Mat för dig som har diabetes?

NU driver de med oss igen. Snälla, säg att de skojar! Landstinget i Kalmar vill nog ha mer jobb för här kommer deras rekommendationer till en diabetiker:

kalmar_landsting

 

 

 

 

Frukt och bär
Frukt och bär är rika på fibrer och andra kolhydrater. De ger vitaminer, mineraler och antioxidanter. Njut av frukt 2-3 gånger om dagen. Frukt kan ingå som avrundning av en huvudmåltid eller som mellanmål. Frukt kan bytas mot bär.

Grönsaker och rotfrukter
Grönsaker och rotfrukter ger fibrer och andra kolhydrater. Låt grönsaker och rotfrukter ingå i dagens huvudmåltider och gärna även i mellanmålen. Till denna grupp hör också baljväxter som är samlingsnamnet för bönor, ärter och linser. De är fiberrika och ger en långsam blodsockerstegring.

Potatis, ris och pasta
I dessa livsmedel finns rikligt med kolhydrater i form av framför allt stärkelse. De påverkar blodsockret olika snabbt.
Förr talade man om snabba och långsamma kolhydrater. Man trodde att kolhydratmolekylens storlek var avgörande för hur snabbt blodsockret påverkades. Senare års forskning har visat att man snarare bör tala om snabba och långsamma livsmedel. Man har sett att samma typ av kolhydrater kan påverka blodsockret olika beroende på i vilket livsmedel det finns.
Pasta och klibbfritt ris ger till exempel långsammare blodsockerstegring än potatis, potatismos och klibbigt ris. Andra livsmedel som påverkar blodsockret långsamt är korngryn och bulgurvete. Dessa livsmedel kan ätas i stället för potatis, ris eller pasta.

Bröd, mjöl och flingor
I dessa livsmedel finns rikligt med kolhydrater i form av stärkelse och fibrer. I denna grupp finns också både snabbt- och långsamt blodsockerhöjande livsmedel. Ju mer finmalet mjölet är, desto snabbare påverkar det blodsockret. Bröd med hela korn höjer blodsockret långsammare än bröd med finmalet fullkornsmjöl och vetemjöl. Bröd som bakas på surdeg tas också upp långsamt.
Fluffiga frukostflingor, typ cornflakes, ger snabbare blodsockerstegring än müsli med helare korn, gryn och kross.”

Inte EN siffra rätt. Långsamt eller snabbt. Du vill inte höja blodsockret så mycket. PUNKT! Allt ovan ska i stället plockas bort. Fast Kalmar Landsting kanske är rädda att de får för lite att göra…

Sen fortsätter de med att du ska äta margariner och att  lite socker skadar inte. Suck! Nej, gör som Lars Erik Litsfeldt i stället. Gör tvärt emot. Ät smör och grädde. Bojkotta margariner och kolhydrater. Välj friskhet istället för sjukdom!

10 comments

  • Alltså, har jag svårt att förstå eller är det fler med mig? Har inte Socialstyrelsen godkänt Low carb som ‘diet’ när det gäller diabetes? Hur kommer det sig då att dietisterna ändå fortsätter med High carb i deras rådgivning? Är de inte läskunniga? Eller är de rädda för att de ska bli svartlistade?

    Som sagt, jag förstår ingenting. Och jag tycker så otroligt synd om drabbade diabetiker som litar på att de får rätt hjälp när det blir så fel.

  • Kajsa: Tyvärr får dietisterna väja mellan lågkolhydratkost och tallriksmodellen.

    Och eftersom det var dietister som anmälde Annika och deras anmälan resulterade i beslutet att LCHF kosten var baserad på vetenskap och bepårövad erfarenhet så blev det hela en prestigefråga.

    Synd och sorgligt. Speciellt för de diabetiker som nu får kostråd som de blir sjuka av.

    Jag delar din känsla av ”Jag förstår ingenting” HUR tänker de?

  • Suck!! Jag blir mörkrädd. Stackars alla diabetiker som får sådana vansinniga kostråd.

    Det vill till att skaffa sig kunskap och stå på sig. Och det är nog inte det lättaste när läkare o dietister verkar vara inne på totalt fel spår.

    Tack för din blogg Anna – läser varje inlägg med glädje o intresse!

    Ha det gott!

  • Anna Hallén says:

    Sök och du ska finna: Tyvärr VILL många diabetiker hellre tro på läkaren och dietisten. Han/Hon säger ju att de får äta bröd och potatis. Detta skapar också ett problem.

    Jag hade också av välutbildade kunniga människor, velat få höra att jag kan bli smal på mackor. Ska vi vara riktigt ärliga så lyssnade jag ju på det örat i 25 år innan jag fattade att något var fel.

    Jag blev bara fet. Det går att fixa till. En diabetiker hinner tyvärr ofta bli sjuk innan de reagerar. MEN mycket går att fixa till så det är aldrig för sent. Men alla kan inte bli helt symptomfria.

  • Jag tror det är viktigt att skilja mellan diabets typ 1 och typ 2 vilket jag faktiskt inte tror du gör här. För diabetiker typ 1 är det jätteviktigt med kolhydrater. Råden från landstinget riktar sig troligen till diabetiker med typ 1. Min dotter på 5 år skulle inte klara sig många timmar utan rejält med kolhydrater till varje måltid. Inte heller min man som är 37 år. När han äter extremt långsamma kolhydrater eller inte kolhydrater alls får han blodsockerkänningar inom ett par timmar även om han drar ner betydligt på sitt insulin.

  • Anna svarar Åsa says:

    Du har helt rätt att typ I och typ II är två helt skilda sjukdomar. Men att kolhydrater skulle vara jätteviktigt för typ I förstår jag inte. Förklara?

    Varför ska de äta något som de inte kan hantera? Varför skulle det vara extra viktigt för någon med begränsad eller obefintlig insulinproduktion?

    ”Rejält med kolhydrater” skapar en stor problematik med att hitta rätt nivå på insulinet. Insulin i sig skapar sen nya problem. Högt blodsocker ännu fler problem. Lågt blodsocker är både farligt och obehagligt. Allt skapat med kolhydrater.

    Många diabetiketr typ I vittnar om stora vinningar när de kan minska insulinet till ett minmum genom lågt kontrollerat kolhydratintag. Känningarna försvinner eftersom de blir mycket blodsockerstabila.

    Många diabetiker TVINGAS däremot äta snabba kolhydrater för att kompensera insulinintaget. Då måste det väl ändå ha blivit något fel?

  • Anna, jag blir riktigt irriterad när du förenklar verkligheten så mkt och klumpar ihop alla dietister under samma rubrik. Vi är enskilda individer som tolkar och följer med i forskningen på olika sätt. Precis på samma sätt som läkare och kostrådgivare skiljer sig mkt i sina åsikter gör även dietister det.

    Att påstå att socialstyrelsen sagt att LCHF är helt ofarligt är helt fel. De säger att fler studier behövs för att veta hur det påverkar kroppen och de kan bara uttala sig om vikt på kort sikt med LCHF.
    Läs själv deras utlåtanden!

    medicinalrådet Torsten Mossberg från socialstyrelsen:
    …”mot bakgrund av att det saknas resultat från längre tids behandling med denna kost betonade soci-alstyrelsen vikten av att längre tids uppföljningar /studier genomförs innan långtidsbehandling med lågkolhydratkost inleds. Tyvärr har beslutet uppfattats som ett allmänt godkännande inte bara av den kolhydratsnåla kosten utan också av en kost innehållande mättade fetter vilket inte var fallet. Social-styrelsen vill åter understryka att myndigheten i detta beslut inte tog ställning till frågan om vilka kost-råd som i första hand bör användas vid olika tillstånd och i olika situationer (26)
    ditt påstående att LCHF kosten är baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet gäller under mkt kor-ta perioder och endast för viktnergång! Alltså inte för längre perioder eller för annat än vikten!

    Här följer ett utdrag av Christian Bernes uttalande som socialstyrelsen bygger sitt svar på:

    ”Svaret på frågan är ja, med reservation för att den vetenskapliga basen i form av randomiserade kontrollerade studier är mycket smalare än för koster med ett högre kolhydratinnehåll och att lång-tidsstudier (> 1 år) saknas… Eftersom metodens långtidseffekter är okända kan det finnas starka skäl att rekommendera att man följer upp behandlingen över tid i ett nationellt kvalitetsregister, som Na-tionella Diabetes Registret, som dokumenterar alla ovan nämnda variabler och kan användas i lokal kvalitetsuppföljning… Det har varit svårt att bevisa att kolhydratandelen i sig haft effekt på viktreduk-tionen då flera studier tillskrivit en samtidig total energireduktion en väsentlig betydelse för viktned-gången. En reservation har varit att man vid konsumtion av större andel mättat fett i kosten riskerar att få mindre ökning av LDL-kolesterol, något som observerats vid längre studier, och som understry-ker ansvaret att uppfölja patienter med relevant provtagning över tid…. ”(23

    Du påstår att det handlar om en prestigefråga. Vad ger dig rättigheten att bestämma vad samtliga dietister och läkare har för anledning till att de avråder från LCHF? Det måste väl var och en få svara på.

    Har du läst WHO rapporten, SBU rapporten, socialstyrelsens rekommendationer kring kost? Vi kan och får inte rekommendera LCHF eftersom studieunderlag saknas vad som händer med kroppen på lång sikt. Har du en bra studie som visar att LCHF fungerar på lång sikt utan risk för komplikationer så skicka gärna den!! jag har ingen prestige i att byta kostråd om nya studier motsäger de tidigare. kostvetenskap är en ganska ny vetenskap och den kommer med all sannolikhet att utvecklas mkt under de närmaste åren

    Jag tycker själv att LCHF är en intressant kostform och väntar spänt på fler studier. Tillsvidare kan jag rekommendera en måttlig lågkolhydratkost till mina patienter då detta faktiskt har stöd. Går du in på den vetenskapliga databasen pubmed och läser kan du se att en ketogen kost inte alltid är av godo. Allt är inte svart eller vitt, rätt eller fel, det handlar om att individanpassa.

    En insändare skriver att Många diabetiker tvingas äta snabba kolhydrater för att kompensera insulinintaget. Om de tvingas till detta av en dietist är det bara att beklaga. Det finns idioter inom alla yr-keskategorier.

    Jag följer flitigt LCHF debatten och studier som dyker upp. Önskar att smutskastningen av nutritionister, dietister och läkare kunde vara mer nyanserad och att inte generaliseras så otroligt mkt. Jag har själv arbetat som kostrådgivare innan jag utbildade mig som dietist och vet hur jag tänkte då, jag var skeptisk till det mesta gällande skolmedicinen men med mer kunskap blir man mer ödmjuk.

    Tack för en förövrigt bra och intressant sida!
    Mvh Anna

  • Anna svarar Anna says:

    Hej Anna!
    Att jag klumpar ihop dietister ber jag om ursäkt för. Förstår att det ibland blir fel. Men samtidigt blir det oerhört svårt att skriva något om jag ska se alla som enskilda individer. Förenklingar behövs.

    Är studier den anda sanningen, eller kan verklighet och erfarenhet vara sanning? Vi har ätit efter dagens kostråd i 30-40 år och bara blivit sjukare. Vad tycker du om det betenskapliga underlaget som Anreas Eenfeldt plockat fram först i sitt specialarbete och nu i hans nya bok?

    Än en gång ber jag om ursäkt för mina generaliseringar. Kommer säkert att trampa i klaveret fler gånger. Ibland behövs tuffa inlägg för att vi ska tänka till. Ifrågasätta. Känna efter själva.

    En av anledningarna är nog att när jag ser resultaten så blir jag så förtvivlad när mina klienter rekommenderas att äta tvärt emot det som får dem att må bra. När de sen byter kosten så går det så snabbt att må bra igen. En person gör ingen forskning, jag vet det. Men jag har hållt på i 10 år och alla mina värden är fantstiska. Samma erfarenhet som mina klienter delar med mig. Ska vi gå tillbaka till maten som gjorde oss sjuka, tjocka och trötta i väntan på bättre studier?

  • Hej och tack för svar. känns skönt å höra att du inte drar alla över en kam för det är trist att ha jobbat som kostrådgivare i 5 år, sen studerat nutrition i 4 år till dietist och verkligen brinna för ämnet och ha många skiljda åsikter från SLV men sen få skit för att många tror att SLV är min lagbok. så är det verkligen inte. jag tror SLV kommer att bli tvungna att justera en hel del råd framöver.

    jag håller med dig om att resultaten är mkt intressanta med LCHF. Även om inte alla mår bra av kosten så gör många det och jag kan även förstå din frustration. samtidigt är det bara knappt 10% som äter enligt SLV:s råd i sverige. 90 % äter helt annorlunda. Även om jag inte tycker att de nuvarande råden är optimala tror jag att vi har otroligt mkt annat att skylla på också, till varför människor är sjuka. Ökad stress, mindre motion, större utbud, mer snabbmatskedjor, mycket snabba kolhydrater, större portioner osv.

    tycker Uffe Ravsnkov sammanfattar hur komplext det kan vara:

    ”Det allvarligaste felet är nog att många, inklusive försöksledarna, tror att vi alla är lika. Den så kallade LCHF-dieten, … har framför allt visat sig vara hälsosam för diabetikerna. Det finns ett dussintal kontrollerade studier som visat att vikten rasar och alla diabetesparametrarna förbättras med denna metod och att somliga till och med kan slänga insulinsprutan. Det är emellertid inte alls säkert att samma kost gör lika stor nytta hos andra. I Läkartidningen nr 41, 2004 berättade jag till exempel om en svensk-amerikansk studie av Cornier och medarbetare. De hade studerat effekten av två kalorifattiga dieter hos friska, överviktiga kvinnor; den ena dieten var kolhydratfattig och fettrik, den andra fettfattig och kolhydratrik. Det visade sig att de kvinnor som hade nedsatt insulinkänslighet minskade mest på den kolhydratfattiga och fettrika dieten, medan kvinnorna med normal insulinkänslighet hade störst nytta av den kolhydratrika och fettfattiga. Man kan alltså banta lika bra med en kolhydratrik som med en kolhydratfattig kost, förutsatt att insulinkänsligheten är normal. Tyvärr är den inte det hos majoriteten av de rejält överviktiga.”

    mvh Anna

  • Anna svarar Anna says:

    Vi behöver en mer balanserade diskussion. Jag håller med om att tonfallet ofta blir fel. Tyvärr är ju tonfall extra svårt i text. Alla läser en text med sina egna känslor intolkade och mycket av dialogen finns tyvärr på nätet.

    Jag använder oftast inte ordet LCHF då jag vanligtvis arbetar med lågkolhydratkost med naturliga fetter. Just av den anledningen att jag anser att det inte finns en gyllene tallrik som passar alla. Jag känner också att LCHF är för inriktad på kolhydrater och näringsfysiologin är så oerhört mycket mer.

    En spännande sak är att, varför följer vi inte kostråden? Jag har varit inne på den frågan många gånger. Kan det vara så att många av oss triggas av denna kolhydratstinna kost samt att många av oss upplever att vi aldrig är riktigt mätta på grund av för lite fett?

    Sen TROR många att det är den rätta kosten och försöker år ut och år in att verkligen följa tallriksmodellen. Och misslyckas.

    Några fastnar då i att göra dåliga val. Kanske ständigt banta eller bara äta skräp…

    Är det människorna det då är fel på eller är det kostråden som är omöjliga att följa för väldigt många?

    Jag ändrar inte kosten för en person som mår bra, har rätt vikt, en mage som fungerar, en hud som mår bra, sover gott, alltid är eftermiddagspigg och trivs.

    Jag hjälper de som har en önskan om förändring. Det gör att jag är helt säker på att vi har olika variatiner av kost som får oss att må bra.

    Däremot får jag ingen, som behöver hjälp, att må bra på tallriksmodellen. Alla, jag pratar faktiskt 100%, av de som behöver hjälp har mått bättre på att minska kolhydraterna och öka på naturliga fetter samt ta bort marariner.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.