LCHF, kost och hälsa med Anna Hallén

Vem är sockerberoende? Ja, den frågan är både stor och omdiskuterad. Men låt oss göra en egen enkel och tydöig förklaring. Den som inte klarar av att äta det den har bestämt sig för utan faller för lockelser hela tiden igenom. Allt ifrån att köpa onyttigheter, äta upp allt i bilen för att sen gömma papperna till att hetsäta för att sen börja om på måndag. Allt från den personen som tackar nej till kakorna när gästerna är där för att sen äta upp allt som finns kvar när de äntligen har gått hem.

Till dig som bestämmer dig för en veckomeny men ändå väljer att göra undantag redan efter någon dag och sen ångra dig. Något triggar igång oss. Något är starkare än viljan. Något får oss att ge upp vår dröm och önskan och sen skäms vi för att vi inte kan.

Kolhydrater påverkar vårt belöningssystem, vårt kicksystem, vårt överlevnadssystem. Vissa mer, andra mindre. Detta system ska och är mycket starkare än din vilja. Ett system som du inte ska kunna styra över. I alla fall inte konsekvent under en längre tid.

Vissa kolhydrater påverkar mer än andra. Och vilka som påverkar är olika från person till person.

En ”tallriksmodellar” som äter lite av allt och inte har problem med vikten är inte kolhydratberoende. Maten eller godiset smakar gott men sen händer inte mycket mer. De äter, blir nöjda och slutar.

En ”tallriksmodellare” som hela tiden bantar eller håller igen har helt klart ett kolhydratberoende. Varför överäta sig tjock av fri vilja för att sen ha nöjet av att få svälta ett tag? Därför att signalsubstanserna i hjärnan exploderar av lycka och skickar ut underbara signaler… i alla fall i början. Sen blir hjärnan mer och mer girig och behöver mer och emr för att känna något. Tills en dag då det inte räcker längre och överdrift eller byte av drog måste till… (och ändå kommer inte den härliga kicken.)

Detta gör att när du tar bort eller minskar på drogen – sockret/kolhydraterna så får väldigt många kontroll över sitt ätande. Detta betyder att LCHF blir lösningen, lyckan och hellelulja! Äntligen har jag fått kontroll över mina val. (Fast många måste igenom en tuff tid av abstinens. Huvudvärk, yrsel, ångest, trötthet, sorg, panik… Här ger många upp och säger: ”Du det där med LCHF var inget för min kropp. Jag mår inte bra av detta”. Undefär som att en rökare säger när han/hon precis har slutat :Nä du, det där med att vara rökfri är inget för mig vettu. Vi är alla olika. min kropp behöver en cigarett. Den sa ifrån direkt när jag slutade. Både med huvudvärk och yrsel. Alla metoder passar inte alla ”

Ttyvärr fungerar LCHF inte för vissa i alla fall. Enkelt. Det räcker helt enkelt inte till plus att LCHF innehålelr en hel del beroendefällor. Vi är unika med en unik balans i vår hjärna. Vissa har en större talang för att bli beroende, för vissa krävs oerhört lite för att instinkterna ska ta över och för vissa är bara tanken en trigger.

Vad i LCHF kan då vara fällor?
Nummer ett brukar vara nötterna. De har på väldigt många en triggande effekt. Antingen tappar du greppet direkt ellerr så skapar det ett ökat sug så att du väljer ett undantag någon dag senare. Brukar vara en fördröjd effekt. Du orkar nämligen hålla emot ett tag…

Nummer två är alla mejeriprodukter. Både mjölksockret och kaseinet skapar problem. Även vasslet kan gör det.

Fröbröd och LCHF bakverk är ofta katastrof då de triggar minnet.

Nummer tre kan vara koffeinet i kaffet. Ett beroende triggar ofta ett annat.

Vin är en farlig fälla. Många sockerberoende som nu kan hantera kolhydraterna har börjat dricka mer än tidigare. Stor varningsklocka!

Nummer fyra är vissa grönsaker och rotfrukter. Det är vanligt att trigga på röd paprika, körsbärstomater, ibland även vanliga tomater. Det är vanligt att trigga på morot. Bär och frukt är ofta helt omöjligt utan ett kraftfullt sug.

Tillägg: Hej hopp. Jag glömmer ju nästan den viktigaste. Chokladen. Och nu pratar jag inte om sockret i chokladen utan ämnena i kakao. Vilket gör att även 80% och 90% skapar stora problem. Och sen komemr nästa sak. Du VET att du är beroende om du väljer ett alternativ som inte längre är gott bara för att få äta produkten

Och ibland är beroendet så stort att du behöver hjälp. Det räcker inte för alla med att byta meny. Be om hjälp!

Har du fler fällor att dela med dig med?

Hur gömmer de den söta smaken i vår mat? Ja, nu när de vet att många letar efter socker. Jo, de stoppar i andra former av sötning än vitt socker (sackaros). Nu tror jag inte att vi LCHFare blir nämvärt lurade i alla fall. Men många av tallrinksmodellarna blir.

Fast de är tyvärr och sorgligt nog ganska så grundlurade från början. 

Vad för olika namn ska vi leta efter?

Socker
Råsocker
Faarinsocker
Palmsocker
Sackaros
Fruktos
Fruktsocker
Laktos
Mjölksocker
Glukos
Dextros
Druvsocker
Maltos
Maltodextrin
Lingon
Honung
Flytande honung
Potatis
Potatismjöl
Potatisflingor
Potatisstärkelse
Majsmjöl
Majsstärkelse
Äppelmos
Russin
Torkad frukt
Modifierad stärkelse
Stärkelse
Fruktjuice
Druvjuice
Sirap
Lönnsirap
Glukossirap
Fruktossirap

Ingrediensförteckning
Alla ingredienser som ingår skall redovisas i fallande storleksordning, Det betyder att den ingrediens som det finns mest av skall stå först osv.

För att lura oss så använder de nu en massa olika ämnen som smakar sött och då kommer både socker och övriga söta ämnen längre ner i listan…

Vad har jag glömt? Hjälp mig gärna att komplettera listan. I nya boken finns också en lista på vad som ska slängas ut från skafferiet. Där hittar du tex Finn crisp och annat som också bara blir socker i kroppen

Är vanligt vitt socker verkligen farligt? Svaret är tveklöst JA. Men det är inte där problemet ligger. Och jag tror att det är där vi ofta väljer att missuppfatta varandra.

Mycket socker är mycket skadligt. Lite socker är bara lite skadligt och kroppen tål en hel del skräp. Problemet är att få kan äta LITE socker. (Till socker räknas även vetemjöl, corn flakes, riskakor, popcorn mm. Kolhydrater som lika snabbt eller ännu snabbare blir till blodsocker)

DÄR är det stora problemet.

Visst skapar socker en massa oxidativa skador. Vi åldras fortare och våra celler utsätts för stor påverkan… enkelt uttryckt ”vi rostar” och vissa delar härsknar snabbare. Något som skapar en hel del sjukdomar. Till exempel cancer, hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes typ 2.

Men beroendedelen av socker är nog värst. Att bara äta EN smörgås per dag om du tränar mycket och hålla dig till TVÅ kokta potatisar per måltid tror jag ingen dör av. Inte ens blir lite sjuk av. (Fast gluten i mackan kan vara en ännu större bov.) Det är inte på den nivån diskussionen ska hållas.

Men 4-5 mackor per dag, ett lass potatismos, 3-4 frukter, klyftpotatis till middagen, ett glas juice, maizenaredd lättmjölkssås, frukostflingor, en fikafralla och några riskakor för att stilla suget. DET är problem. Har man sen ett ordentlige sockerberoende kommer det var och varannan dag (de dagar man inte svälter för att man startat en ny bantningsperiod) även äta lite glass, några knäckebröd, torra skorpor, kanske en tallrik lättfil med flingor… och flippar man ut helt så blir det både choklad och godis.

Få kan hantera kolhydraterna. Få kan äta lite av allt. I alla fall hälften av Sveriges befolkning har dessa problem. 50%!!Det är ganska många. Kanske ska vi inte ge samma kostråd till oss? Kanske ska vi inte säga att vi kan äta lite av allt? Kanske ska vi inte rekommendera oss att äta något vi inte kan hantera?

Kanske behöver vi inte ens lägga diskussionen på om kolhydrater är nyttigt eller ej. Överintag är inte nyttigt. Punkt! Och för många av oss går gränsen för överintag oerhört lågt.

Jag tror ofta att vi pratar förbi varandra i kostdebatten. Är mer intresserade av att prata än att lyssna. Mer intresserad av att ha rätt själv än att hjälpa andra. Vi som väljer bort pastan skäller ju inte på bordsgrannen som äter det, varför ska borsgrannen bry dig när vi hoppar över?

Låt mig först klargöra. Jag förespråkar INTE aspartam. Men tycker heller inte om alla rövarhistorier som florerar. Många tycker och påstår väldigt mycket om just aspartam. Väldigt mycket som inte har någon grund.

 Aspartam fungerar som myrgift! Vem vill äta myrgift? Naturligtvis vill ingen äta myrgift, men är aspartam giftigt för männsikan bara för att det är giftigt för myror?

Vill du äta hundgift? Vågar du äta någon som dödar hundar? Helt vanligt mörk choklad är ett hemskt gift för hundar. Det behövs inte speciellt mycket för en dödlig utgång. Är då mörk choklad ett gift?

Vi borde ju använda samma logik på mörk choklad som på myrgift….

Många hävdar att aspartam är en kemisk konstgjord produkt. Ja, visst är den konstgjord och visst är det kemi. Men innehållet är två helt vanliga aminosyror, fenylalanin och asparaginsyra. Två vanliga aminosyror som kroppen bygger proteiner av. När vi sätter ihop dem så blir det denna extremt söta smak fast utan kolhydrater.

Därmot finns de inte sammansatta naturligt i naturen. Precis på samma sätt som vitt socker (sackaros) inte finns fritt naturligt i naturen.

Vad bildas när kroppen sen bryter ner aspartamet? Jo, träsprit (metanol) och fenylalanin.

Av träsprit blir du blind och sen är det av logik skapat en slutsats att av aspartam blir du blind. Har du någon gång druckit vanlig apelsinjuice? Den innehåller mycket mer träsprit per glas än lightläsk!! Har du någonsin hört att du blir blind av apelsinjuice? NIX! För att mängden är såååå liten. Och sen var den ju ÄNNU mindre i lightläsken.

Vissa människor kan inte bryta ner aminosyran fenylalanin, äter det den så får de hjärnskador. Nyfödda barn tar ett prov, tidigare i hälen, men nu i handen tror jag, PKU test. Det är för att kontrollera om de kan bryta ner fenylalanin. Kan de inte det får de en mycket strikt meny för resten av sitt liv. Av denna anledning finns det varningstext på allt med fenylalaninkälla som normalt inte ska innehålla proteiner (aminosyror). Så de kan undvika hjärnskador. Så nu är slutsatsen att alla får hjärnskador av aspartam… i så fall skulle vi inte kunna äta proteiner i allmänhet, för då skulle vi få hjärnskador av dem med. Nej, det är naturligtvis fel.

Men du ser hur tidningar kan skapa rubriker som NÄSTAN är sanna och sen skrämma upp allmänheten.

För visst blir du blind av träsprit. Och visst får du hjärnskador om du inte kan bryta ner fenylalanin. Bara den logiska slutsatsen och slutklämmen som blev helt fel.

Tror jag att det är nyttigt? Nej, självklart inte. Bara ännu en onödig tillsats.

Väljer jag hellre aspartam än socker? Ja, självklart. Forskningen om socker (sackaros) är tyvärr både tydlig och skrämmande.

Kanske är stevia ett alternativ? Jag har för lite kunskap där… Det enda riktigt naturligt söta är honung. Som faktiskt inte verkar ha så många baksidor…. annat än att det är sött och fööör gott

Ska man hellre välja osött än sött? Ja, där önskar jag att vi alla svarade JA. ”Önskar” var ordet… skratt.

..och jag fortsätter att generalisera och förenkla.

Vilket beroende hör ihop med vilket behov?

Serotoningänget är i behov av ångestdämpning. Några mycket andra lite. Det kan vara tillfällig stress som gör att du tappar taget då och då. Eller en ständigt hög ångestnivå (av tusen anledningar) som gör att du i stort sätt alltid måste självmedicinera. Och sen allt däremellan.

Låg serotoninhalt skapar ångest. Ångest verkar skapa låg serotoninhalt. Några  föds med en lägre serotoninhalt (t ex ofta vid ADHD mm)

Här är de stora farorna kolhydrater och alkohol. Sexmissbrukare brukar tillhöra denna kategori. Men även ”träningsnarkomaner” hittar du här, samt de som skär sig. Genom endorfinerna som träning och smärta ger så kan de få tillfällig ångestdämpning. Endorfiner är oerhört effektiva. Men som alla former av morfin så behöver du mer och mer… Är ångesten för stor så är det inte hälsosamt att bara arbeta med symptomdämpning. Då bör man kämpa även med orsaken.

Många med ADHD självmedicinerar.

Dopamingänget är i behov av kickar. Några klarar sig på livet, på äventyr och andra på kolhydrater men några behöver mer. De väljer ofta narkotika eller spel. Det finns ingen annan mat är kolhydrater som skapar kickar, och här fungerar oftast inte långsamma kolhydrater. Dopamingänget nöjer sig itne med körsbärstomater, vilket serotoningänget kan göra.

Även här har vi många med t ex ADHD som självmedicinerar. Oerhört förenklat kan jag sammatfatta ADHD (eg. alla NPF) med en obalans i just serotonin- och dopaminnivåer.

Bådagänget! Och sen är många en blandning av dessa båda. Men tillhör du denna grupp så försök hitta skillnaden. Försök att se det som två helt olika saker även om ätmönstret är detsamma.

Nu ska jag hålla kurs lördag och söndag. Ett gäng Kostrådgivare som ska få Kostgajden-grunderna korvstoppade under två dagar :)

Kom nu ihåg att jag förenklar och generaliserar så det står härliga till. MEN det fungerar logiskt och i verkligeheten. Trots detta så blir det en roman. Hoppas att du orkar läsa.

Dopaminberoende!
Här sitter vår motivation och vårt Kick-system. Det som gör livet intressant och för detta får vi då beröm av dopaminet. Här ska du inte tänka låg eller hög nivå, utan din kropps behov.

NIVÅ 1: Vissa människor går till samma jobb 8-17 var dag i 30 år och stormtrivs med detta. De bor i samma stad, åker till samma plats på semestern år ut och år in och mår strålande. De letar upp en svensk restaurang som serverar svensk mat på sin årliga Kanarieöarnaresa. Ökar vi stimulansen blir de mest oroliga och trivseln byts mot stress. Litet dopaminbehov. En mycket liten kick ger stimulans. Svåra att tråka ut. Njuter av ledigt.

Aktivitetsbehov kan vara att titta på TV. Läsa en bok. Gå på bio. Fixa i trädgården. Lätt att skapa stimulans. Svårt att bli uttråkad.

NIVÅ 2: Vissa människor byter jobb vart femte år, åker aldrig tillbaka till samma semesterort två gånger och smakar friskt på spännande kulturella nyheter. Tryggt men omväxlande. Minskar vi stimulanser blir de uttråkade, ökar vi för mycket ökar oron. Tycker om bergodalbana, bungyjump och kanske kanske även fallskärmhoppning. Vill ofta ha lite mer stimulans än de har men söker ändå tryggt och rutiner. Är därför ofta skåpätare. Har fastnat i ett liv precis under den nivån de behöver och när de är lediga eller har semester gör de felvalet att VILA, i stället för att skapa stimulans.

Aktivitetsbehov kan vara att vara instruktör. Utbilda sig. Starta ett litet hobbyföretag. Gå en kurs. Lätt att skapa stimulans. Lätta att bli uttråkad.

NIVÅ 3: Vissa människor är ”hoppjerkor”, tusen bollar i luften, cyklar jorden runt, klättrar i berg och paddlar över atlanten. De åker aldrig på färdiga resor utan skapar allt själva. Deras dagar är aldrig likadana och rutiner ses som ett fängelse. Bungyjump är för mesar. Dessa har det ganska så tufft OM de inte har blivit äventyrare. De blir lätt hattiga, byter ofta jobb, rastlösa, äter av uttråkning. Kombineras detta behov med en lat personlighet eller någon som är rädd för världen så är det lätt att självmedicinera på knark. (Eller kolhydrater, fungerar lika bra) Kick utan att behöva göra något.

Aktivitetsbehov kan vara att säga upp sig och åka jorden runt. Att bestiga alla höga berg. Att nå Nordpolen. Svårt att skapa tillräcklig stimulans. Oerhört lätt att bli uttråkad.

Troligtvis lever du någonstans mellan dessa grupper, men det är viktigt att avslöja: Har du hamnat på rätt nivå?

(Du har ett fullt schema som du inte hinner med och du lägger dig stressad med lite ont i magen = Du försöker det omöjliga. Vill vara duktig eller till lags.)

Tyvärr så är det många som tycker att Nivå 1 är fel & trist och något man ska sträva bort i från och att då Nivå 3 är mer spännande och åt det hållet man vill. En feltanke som heter duga. Du vill hitta DIN nivå. Det är det optimala. Där du mår som bäst. Det finns inget bra eller dåligt. 

Lever du fel kommer du är jaga kolhydrater. Lever du i för mycket stimulans gör du det troligtvis för att du vill vara duktig – du kommer att sänka ångesten genom att serotoninmedicinera. (Inlägget från igår) Lever du UNDER ditt stimulansbehov (vilket många gör) kommer du att dopaminäta. OM du inte anpassar ditt liv efter dina behov!! 

Hur gör man då?

Två val.

1. Jag hinner inte, orkar inte vill inte göra en livsstilsförändring – jag fortsätter att själmedicinera på kolhydrater och accepterar konsekvenserna!

2. Jag måste och vill skapa mer stimulans och kan då balansera behovet mot tillgången av dopamin genom aktivitet!

Så VAD stimulerar dig? Vilken aktivitet tar bort uttråkning?
* Leta fram 10 saker som du kan göra varje dag anpassad till din ekonomi.

* Leta fram 10 saker som du kan göra 6-12 gånger per år anpassad till din ekonomi.

* Samt en genomförbar dröm för en gång per år.

Jag vet. Det är lite jobbigt att ta hand om dopaminbehovet. Skratt. Men du har två val. Gör ett av valen. Och acceptera sen ditt beslut. Gör inte ett val som du sen är missnöjd med.

Sist men absolut viktigast. Uttråkning skapar trötthet. Understimulans gör att du får motorstopp. Så du ska nu från nivån av alldeles för lite energi, öka din aktivietet. Här gäller regeln ett steg i taget. Gör en sak som skapar lite ny energi. Av den en gör du en sak till som skapar lite energi… o s v. Ingen orkar att gå från motorstopp till 100 på 2,3 sekunder!

Ingen!

Ja, för det första så har ju sjukvåden/forskningen visat på att det inte finns. Skratt. Men vi som kämpar mot kohydratdemonen vet att deras slutsats är fel. Oerhört fel. Sockerberoendet finns, sen kan vi kalla det vad vi vill.

Tyvärr är det många som gör det till ETT beroende. Nu kommer jag göra en förenkling som heter duga. Och i alla förenklingsmodeller finns faktafel, men i verkligheten fungerar detta.

Vilket sockerberoende har du och vad är skillnaden?

Serotonin-relaterat beroende!
Du kan födas med lågt serotonin. Äta dig till lågt serotonin. Oroa och stressa dig till lågt serotonin (eller snarare skapa ett större behov för ökad mängd) För vad är lågt? Jo, när nivån är under ditt behov.

Serotonin kan du öka. Du kan också sänka ditt behov av serotoninet. Eller göra båda. 

Har du mindre serotonin än du behöver blir du orolig, ångestladdad… du vill ”tröstäta”. Du äter när det är stressigt. När du är ledsen. När någon skällt på dig. När du oroar dig för något. När du inte duger eller är duktig nog.

Kolhydrater höjer serotoninet minst lika bra som antidepressiva mediciner!! Speciellt söta, men mackor, pasta, frukostfling och frukt går minst lika bra. Kolhydratsätandet blir en mycket effektiv självmedicinering.

* Fett påverkar sorotoninet positivt, men mycket mindre och långsammare än kolhydrater. Så att öka fett är bra men kommer inte räcka till.

* Tryptofan som finns i kakao är en byggnadssten i serotonin så kakao kan hjälpa lite.

Att minska ångesten är deigenom behovet av serotoninet brukar vara det som fungerar mest effektivt. Du kan jobba med symtomen, den kemiska nivån eller med orsaken. Mina tips går in på den kemiska nivån. (De andra två är kanon att jobba med, men jag fattas den kunskapen.)

* Brist på omega 3 skapar ångest. Värt att prova.
* Träning ökar på endorfinerna vilka i sig är ångestdämpande. Värt att prova.
* Spikmatten ökar på endorfinerna vilka då minskar ångesten. Mycket värt att prova!!

Sömnbrist ökar stress och ökar hungern samt somnhormonet melatonin konkurrerar om tryptofanet med serotoninet. Spikmattan innebär för de flesta en ökad sömnkvalité. Prova!

LCHF skapar en mindre mängd stresshormoner genom en jämnare blodsockerkurva samt minskar signalen om ”sug” då du inte hamnar lågt blodsockermässigt. kroppen behöver inte skapa ett sug för att ”rädda” hjärnan. Så naturligtvis är LCHF grunden till att börja med.

Är du sorotonin-beroende? Känn efter.

Dopamin-relaterat beroende. Japp, det är den andra delen. Den skriver jag om i morgon

Eller har extra bra karaktär.

Jag bantade i 25 år och gick från 58 kilo till 111 kilo. Det är inte att vara duktig eller ha bra karaktär. MEN det är fullt naturligt! Kroppen gör så när man kaloribantar på en massa kolhydrater.

År 2000 började jag med lågkolhydratkost. Under 6-7 år trodde jag att jag kunde göra undantag. Var hände? Jo, jag föll dit hela tiden!

Jag är inte duktig eller har extra bra karaktär. Det som hände var att jag accepterade. Jag kan inte äta visa saker. Aldrig.  Jag tog beslutet. Jag tog sorgen. Det har inget med karaktär att göra men det har med vilja att göra. En vilja om hur jag förtjänar att ta hand om mig själv. Trots uppoffringar. Ett val. Mitt val.

Nu är jag fanatisk. (Ha ha, nej inte fantastisk utan fanatisk) Och skitstolt över detta. Människor runt om mig kan säga vad de vill. Jag gör det min kropp och huvud mår som bäst av. Jag mår strålande. Jag är stolt. Och glad. Och nöjd!

Äta för andras skull? Varför? Jag förstår inte.

Synd om mig? Nä, inte det minsta. Sorgen är för länge länge sedan borta. Nu är det bara livskvalité kvar.

Karaktär? Nej, vad ska jag ha den till? Idag finns inget, som jag inte får, som lockar mig. (Men det tog sina år av beslutsamhet och NOLL undantag.)

Undantag idag? Aldrig. Jag tänker inte förlora detta lugn. Skulle aldrig riskera att tappa det jag lever i idag.

”Men.. jag förtjänar”… Förtjänar en macka? Eller förtjänar att må strålande? I min värld kan jag inte få båda. Jag valde att förtjäna – Strålande!

Jag är inte duktig eller har en bättre karaktär än någon annan. Men jag accepterade, slutade självljuga (alla dessa tusen undanflykter som fest, semester, stress mm) och tog sorgen. Jag får aldrig mer äta en smörgås. Punkt.

Idag säger jag i stället. Jag VILL aldrig mer äta en smörgås. Häftigt.

Hoppas att dessa rader kan ge dig lite kraft. Kampen tar slut och byts ut mot ett tryggt lugn. Vill du så kan du. Men det kräver lite fanatism. Är man beroende finns inte ordet ”ibland”.

Bara att träna:
Vill du ha…?
NEJ TACK!

Skickar en varm kram till hela mitt läsargäng. Nu kommer jag att smita på semester (USA) och kommer att ta helt datorledigt Tillbaka den 2 maj. Ta hand om varandra så länge.