deras mammor och pappor tror att fullkorn är nyttigt för de har våra bröd- och mjölproducenters marknadsförare berättat för oss. (OBS, skillnad om fibrerna är vattenlösliga. De ÄR bra! för alla magar.)
Överaktiva barn med magont? Ja, det får ju det i vällingflaskan. (Ja, det finns barn som klara av det. Det finns de som röker hela livet och blir 105 år också, men det betyder inte att rökning är nyttigt!).
Det har funnits ”fullkornsvällingar” sedan länge, långt innan detta blev ”trendigt”. Ja, våra vällingar innehåller fullkorn, men det viktiga är att se på är hur stor del kostfibrer den innehåller. Varför ska den innehålla fullkorn överhuvudtaget? Innehållet av kostfibrer i välling är enligt Livsmedelsverket rekommendationer Och när vi ber dem om stöd för deras rekommendationer så uteblir svaret. Varför inte titta på verkligheten? Hur mår barn och beter sig barn som äter fullkornsvälling, vanlig välling kontra ingen välling alls? Varför har verkligheten och erfarenhet fått ge vika för forskning? och det börjar på låga nivåer och ökar med åldern. Fullkorn och kostfiber är inte samma sak. Håller med. Ledsen om min förenkling skapar missuppfattningar.
Definitionen av fullkorn innebär:
- hela kärnan av spannmål (frövita, grodd och kli); kärnan får vara mald, krossad eller liknande men beståndsdelarna ska ingå i sina ursprungliga proportioner för respektive spannmålsslag. Det kan gälla alla typer av spannmål som vete men också spelt, råg, havre, korn, majs, ris, hirs, durra. Genom att använda hela kärnan får man också med näringen som finns i kärnan såsom olika vitaminer och mineraler och andra ämnen som kan påverka kroppen positivt. Beroende på vilken spannmålskärna det är så varierar även kostfiberinnehållet.
Kostfiber är de kolhydrater från växtriket som inte bryts ner vid matsmältningen, utan når tjocktarmen i stort sett opåverkade. Kostfiber i sig är ingen källa till vitaminer och mineraler utan har andra funktioner. De vanligaste är fibertyperna cellulosa, hemicellulosa, pektin och lignin. Pektiner som finnas mycket av i frukt och grönsaker bryts bara ner delvis i magen och kan ha många goda effekter. Cellulosa som finns mycket av i klidelen på vissa cerealier (vete och råg) bidrar till volym och bryts inte ner i samma utsträckning. De har dock viktiga funktioner för bakterierna i tjocktarmen.
Kan inte låta bli att titta lite närmare på ETT av våra märken. (Deras konkurrenter har SAMMA skräp i sin välling så det spelar inte roll vilken sörja du väljer)
Fullkornsvälling från Nestlé
44 % fullkorn från vete, havre och råg. 44 % av något som barnets mage inte tål. Detta tillsammans med massor av kolhydrater som BARA ska användas till energi eller fettinlagring på bekostnad av ett insulinsystem som får arbete på övertid.
44% av produktens totala innehåll är fullkorn. Men naturligtvis är den totala sammansättningen anpassade efter små barns magar.Varför får då så många barn ont i amgen och rekommenderas att byta till majsvälling? Varför inte ta bort vällingen helt? Det finns ju annat att äta som ger allt ett barn behöver och som inte skapar problem. Fullkornsprodukter ger energi i form av kolhydrater, protein och fett men också vitaminer och mineraler. Vissa fullkornsprodukter ger en jämnare blodsockerkurva vilket medför att insulinpåslaget blir långsammare. Sant. Men först skapar vi en för stor svängning som vi sen häver med fullkorn? Är det rimligt? Vettigt? Varför inte hoppa över att skapa något vi inte vill ha och sen slippa kompensera med något som många får ont i magen av?
Sen lägger de till meningen: ”Ibland behöver små magar tid för att vänja sig vid en välling med mycket fibrer”. VA? Skojar dom?!
Barn TÅL inte hårda fibrer. Det är som att äta sandpapper. Deras tarmsystem är inte färdigt och starkt tillräckligt. Vi skapar problemmagar för framtiden.
Produkterna är indelade i åldersintervall för att vara anpassade till barnens fysiologiska utveckling och därför ökar innehållet av fibrer efter hand. Mycket fibrer är i detta fall relativt, dvs det finns mer i välling som rekommenderas från 12 månader än i välling från 8 månader. Om ett barn inte använt välling innan och börjar direkt med en fullkornsvälling är det bra att börja med små mängder eller blanda med en mindre fiberrik välling till att börja med.
Livsmedelsverkets rekommendation för kostfiber för barn från 12 mån och uppåt ligger idag på 8-12 g/dag. En portion fullkornsvälling (220 ml färdig välling) innehåller ca 1,6 g kostfiber.
Generellt skriver Livsmedelsverket så här kring fullkornsprodukter: Livsmedelsverket använder även evidensgrad C när de ska bevisa ett argument. Livsmedelsverket har också länge hävdat att naturliga transfetter och transfetter från delvis härdat fett var samma sak. Livsmedelsverket hävdar att det finns tusentals studier gällande det mättade fettets farlighet och när de sen tvingades visa på några exempel så kom 72-8 listan som var så urusel att de själva faktiskt valde att ta bort den…. Så Livsmedelsverket säger mycket, men hur mår våra barn och vilka professorer använder sig Livsmedelsverket av?
Fullkornsvälling och fullkornsgröt till de minsta barnen kan fungera bra, men äter familjen också andra fullkornsprodukter kan det bli för mycket. Då kan man byta ut fullkornsvällingen mot annan välling. Man kan också tänka på att de små barnen gärna kan äta vitt bröd ibland. Men det är bra att barnet lär sig att tycka om grovt bröd och fullkornsprodukter, så undvik dem inte helt. Varför ska barn äta lektiner, gluten och mjölmat när det finns samma näringsämnen i produkter som inte skapar problem?
Det skriver också att du ska välja osockrad välling. Jag frågar mig snabbt: Varför det? Mjöl och socker är ju samma sak för kroppen.
Nej, socker och mjöl är inte samma sak för kroppen. Tillgången på glukos bli snabbare utan socker om produkten är grundad på vete. Dessutom är det svårt att säga något om effekten av ett enskilt födoämne eftersom vi inte äter enbart mjöl i en måltid. Vid mätning av Glykemiskt Index så äts 50 gram kolhydrater på fastande mage under 15 minuter. Så det finns stor kunskap om socker och rent mjöl samt produkter med både socker och mjöl gällande hur snabbt 50 gram kolhydrater blir till glukos. Hur snabbt en måltid bryts ned och blodsockret stiger är beroende av innehållet i hela måltiden och även andra faktorer. Sant, håller helt med.
Vad innehåller nu denna dunderdryck som alla svenska barn blir uppfödda på som om det vore en själklarhet. (Japp, i resten av världen använder man inte välling och de barnen överlever i alla fall)
Ingredienser:
Grahamsmjöl (bara snabba kolhydrater)
Skummjölkspulver (helt ok om nu små barn ska dricka andra djurs mat)
Vegetabilisk olja från palm och raps (helt ok om barnet äter mycket fisk eftersom det annars blir för mycket omega 6)
Vetemjöl och havremjöl (mer kolhydrater för mer energi, plus det förkastliga gluten!)
Salt (är väl ok)
Maltodextrin (Vad säger Wikipedia? ”Maltodextrin är rena kolhydrater skapade av stärkelse som brutits ner i mindre beståndsdelar, vanligtvis med syra och/eller enzymer. Maltodextrin är ett samlingsnamn för polymerer av glukosenheter och är en mycket lätt, vit, kristalliknande och smaklös substans. Maltodextrin används främst som fyllnadsmedel i sötningsmedel. Många sportdrycker på marknaden är baserade på maltodextrin eftersom det tas upp snabbt i kroppen.”
Min fråga blir VARFÖR ska barnen äta detta? En kolhydrat som SNABBT tas upp av kroppen och är bra att använda i sportdrycker!!!)
Välling är ju en svensk produkt. Blandningen av cerealier och mjölk har ju använts av både barn och vuxna under långa perioder. I Sverige lanserades välling redan 1962. Redan 1962? Jag hade använt detta som ett argument för att inte använda välling. Vi har BARA ätit välling i 50 år. Hur överlevde våra barn tidigare? Hur såg då förekomsten av mag och tarmproblem ut för barn? Allergier? Diabetes? Både typ 1 och typ 2 Alla cerealieprodukter som används av barn , både gröt och välling, är berikade med vitaminer och mineraler. Varför välja en onaturlig produkt som till och med måste berikas eftersom den inte naturligt innehåller vad barnen behöver? Spädbarn har ett mycket stort järnbehov och därför rekommenderar Livsmedelsverket och dess expertgrupp att man i första hand använder berikad gröt och välling för att lättare kunna tillgodose behovet av framförallt järn. 1 portion berikad gröt eller välling innehåller nästan 40 % av dagsbehovet järn för en ettåring medan vanlig havregrynsgröt Varför jämföra med havre? Varför inte med naturliga animalier? bara innehåller knappt hälften, dvs mindre än 20 % av behovet.
Wikipedia kanske inte alltid ger fullständig och objektiv information. Håller helt och fullt med och därför anger jag alltid om jag har använt den källan, så vi kan se lite kritiskt på informationen. Maltodextriner är en undergrupp/komponent till oligosackarider. Min åsikt är att det i många fall är en naturlig kolhydrat som förekommer i många livsmedel. När vi sedan diskuterar hur snabbt ett livsmedel tas upp måste man titta på hela innehållet, inte bara en ingrediens. Många naturliga innehåll är bra eller i alla fall helt ofarliga i sin naturliga miljö. Men när vi lyfter ut den och stoppar i den i andra produkter eller äter den som den är så uppkommer problem. Ett exempel är fruktos i frukt jämfört med fruktos som sötningsmedel. Varför överhuvudtaget stoppa i maltodextrin? Vad är syftet?
Slut på kommentarena från henne och mig i blogginlägget. (Mmmm jag vet att detta inlägg blir långt.)
”Hej Jenny!
Sen skrev jag henne samtidigt ett mail som också kommer här:
Gällande kolhydrater och barn är vi nog ganska överens. Jag är inte kolhydraträdd. Håller helt med om att barn har nytta av lättillgängliga kolhydrater för glukos och jag tycker till och med att det är lite slöseri med resurser att använda aminosyror genom glykoneogenesen för att få tillgång på glukos.
Däremot är vi helt oense om vilken kvalité på kolhydratrika produkter som barn ska äta. Vi är inte fröätare och jag kan inte rekommendera något som innehåller lektiner (minskar ju till och med järnupptaget) och gluten till någon, och absolut inte till barn. Vegetabiliskt järn är också betydligt sämre än animalisk järn gällande upptag.
Jag anser inte heller att vi ska ge barn fullkorn, däremot mår de bra av vattenlösliga fibrer. Det är lite sorgligt att vi gått på marknadsföringen så pass mycket att föräldrar tror att de ska ge barn hårda vassa växtdelar till en inte helt fullt utvecklad tarm. Att byta till majsvälling då magen gör uppror tycker jag visar med största tydlighet att fullkornsvälling är ett dåligt val. GI värdet på majsprodukter är sen i sin tur nästintill skrämmande. Vitaminberikat sockervatten hade troligtvis varit en lugnare variant.
Sen är vi överens igen. Mjölk är inget för spädbarn, jag skulle vilja gå så långt som att säga att mjölk är inte bra för några förutom kalvar. Detta på grund av vasslen som påverkar insulinet samt kasein som hos många ombildas till kasomorfin och skapar stor problem främst hos barn med adhd och liknande NPF.
Vi pratar ofta om ”lite av allt” och balans. Men de senaste 50 åren har vi lagt till en massa nyheter som nu räknas in i ”lite av allt”. ”Lite av allt som vi naturligt brukar äta” hade varit ett bättre mantra.
….. (kortat ner mailet lite)
Med forskning kan vi bevisa allt. Speciellt inom kostforskning eftersom det inte går att göra en dubbelblindstudie. Men samband och orsak kan vi också bevisa allt som passar. Till exempel finns ett tydligt förhållande mellan kommunalskatt i Stockholmsregionerna och hjärtinfarkt. Ju högre kommunalskatt desto högre andel hjärtinfarkter…. Betyder det att om vi tar bort skatten så försvinner hjärtinfarkterna?
Går vi sen ner på cellnivå i vår forskning, ja då tappar vi ju sammanhanget. En glukos i citronsyracykeln är naturligtvis kanon. Men hur tar vi då hänsyn till insulinnivån? Blodsockersvängningarna? Serotoninpåverkan? Dopamin? Hur reagerar ett barn med NPF på välling? Vad händer om du dricker så mycket snabba kolhydrater och samtidigt saknar stor del av de blodsockerreglerande hormonerna?
Älskar barn välling? Klart de gör. En sockertripp tillsammans med en häftig ångestdämpning (serotonin). Men är det verkligen det bästa valet för ett barn?
De mammor som har barn som ofta är ledsna, sover dåligt och är hyperaktiva uppskattar mina råd oerhört mycket. Så snart blodsockerkurvan är lugn och stabil, det finns glukos men inte i överflöd, mage och tarm fungerar och hormonerna är i rätt mängd…. Ja då fungerar de små barnen helt underbart bra och mammor & pappor orkar med den naturliga gråten.
Vad rekommenderar jag? Ja, amma så länge du bara kan. Går det inte välj modersmjölkersättning (tyvärr är de valet också sorgligt men det finns ju inget bättre alternativ. I min värld av naturligt kost tycker jag att man borde kopiera bröstmjölken fullt ut, i alla delar man har möjlighet och kunskap.) När barnet behöver mer mat så är det dags för just mat i smakportioner. Naturligt kost som grönsaks- och rotfruktspuréer. Kött, fågel, fisk och ägg. Naturliga fetter av alla de sorter. Absolut inga margariner och inget gluten.
Tack för att du hörde av dig. Har jag missat att svara på någon fråga får du gärna höra av dig. Vill du prata mer får du gärna ringa mig XXX XX XX XXX. …(kortat ner lite)
Gott Nytt År”
Japp, du läste rätt. Det står Gott Nytt År. Jag skrev detta svar den 30 december 2010. Jag väntar fortfarande på dialogen…
