Sitter just nu och planerar…

Ja, jag ska hålla en föreläsning om mina favoriter ”skitungar”. Hur lärare kan skapa ett lugnt klassrum.

Barn vill om de bara kan. Så då gäller det ju för oss lärare att se till ATT de kan. Här finns en massa enkla knep. Och det är just dessa som jag ska berätta om.

Allt från HUR de fungerar till HUR de lär in och sen HUR vi kan skapa inlärningssituationer efter detta. Även detta riktigt enkelt. Men det enkla är ofta det svåra. Att göra rätt med facit i hand är ju inte så svårt.

Jag har tre spännande föreläsningar om ”Skitungar” i skolans värld. Den första, Energibarn,  handlar om hur barn & ungdomar med till exempel adhd kan fungera i skolans värld. Hur vi kan kompensera för att skapa en enkelhet. Visst är det fantastiskt att vi kräver av ett barn med svårigheter att DE ska lära sig hur VI fungerar. Är det inte enklare för oss utbildade vuxna UTAN brister och funktionshinder, att förstå hur dessa barn fungerar?

Vi ber inte att barn med glasögon att ta av dem, sätta sig längst bak och läsa på tavlan.
Vi tjatar inte om att det är orättvist att han får ha hjälpmedel när de övriga inte får det!

Vi ger inte ett barn med glutenallergi en fralla var dag för att han ska vänja sig av med sitt handikapp, sin allergi.
Allergin är också bara ett handikapp när han utsätts för det han inte tål!

Föreläsning nummer två är den jag sitter med nu. Jag har gjort den många gånger men det är alltid kul att förnya och förbättra. Den handlar om knepen och tipsen. Det praktiska. Hur gör jag i klassrummet? Hur lär barn in? Hur lär jag ut? Den föreläsningen kallar jag för ”Gå buskapet eller eleverna hem?” Alla barn kan inte gå ut med godkänt i alla ämnen, men alla barn kan (och SKA)  gå ut skolan med självförtroendet intakt!!

Lärare i Skurup får känna på när grovmotoriken inte riktigt fungerar. Jag lovar. De ville, men kunde inte. Lärare vill om de bara kan. Men kan inte alltid, trots att de vill.

Föreläsning nummer tre är den mest spännande och den som jag aldrig har fått hålla (ännu). Skratt. Den handlar om hur kosten påverkar våra barn. Och då speciellt barn med särskilda behov. Det går att skapa en stor fördel med rätt kost. Tyvärr skapar vi ett ännu större problem med dagens kost. Vi skapar koncentrationsproblem, aggressivitet och trötthet. Vi ger barnen detta till frukost och till skollunch. I vissa familjer även till mellanmål och middag. JAg hoppas och drömmer att en dag få möjligheten att prata mat och barn. Tänk så mycket bra vi hade kunnat skapa på ett så enkelt sätt.

Tänk om behovet av en assistent hade försvunnit. Vad mycket kvalitetsmat som hade kunnat serveras i skolan. Till ALLA barn.

Det är det bästa av allt gällande det jag föreläser om. Denna kunskap är bra för ALLA barn men helt livsnödvändig för barn med speciella behov. Pedagogen i skolan kan alltså arbeta med SAMMA planering till HELA klassen. De utan problem får en roligare skoldag och de med problem får helt plötsligt en chans att hänga med. Och läraren kan komma hem glad och pigg på fredags eftermiddagen…

Underbara Island

Nu är jag hemma igen. Efter några härliga dagar på Island. Vi började med underbart väder. Klarblå himmel och bara lite lite blåst. Men sista dagens eftermiddag visade hur snabbt vädret kan slå om. Snö, isande hård vind och grått.

Strokkur var ett av utflyktsmålen. Men lika vackert som naturen var lika urusel var maten. Antingen var vi på fel ställen hela tiden eller så har amerikanarna förstört dem helt. Det var länge sedan jag var så hungrig. Efterom jag inte kan göra undantag (eller vill) så väljer jag att hoppa över allt skräp och äta det som blir kvar. Det var inte mycket! Frukosten var mest mackor så det blev lite ost och hårdkokta ägg. Sen var det en mack-affär som var granne med hotellet. Så jag gjorde sallad av påläggen. Suck….

Besök på Blå Lagunen. Ännu en underbar dag. Ännu en hungrig dag. Skratt. Soppa och mer sallad. Köpte lite extra ost, men den var allt annat än god. Hittade till slut Skyr. Tyvärr nästan fettfri typ yoghurt, men lagom låg på kolhydrater och riktigt god.

Island rekommenderas, men detta var första gången på 10 år och en massa semestrar som jag hade det jobbigt att hitta bra enkel mat.

Vad är LCHF?

Vi vet alla att det stårt för Low Carb High Fat, men hur ser en tallrik ut?

Det är mycket olika. Ibland är det bra att det är olika, vi har anpassat kunskapen efter vår kropp, vår familj och vår smak. Precis som det ska vara.

Ibland är det oerhört sorgligt att det är olika. Vi har tagit kunskapen och trott att den fungerar lika för alla. Att det går att sätta ut E% och sen följa detta. Att en max nivå på kolhydraterna per dag löser allt. Många tror även att ju mindre desto bättre.

Kolhydrater i övermängd gör en massa skada. Men kolhydrater är inget gift.

Sen är inte hälsan bara beroende av mängden kolhydrater vi äter.

Kostråden har en uppdelning som sen ska individanpassas. Jag tycker att den är kolhydratstinn i överkant och många kan inte hantera en så stor mängd. Deras kropp mår inte bra och deras sug triggas.

Jag har en tallrik som jag startar alla på och sen individanpassar. Den fungerar på väldigt många eftersom de snabbt mår mycket bättre. Snabbt kommer över suget. Alltid är mätta. Däremot är den inte alltid optimal för alla. Några får jag öka kolhydraterna lite på. Andra får jag minska kolhydraterna lite på.

Vad är då fördelen med att anpassa från min nivå i stället för att anpassa från kostråden? Jo, för att fler ligger närmare min nivå än kostråden. Det är alltså enklare att hitta den optimala nivån.

Fördelen är också att istället för att minska maten för att uppnå viktminskning så kan de som vill gå ner i vikt äta sig mätta och slippa suget. OCH ändå gå ner i vikt.

Föredelen är att en diabetiker snabbt blir mycket friskare. Detta ger en kick och en stor motivation att orka byta livsstil.

Fördelen är att många, väldigt många med problemmage snabbt blir bättre. Att efter  20 års kämpande med problemmage märka att den mår bättre bara på 8 veckor skapar en känsla av ”helelulia”.

Men som sagt, alla kunskaper kan missbrukas. Fler och fler inom LCHF tror att ju mer desto bättre och börjar nu leva på kött och grädde och undviker grönsaker BARA för att kolhydrater inte är essensiella (livsnödvändiga att äta). Detta är inte naturlig kost. Kroppen behöver mer. Mycket mer. OCH många av oss äter inte bara för näringens skull utan för att det är gott och för att det är mysigt med en god middag med familj och nära och kära.

Hur ser min grundtallrik ut? Jo, en handflata från fingertopp med grönsaker. Ovan jord om du jagar vikt och alla grönsaker om du jagar hälsan. En handflata med fisk, ägg, kött eller fågel samt en näve med fet gräddsås.

Detta ger ca 500 gram grönsaker och där är ju kostråden och jag överens. De ger vattenlösliga fibrer, folsyra, c vitamin och en hel del annat bra.

Jag lägger sen till ca 1 dl blandade nötter för mineralernas skull.

Tränar du mycket eller vill ha lite guldkant är bär en god grund. Härligt med antioxidanter och serverat med vispad grädde är det både nyttigt och mättande.

Låter detta som farlig mat? En ny metod? Nja, jag tycker att det låter riktigt sunt.