”Hej Anna!

Tycker du hade ett intressant och tänkvärt perspektiv på ”ketos-viktminsknings trenden”.

Har en fråga som jag undrar om du skulle vilja svara på:
Jag har ätit paleo/LCHF i ett antal år nu och tycker mig må bra på det. Dock så befinner jag mig oftast inte i ketos, trots ett lågt (under 50g/dag) kolhydratintag. För att gå ned i vikt och hamna i ketos så har det för mig varit nödvändigt att ta bort samtliga mjölkprodukter, nötter m.m. Detta har fungerat och jag har gått ned i vikt i perioder, och den håller sig borta även när jag återinför mjölkprodukter och nötter i kosten.

MEN – nu till min fråga- jag har aldrig upplevt att jag mått bra då jag är i ketos. Får snarare en influensaliknande känsla i kroppen, blir irritabel och trött och känner mig svag. Detta har hållt i sig upp till 4 veckor, då jag inte stått ut längre och börjat äta som vanligt igen! Jag har under dessa perioder ätit rikligt med kött/fisk, fett, kokosmjölk och grönsaker så det bör inte vara det som är problemet. Kan det vara så att vissa människors kroppar inte mår bra i ketos – att vi aldrig får den ”high” som vissa människor beskriver? Och i så fall: Har du någon tanke om vad detta kan bero på?

Med vänlig hälsning,
Charlotte”

Svar från Anna Hallén:

Samma tanke som att vissa älskar berusningen och glädjen av alkohol. Andra upplever bara att de tappar kontrollen och blir trötta. Våra signalsubstanser reagerar olika beroende på vilken biokemisk balans just din hjärna har.

Samma tanke som att vissa av oss kan överäta på chokladbollssmet direkt ur byttan och känna den där tillfredsställelsen och lugnet. Andra skulle aldrig komma på en så ”äcklig” tanke. För det händer inget häftigt i deras hjärna vid det beteendet.

Vi triggar inte på samma droger. Vi har inte behov av samma lindring/kick. Vi har inte samma reaktion på samma sak. Detta gör forskningen mycket otydlig. Enklast sättet att få ordning på kunskapen är att lära sig hur belöning fungerar, hur beroende fungerar, alla olika saker som händer vid EN drog (för det är inte samma) Bara fråga 100 alkoholister om drogen är en uppåt eller nedåtdrog. Du får olika svar. Vad är rätt? Men om du vet att den kan fungera på båda sätten plus några till, DÅ kan du börja använda kunskapen.

Hittar du detta i en forskning? Nix, den går ut på att hitta ”sanningen”. ETT gemensamt svar som ska gälla för alla.

Kommer då jag och säger en av de andra sakerna (som tillhör verkligheten) får jag snabbt forskningen med ETT svar slängt i huvudet. Detta är min vardag

Tillägg som inte fanns med i mitt svar:

Om inte verkligheten överensstämmer med forskningen, är det då verkligheten som vi ska ändra på?