Som gästskribent på Annas blogg tänkte jag att det kunde vara bra för er, Annas läsare, att veta var jag står i min åsikt i kostfrågan . Var jag hamnar på skalan bland uppfattningar låter jag er som läsare själv avgöra. Läs gärna mina åsikt med informationen om att jag för två år sedan var fullständigt ointresserad av och i ämnet och idag ser mig som ganska engagerad och intresserad. Så här ser min ståndpunkt ut:
Det finns ingen diet eller ”metod” som passar alla! PUNKT.
Jag måste på egen hand ta reda på vad som står på insidan av mitt tanklock. Liksom bilen som är avsedd för diesel inte funkar på bensin, funkar inte min kropp om inte mixen av protein, fett och kolhydrater är rätt för min kropp. Jag måste helt enkelt tanka med det bränsle som passar just min kropp.
Vi är en blandning av rovdjur och växtätare, vare sig vi vill det eller inte. Vilken kost som passar mig är inget jag kan välja, det har naturen redan gjort! Och det måste jag acceptera och förstå innan jag väljer vad jag ska äta. Naturen är helt enkelt inte rättvis och därför tål vissa människor mer ”skräp” i kosten än andra. Vad vi tål, berättar kroppen för oss. Sen kan vi klart välja att inte se detta och ”äta i sönder oss”.
Vad som dock är glasklart för mig, är att vi generellt bör äta mer fett och protein än kolhydrater. Hur mycket och vilka kolhydrater får våra kroppar avgöra.
Innehållsförteckningen på de varor jag stoppar i korgen när jag handlar har helt plötsligt blivit högst intressant. De varor som har fler E-nummer än man orkar läsa, de som innehåller glutamat i någon form och de som är fulla av diverse kemikalier hamnar inte i min korg numera. Bannlysta i matkorgen är också alla margariner, men däremot slinker det ner ett och annat paket med Bregott och smör. Dessa rätt enkla åtgärder är jag övertygad om ger hälsovinster över tid eftersom det inte är meningen att dessa tillsatser ska förekomma i människoföda.
Hur mår jag?
Hur mår min mage?
Trött och hängig?
Har jag diabetes?
Har jag kilo jag inte behöver eller mår bra av?
Har jag för få kilo?
Rör jag på mig tillräckligt mycket?
Har man svar på dessa enkla saker – ärliga svar. Så gäller det att hitta rätt bränsle för att nå dit jag vill med min kropps förutsättningar.
Jag måste våga ge en kostförändring chansen att visa att jag kan må så som jag inte visste att jag behövde.
Så ser sammanfattningen ut på hur jag ser på det vi stoppar i oss efter jag har snappat upp vad jag har kommit över i olika sammanhang. Min uppfattning har jag fått genom diverse föreläsningar, Internet, artiklar i olika forum/media och självklart framför allt via Anna 
… blandat med lite hederligt sunt förnuft. Och så länge jag låter just det sunda förnuftet styra är jag knappast orolig för mitt val. Jag kommer med stort intresse och nyfikenhet att fortsätta följa vad som skrivs/sägs om vår kost. Vem vet – kanske kommer min uppfattning ändras på vägen!
Men det helt avgörande kommer alltid att vara..
- hur jag mår.
- om jag kan knäppa byxorna utan problem eller byta storlek.
- att jag slipper piller och sjukhus för att min kosthållning är fel.
Mitt egna ansvar är alltid det som är störst i alla de val jag är tvungen att göra.
Hej Peter!
Mycket bra skrivit, kul att även smala som har problem att gå upp får uppmärksamhet. Det är en sån sjuk fokus på övervikt och allt vad det innebär att man faktiskt glömmer bort alla de människor som lider av undervikt. Jag har själv en kusin som har detta problemet och när han hade sökt hjälp och ätit enligt rådgivningen i 6 månader hade han gått upp 2 kg! Och det tyckte man var ett bra resultat. Sätt det i relation till vad en överviktig person ska gå ner på ett halvår så förstår man vilken process det är för underviktiga att faktiskt lyckas GÅ UPP I VIKT!
Kämpa på och fortsätt dina inspirerande inägg
/LCHFtjejen
Wow! Känns då som om mina 5 1/2 kg på 6 månader var ett ganska bra resultat
Men sen å andra sidan har det gått trögare därefter. Kan ju bero på att jag inte har varit lika konsekvent i mitt ätande, i mängden mat. Tack för att du hejar på…
Hej!
Jag blev så glad och inspirerad av ditt inlägg att jag måste slänga in en kommentar och en stor tummen upp! Jag är av samma åsikt som dig, det har tagit en lång väg att komma fram till just detta. Vi pumpas i media om hur vi ska äta hit och dit för att bli smal och ”lycklig” Men vad mår du EGENTLIGEN bra av att äta?? Jag har en historia med ätstörningar sen 10 år tillbaka och jag har kämpat mig tillbaka, proppat i mig näringsdrycker gjort som andra har sagt åt mig för jag vill ju bara må bra, trott att jag måste äta chokladkakor och pasta för att vara ”frisk” men vad är friskt egentligen? Min pappa tycker jag ska äta fläsk och potatis och korv och makaroner då tycker han att man är frisk.. Jag har kommit fram till att det är ju våran kultur, en kultur som är påväg åt fel håll där socker och e-nummer är vardag istället för det naturliga.. Vad gjorde man för 200 år sen?? Jo man hämtade sin mjölk direkt från kossan tex inte en mjölk som gått igenom flera olika maskiner och man åt det som fanns till hands från naturen.. Jag har under många år kämpat med att gå upp i vikt och jag är så glad att jag hittade denna sidan just nu.. Jag vill inte dricka näringsdrycker jag vill gå upp i vikt på bra mat som min kropp mår bra på, våga lyssna på mig själv, äta när jag är hungrig och sova när jag är trött, skratta när jag är glad och gråta när jag är ledsen inte stänga av mer, köra gasen i botten med skygglappar på i hopp om att springa ifrån samhällets, omgivningens och mina egna krav..
Jag har inte direkt nått problem med stillasittande, för det första har jag inte ett stillasittande jobb och jag är född med myror i benen, vill åka skidor, springa, träna, men nu kan jag inte det för jag väger för lite
Minsta lilla pass för mkt och min kropp lägger ner, får ont överallt, går ner i vikt och det känns som bromsolja i blodet, otroligt frustrerande. Man söker på tips på nätet men alla vill ju gå ner i vikt, men ÄNTLIGEN lite kloka konkreta tips för att gå upp i vikt!! Som jag förstår det måste jag stå ut med att vara mätt och känna mig trött ett tag om det ska funka, vilket jag fullkomligt hatar, det är väl därför jag förmodligen haft svårt att gå upp i vikt också.. Har ni några konkreta tips hur man kommer över den biten?? Och har ni några tips på hur man kan göra energirik mat som man inte känner sig så mätt på… Jag har testat att göra en proteindrink med holistic protein vanilj, 2 dl rismjölk, 1-2 msk jordnötsmör 1 msk raw kakao och 1 msk honung. Vad tror ni om den??
Hur mycket vågar man träna på gymmet?? Vad ska man ladda med innan?? Kolhyderater? Protein (vilken form??) Fett?? Som sagt det viktigaste är att man ska må bra också.
Tack igen för ett härligt inspirerarnde inlägg som kom precis när jag behövde det som mest!
/Frida
Härligt att höra!
Ska titta på lite mer bra alternativ när min tid inte är så fånigt fullbokad somd en är just nu
Lovar