En sak som förvånar mig är att observationer av verkligheten ofta inte har någon betydelse gällande medicinsk vetenskap. Varför inte det? Är verkligheten oviktig?
En annan sak som oroar mig är att vi idag nästan kräver att det ska finnas studier på allt, annars är det inte sant. Vem betalar för studierna och i vilket syfte? Och om någon VILL bevisa att något är nyttigt för oss, men det visar sig att det är raka motsatsen… vad händer då? Jo, då lägger de ner studien och infomationen försvinner.
Är det verkligen så svårt att äta rätt? Nu har det ju blivit så krångligt och så många motsägelsefulla inriktningar att gemene man inte vet vad han ska tro. Ska det verkligen vara så svårt?
Jag tror inte att forskare ljuger, men jag tror däremot att de ibland ställer frågorna så de får de svar de önskar. Jag tror också att slutsatsen som dras från forskningen ofta är vinklad. Har du redan bestämt att mättat fett är farligt kommer du ju ha det som kunskapsgrund när du sen ska tolka de resultat du fått. Du läser verkligheten utifrån din kunskap och dina erfarenheter.
Vem betalar för forskning som bara är nyfikna på vad vi är designade för? Eller måste vi använda sunt förnuft och historia där?
Hur bra är forskning? Livsmedelsverket använder ibland forskning med Evidensgrad C. Vet du vad det innebär? Lite kul att det överhuvudtaget får kallas forskning. Det betyder nämligen att vetenskapliga studier saknas!! Och ”forskningen” är baserad på att en respekterad auktoritet säger så. Men hallå! Vem bestämmer att det är en respekterad auktoritet? Jag kanske inte alls håller med personen i fråga. Han kanske är en gammal fettskrämd person som arbetar för margarinbranschen, men råkar vara professor… och har jobbat ihop till respekt från… ja, från vem?
Nej, hur fungerar forskning egentligen? Till exempel gällande hjärt- och kärlsjukdomar. Forskar vi på att UNDVIKA dem eller forskar vi på att BEHANDLA dem? Är det läkemedelsföretag som betalar för forskningen är jag övertygad att vi lägger en massa pengar på det sistnämnda. Tyvärr.
Forskning är inget fel. Men att sluta tänka själv och bara lite på forskning är nog både dumt och farligt. Respekterade auktoriteter har ju tidigare påstått att jorden var platt och att omega 3 var farligt…
Så bra skrivet och sant, precis så vet även jag att det är (har haft egen hälsobutik i 7 år och fått reda på mycket av vad som sker bakom ”kulisserna” hos våra myndigheter). Frågan är bara hur man ska få vanligt folk att förstå detta, med storebrors mentalitet från myndigheter och andra maktpersoner som finns i det här landet, så är ju våra myndigheter som en helig ko för de flesta. Det är en kamp bara att stå upp för detta för släkt och vänner, man är bara jobbig och konstig i deras ögon. Men det går ju framåt tack vare alla modiga människor som vågar stå upp offentligt.
åsa: Jag komemr ihåg när det gick upp för mig hur mycket fuffelns det verkligen var. Jag blev jättebesviken.
I vetenskapens historia finns det många exempel på paradigmskiften. Men det behövs ett antal sk. ”anomalier” innan ett paradigmskifte kan ske. Det som jag tycker mig se i vetenskapssamhället runt kostfrågorna hittills tyder på att något revolutionerande är på g vilket ger hopp. Teorierna är väl i allt väsentlig ”falsifierade”.
Vanliga ingredienser dock i skyddandet av ett bef paradigm kan vara:
1. Befintliga respresentanter för det gamla paradigmet har för mycket investerat i det gamla alt vinner på att behålla – läs forskare, livsmedelsindustrin, läkemedelsindustrin, men även den lilla människan har investerat i gamla kostråd. Hellre vill vi väl tro att våra sjukdommar då är ”slumpmässiga” än att vi själva kan ha en aktiv del i dem genom det vi väljer att stoppa i oss?
2. Två paradigm inte kan existera samtidigt – vilket förstärks av förh i 1.