Jag vet att jag har en del läkare som vänner och följare här.

Ni vet att jag har respekt för läkare. Utan er hade jag varit död i alla fall 2 gånger, kanske fler.

Ni vet också att jag inte delar allt sjukvården gör eller står för.

Jag har en uppriktig fråga.

Var är nyfikenheten utanför ramarna? Saknas den eller får ni inte?

Två exempel som i alla fall får igång mig och borde vara yberintressant om man till och med besitter all den kunskap en läkare har.

Ex 1. Epilepsi och ketogen kost. Varför? Först och främst makalösa resultat men även för att epilepsimedicinen är full av hemska biverkningar OCH oftast sämre än ketogen kost.

Hade jag varit läkare hade jag grävt djupt i denna tråd.

Tänk att kunna göra min patient frisk eller friskare utan biverkningar och utan att det kostar något. Medicin är inte gratis.

Googla Robbie epilepsi ketogenic…

Ex 2. Diabetes och lågkolhydratkost.

Jörgen Vesti Nielsen gjorde en studie på detta. (Karlshamnsstudien) Ja, den var liten och ja den var inte randomiserad. Men oerhört intressanta och positiva resultat.

Borde inte detta väcka nyfikenhet? Tänk om diabetiker kunde slippa medicin och ändå förbli friskare? Tänk om det går att stoppa ”naturalförloppet” och inte bara acceptera det?

Varför görs inte en stor och lång studie?

Jag förstår inte. Var är nyfikenheten? Saknas den? Eller får ni inte?

Jag är uppriktig i min fråga. Inget angrepp och ingen spydighet.

Och fråga nummer två. Har någon av er läst Peter Gøtzsches bok ”Dödliga mediciner och organiserad brottslighet”?

Jag hoppas av hela mitt hjärta att alla läkare läser den.

Den borde ingå i kursen ”Kritiskt tänkande och otillbörlig påverkan” på läkarutbildningen.

Och om du läst den, vad anser du om innehållet?

Mig skrämmer det.

Till er som inte är läkare, dela gärna detta inlägg. Kanske har du en läkare i din vänkrets.