Idioti är att göra samma sak om och om igen och sen förvänta sig ett annorlunda resultat!

Tror det var Albert Einstein som sa detta. Han var klok.

På 80 och 90-talet provade vi metoder i massor. Staplade dem på varandra. Målet var alltid: träna mer och ät mindre. Vi gjorde om samma misstag gång på gång, bara hårdare, tuffare och mer för var gång. Till slut vara det bara pulver och fasta kvar. Vi gjorde det också 🙂

Sen kom LCHF. Vi skulle äta oss smala och få hälsan på köpet. Nåt nytt. Vi hade brutit mönstret. Men många upptäckte nu att det var svårt att kunna äta avslappnat. Vi hade problem med sockerberoende, ätbeteende och långsiktiga trygga rutiner.

Så vad hända? Satte vi igång att arbeta med våra nyupptäckta svagheter? Sökte hjälp för sockerberoende? Arbetade med oro och stress samt uttråkningsätande? Tog bort orsaken för tröstätande? Tålmodigt kämpade med vardagsrutiner som håller i 30 år?

Nej, vi gick tillbaka till 80-talet kunskap! Bara du tränar mer och äter mindre… samt vi ska kunna äta lite av allt!

Så nu var bakandet tillbaka. Sötningsmedel och mandelmjöl. (Vi vill ju kunna äta lite av allt)

Så kom svälten tillbaka. Fasta i olika former. Ju mer desto bättre. Och för att kunna detta införde vi fettkaffet – ”Det är så skönt att slippa äta”. På 80talet jagade vi ketoner genom fasta, nu jagar vi ketoner genom fett. Same same but different.

NEJ! Jag är inte emot fettkaffe. NEJ jag är inte emot fett. NEJ jag är inte emot 5:2 eller 16/8.

Jag upprepar: NEJ! Jag är inte emot fettkaffe. NEJ jag är inte emot fett. NEJ jag är inte emot 5:2 eller 16/8.

Jag är orolig för ANLEDNINGEN till att vi väljer dessa tekniker. (Som vid rätt tillfälle kan vara helt underbara.)

Idioti är att göra samma sak om och om igen och sen förvänta sig ett annorlunda resultat!

Är det inte dags att vi provar nåt nytt? Kanske det vi gjorde 2007 inom LCHF? Vi provade att lära oss att äta – mat. Artegen mat plus mejerier för de som tål det.

Svårt! Jag vet. Oerhört svår, men kanske det enda som fungerar.

Matnonchalans är underbart men evinnerligt tufft att nå.