LCHF, kost och hälsa med Anna Hallén

Ja, det är en helt annan sak än att finnas i böcker, på bloggen eller i tidningar. Här skriver jag till en grupp och jag måste generalisera och förenkla för att inläggen inte ska bli 8 kilometer långa.

Jag är också beroende av läsarens inställning och ”glasögon” när jag ska nå fram i text. Kommunikationen är ju enkelriktad och möjlighet för missppfattningar är mycket större. Skämt kan läsas som ironi. Tydlighet som överdrivet. Tolkningar som sanningar.

När jag skriver så väljer jag ju ETT ämne och ofta bara EN målgrupp som mottagare. Och så spetsar jag till det lite för att nå ut i bruset. Detta gör att tusen variationer försvinner. Och det är dessa tusen variationer som jag arbetar med som kostrådgivare. Oerhört spännande. Och utmanade.

En meny fungerar inte. Alla är vi olika.

En kunskap och inriktning fungerar inte. Alla är vi olika.

Förenklingar fungerar absolut inte. Kunskapen är komplex.

Så! Vad gör jag när jag har en klient framför mig till skillnad från när jag skriver något till ”alla”? Jo jag måste få koll på min klient.

1.Vad är målet? (Denna gång var det vikten) 
2. Varför når hon inte målet?
3. Varför äter hon när hon inte vill och val hon inte har tänk?
4. Varför tvingas hon börja om med något hon självvalt?
5. Vad har hon för rutiner?
6. Vad passar just henne?
7. Hur ser stress-, oro- och uttråkningsnivåerna ut?
8. Hur är hennes vänner, bekanta och arbetskompisar?
9. Hur ser hennes arbetsdag och fritid ut?
10. Hur har hon ätit de senaste tio åren? (Oerhört viktigt!)
11. Hur har hon ätit det senaste halvåret? (Oerhört viktigt!)
12. Hur ser hon på mat? Fettskrämd? Kolhydratskrämd? Kaloriskrämd? mm
13. Vad har hon för kostkunskap? Vad anser hon vara nyttigt?
14. Vad tycker hon om för mat?
15. Vad tycker hon inte om/tål inte?
16.  Hur fungerar hennes mage?
17. Värk?
18. Hur ser hennes ätbeteende ut?
19. Hur ser hennes upplagda tallrik ut idag?
20. Var finns fällorna?
21. Vilka är fällorna?
22. Hur aktiv är hennes vardag?
23. Tränar hon?
24. Är hon ofta eller sällan sjuk?
25. Är hon glad och nöjd med livet i stort?
26…. och lite till.

SEN kan jag börja jobba. Skratt. Tänk om dessa parametrar skulle vara med i ALLA i mina inlägg för att få de nyanserade. På varje fråga finns alltid minst 10 olika svar. Ofta fler. Sen ska detta sättas ihop till en helhet som ska resultera i viktminskning (just denna gången).

Planen är långt ifrån en meny. Ofta ger jag inte ens ut en meny. Klienten får ett förslag på ätbeteende, lösningar och riktlinjer. Gränser som är hållbara. Uppoffringar som är värda att göra. Ventiler som inte skapar återfall. Och ”fanatism” där det behövs. Fanatism = Regler som gäller för alltid, utan undantag. (Eftersom vi har analyserat att det är dessa undantag som hela tiden är orsaken till att de tvingas börja om).

Jag tror jag har gjort lika många planer som jag har haft klienter. Mina inlägg på bloggen har ofta med frågan: Hur känner du? Hur fungerar du? Detta för att du själv ska kunan känna efter VILKA inlägg som berör dig och vilka som du kan använda. och HUR du ska använda den tanken som skapades när du läste.

Känner du inte alls igen dig är du troligtvis inte målgruppen för just det inlägget. Skumma igenom och hoppa över

Kostrådgivning är så oerhört mycket mer än en meny. Det är det som gör det så oerhört spännande och utmanande.

Kostkunskap är så mycket mer än en sanning och fakta. Det är det som gör det så oerhört svårt men härligt utmanande.

Jag fick följa en klient som ”bara” hade gått ner 4 kilo på 10 månader. Jag fick nu chansen att verkligen hinna med alla frågor. Och hinna se hur hennes liv, val och beteenden såg ut. Jag kunde också se att hon förstått mina råd och tankar. Att hon åt som vi planerat och hur hon mådde under tiden.

Efter en lååång vår med få resultat var hon lite frustrarad. Efter en vecka med mig och med ett minus på 1.9 kilo var hon strålande glad. Går det att kopiera hennes meny för att få hennes resultat? Nix. Tyvärr. För du har inte hennes kropp, vanor, gener, ätbeteende, triggers, liv, aktivitet mm.

Ett sätt att få tillgång til mig under en hel vecka är att följa med mig på Hälsoresa

Bilder från resan? Kommer i eftermiddag. Nu ska jag iväg och fika med min underbara Mormor Britta.

Hur gör man härdad vegetabilisk olja? Nu är det dags för dagens spökhistoria. Nu blir det riktigt läskigt.

Själva härdningen sker i en stor reaktor där oljan blandas med nickelspån och vätgas och sen hättas upp. Nu förändras fettmolekylerna och massor av främmande molekyler bildas. De vi mest känner till och pratar om är transfetter men även ämnen som t ex nickelsåpa bildas. För att härdningen ska fungera måste viktiga näringsämnen tas bort. De skulle annars störa processen. På detta vis blir härdat fett dubbelt riskabelt. Det innehåller konstgjorda transfetter och avsaknad av skyddande fettlösliga ämnen.

Nu har olja blivit hård men tyvärr har den en tråkig gråaktig färg, som mörk skokräm, och måste därför blekas i lut, syra och med olika blekmedel. Sen är det bara att njuta av den vita ”skokrämen” i påssåsen, i den köpta kakan, vissa bröd och i vissa flytande margariner.

Härdat fett finns i flytande Becel. Nej, jag skojar inte. (I alla fall senast jag kollade)  På fullasta allvar hävdar de att deras produkt är nyttig. Bojkotta Becel. (Bojkotta alla margariner föresten.)

Omfattande forskning har visat att härdat fett är en stor del i uppkomsten av hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, allergier och astma och ändå får härdade fetter finnas i livsmedel som används i skolor, på daghem och inom vården. Är det skillnad på industritillverkade transfettsyror och de som naturligt finns i mättat fett? Ja många, så många att de inte ens bör jämföras med varandra och tveklöst är de industritillverkade den absolut största boven av de två. Naturligt feta mejerivaror innehåller naturliga transfetter men i mycket små mängder.

Var finns det härdade fettet? Det finns i stort sett i allt som ska hålla länge och som innehåller fett: kex, färdiga kakor, påssåser, påssoppor, många glassar, blockchoklad, vissa bröd, konditoribitar, färdigmat, pommes frites, ostbågar, buljong, margariner (även vissa som säger sig vara bra för hjärtat). Detta på grund av att det inte härsknar så lätt. Har du glömt ett paket köpta kakor i skafferiet en jul och hittar dem till nästa år så kan du vanligtvis servera dem med gott samvete. Den kommer att smaka lika gott som när de var nya. (De kommer också att vara lika onyttiga som året innan). Det är bara att sätta igång och läsa på innehållsförteckningen och slänga allt som du hittar med orden ”härdat” eller ”delvis härdat”.

Kroppen vill naturligtvis använda detta fett som reserv (läs: bilring) eftersom det inte härsknar och behöver bytas ut på mycket, mycket länge. Kroppen kommer också att försöka hänga kvar vid detta fett som har så god hållbarhet och det kan därför vara lite tuffare att gå ner i vikt om du ätit och lagrat mycket av det härdade/delvis härdade fettet. Men ge inte upp, det går!

Det är nog dags att rensa frys, kyl och speciellt skafferi. Det var det första jag gjorde när jag fick denna kunskap. Det är bara att läsa på innehållsförteckningen. Producenten måste skriva ut om det finns i produkten.

Detta är något som ALLA bör undvika. Och som borde vara helt förbjudet inom skolans väggar.

Vem ska man tro på? Visst är det förvirrande?

Du ska inte tro på någon.

Du ska bilda dig din egen uppfattning.

Men för att göra det behöver du lite grundläggande kunskaper.

Kan du bygga hormoner av kolhydrater? Nej

Kan du bygga enzymer av kolhydrater? Nej

Kan du bygga och reparera hjärnan med kolhydrater? Nej

Kan du bygga och reparera muskler av kolhydrater? Nej

Kan du bygga och reparera celler med kolhydrater? Nej

Kan du försvara dig mot sjukdomar med kolhydrater? Nej

Kan du öka din intelligens med kolhydrater? Nej

Kan du träna hårt på kolhydrater? Ja

Kan du träna utan kolhydrater? Ja

Behöver hjärnan kolhydrater som bränsle? Ja (fast egentligen nej. Ler stort)

Tror du kroppen kan ta emot hur mycket bränsle som helst utan att gå sönder? Vad händer med en blomma när du övervattnar den?

Alla frågor ovan där jag svarade ”Nej” har i stället svaret proteiner och fett.

Hur får vi vår kunskap egentligen? Gick in och läste lite på en kolestrolsida (som är skapad av ett företag som vinner på att felinformera oss) och förundrades över valet av ord…

”Vi vet att vi ska äta mer grönsaker och frukt, dra ned på fett, mejeriprodukter och kött. Att ändra sin livsstil handlar om att hitta en nivå som passar dig bra, genomföra förändringen i flera steg. Att förändra sin livsstil får inte bli något temporärt utan ska vara hållbart i längden.”

Stopp ett tag! Vadå VI VET och sen meningen om att vi ska dra ner på fett. Nej, det VET vi inte. Men detta mantra upprepas som om det vore en sanning.

Vad vi faktiskt VET är att de som äter en massa fett har bättre kolesterolvärden än de som äter en massa kolhydrater. Det VET vi. För det är bevisat om och om igen.

Vi VET att fett från nötter till och med förbättrar kvoten mellan LDL (det onda, om vi nu ska kalla det för det eftersom det inte är det minsta ont) och HDL (det goda).

Vi VET att fett från fisk ökar det goda, HDL.

Det VET vi.

Vi VET också att mättat fett gör LDL stort och fluffigt. Å det är bra.

För mer fakta om KOLESTEROL klicka HÄR

Stress och enkel stresshantering. En snabb och kortfattad sammanfattning om ett gigantiskt ämne

När du stressar är det mest kortisolet som ställer till det. Bästa sättet att mekaniska ta bort kolrtisolet är att träna. Fungerar snabbt och effektivt och du slipper att få alla negativa konsekvenser som långvarig stress till slut orsakar.

Vid stress kommer oftast en ångestkänsla. Jag hinner inte = jag duger inte! Eller att stressen i själv faktiskt kommer av ångesten. Jag duger inte = stress. Denna känsla kan mildras med endorfiner. Endorfiner är kroppens eget morfin. Alltså smärtstillande. Både för fysisk smärta och psykisk smärta (ex ångest) Endorfiner släpper kroppen ut vid träning och tillfällig snabb smärta (spikmatta). Så än en gång är träning bra.

Endorfiner har används för att vi inte ska ge oss för smärtan när vi behöver fly eller slåss. Tex om du blir anfallen av den sabeltandade tigern och får din hand uppäten. Det är då viktigt att du inte upplever smärtan för då kommer du att tappa ditt försvar och dö. Däremot kommer smärtan tillbaka när tigern är borta….

Så själva stressen behandlas inte med endorfiner, men känslan av att inte duga (ångesten) mildras en hel del. Vilket i sin tur minskar påslaget av kortisol.

Och både kortisol och endorfiner påverkas av träningen på bästa sätt.

SEN är det viktigt att ta hand om själva problemet. Jag pratar ju nu bara om symptombehandling. Arbeta med VAR stressen kommer ifrån och försök att minska själva stress-orsaken.

Är vatten dödligt? Ja, det är det. om du överdoserar på kort tid så dör du av vatten. Är vatten onyttigt? Nej, det är essentiellt (livsnödvändigt).

Så är vatten nyttigt eller onyttigt?

Finns det någon långsiktig forskning som visar på att vatten är nyttigt för oss? Måste det bevisas eller kan vi lita på vår historia, det sunda förnuftet och vår kunskap om kroppen?

Måste allt bevisas i absurdum? Är det bara forskningen som visar sanningen? Om forskningen inte överensstämmer med verkligheten, varför är det verkligheten som måste förändras? Är det rimligt? Vettigt?

En sak som förvånar mig är att observationer av verkligheten ofta inte har någon betydelse gällande medicinsk vetenskap. Varför inte det? Är verkligheten oviktig?
 
En annan sak som oroar mig är att vi idag nästan kräver att det ska finnas studier på allt, annars är det inte sant. Vem betalar för studierna och i vilket syfte? Och om någon VILL bevisa att något är nyttigt för oss, men det visar sig att det är raka motsatsen… vad händer då? Jo, då lägger de ner studien och infomationen försvinner.

Är det verkligen så svårt att äta rätt? Nu har det ju blivit så krångligt och så många motsägelsefulla inriktningar att gemene man inte vet vad han ska tro. Ska det verkligen vara så svårt?
 
Jag tror inte att forskare ljuger, men jag tror däremot att de ibland ställer frågorna så de får de svar de önskar. Jag tror också att slutsatsen som dras från forskningen ofta är vinklad. Har du redan bestämt att mättat fett är farligt kommer du ju ha det som kunskapsgrund när du sen ska tolka de resultat du fått. Du läser verkligheten utifrån din kunskap och dina erfarenheter.
 
Vem betalar för forskning som bara är nyfikna på vad vi är designade för? Eller måste vi använda sunt förnuft och historia där?
 
Hur bra är forskning? Livsmedelsverket använder ibland forskning med Evidensgrad C. Vet du vad det innebär? Lite kul att det överhuvudtaget får kallas forskning. Det betyder nämligen att vetenskapliga studier saknas!! Och ”forskningen” är baserad på att en respekterad auktoritet säger så. Men hallå! Vem bestämmer att det är en respekterad auktoritet? Jag kanske inte alls håller med personen i fråga. Han kanske är en gammal fettskrämd person som arbetar för margarinbranschen, men råkar vara professor… och har jobbat ihop till respekt från… ja, från vem?
 
Nej, hur fungerar forskning egentligen? Till exempel gällande hjärt- och kärlsjukdomar. Forskar vi på att UNDVIKA dem eller forskar vi på att BEHANDLA dem? Är det läkemedelsföretag som betalar för forskningen är jag övertygad att vi lägger en massa pengar på det sistnämnda. Tyvärr.

Om inte verkligheten stämmer överens med forskningen, är det då verkligheten ska ändras?
 
Forskning är inget fel. Men att sluta tänka själv och bara lita på forskning är nog både dumt och farligt. Respekterade auktoriteter har ju tidigare påstått att jorden var platt och att omega 3 var farligt…

Ja, jag tror faktiskt det. Svaret på varför kostdebatten ser ut som den gör. Jag tror vi diskuterar från helt olika utgångspunkter. Och har alltså tappat bort varandra redan vid första kommentaren.

Jag tror att vi som väljer strikt ISO eller LCHF förstår andra sidans kunskap mycket bra. Vi har varit där, erfarit kosten och kostråden. Provat och kämpat.

Jag vet att andra sidan inte har kunskap om oss. De vill inte ens prova. Eller lyssna.

Men det är inte detta som gör att vi hamnar fel. Utan att andra sidan hävdar att du kan äta lite av allt. DÄR är det. Att feta får skylla sig själva. Att feta bör ta eget ansvar för sina kostvanor. Att det är inte kostråden det är fel på utan på alla som ”väljer” att inte följa dem.

DÄR är problemet.

De (Normisarna”) har kontroll på sin mat och sitt ätande. De får inte denna enorma kick och denna enorma abstinens. De har ingen aning om vad vi upplever. Tyvärr tror de att allt är kalorier in och kalorier ut och lyssnar inte att det finns en parameter till.

Det tror att vi väljer att bli feta. Att vi har ett val. Det är ju för tusan vi själva som stoppar maten i munnen på oss. Det är väl ingen som tvingar oss? Jo. Det är det. BEROENDET!

Nej, det är inte något nytt vi skyller på. Jag vet att vi gärna använder gener att skylla på. Ämnesomsättningen att skylla på. Att vi tidigare har valt att skylla på något är ju för att vi inte själva förstod vad som var felet. Men vi VISSTE att vi inte var dumma och lata. Vi visste bara inte att det fanns något som hette beroende. Det är ju något stort, kan väl inte drabba var och varannan svensk heller. JO, det kan det! Och det har det.

Skylla på något, är när man inte vill ta ansvar. Detta är snarare att hitta anledningen så jag KAN ta ansvar. Hur gör jag då för att bli av med beroendet. Jo, slutar röka. Slutar dricka. Eller som i detta fall. Slutar med nya kolhydrater.

Tror nu kostrådsförespråkarna att beroendet inte finns, och det MÅSTE de tro med de råd de ger oss. Ja, då startar vi från olika platser i diskussionen och möts aldrig i en riktig debatt.

Tänk om Livsmedelsverket la till i sina kostråd att alla ska dricka ETT glas vin var dag. För det är nyttigt för hjärtat… Det ÄR nyttigt. Men fungerar verkligen detta råd för alla? Kommer alla bara dricka ETT glas? Och hur mår levern efter ett tag? Nu vaknar motståndet och många säger att alkoholism och kolhydartism inte är samma sak. Det skulle vara ett ”barnsligt påstående”.

Nej, jag tror att det är där vi tappar varandra. Det ÄR samma sak. Klart att du inte dör av frukt. Det är ett barnsligt påstående från VÅR sida. Men många kan inte hantera EN frukt. Klart att du inte blir alkoholist av ett glas vin. Men många kan inte dricka ett glas vin.

Så hade vi kunnat starta debatten med samma utgångspunkt tror jag vi hade kommit mycket längre.

Tyvärr är den kunskapssidan jag företräder ibland lite aggressiv i sin framtoning. Personliga påhopp och förlöjliganden är lite för vanligt förekommande. Det gynnar ingen debatt om man vill nå någonstans. Det är lite för mycket ”ät som vi, annars dör du”. Det finns de som tål kolhydrater riktigt bra och mår strålande. De tycker att vi är patetiska med ett påstående som detta. Jag förstår dem.

Tyvärr lyssnar den andra sidan mycket dåligt och upprepar mantran, undviker att svara på frågor som hade gjort politiker avundsjuka och saknar förståelse för att vi kanske inte fungerar precis lika. Det gynnar inte heller någon debatt. Vi kommer ingen vart. Jorden förblir platt. När kostråden sattes var inte kunskapen om hormoner lika stor som idag. 

Jag kommer att fortsätta att drömma om den dagen jag verkligen kan förstå HUR man kan föreslå kostråden till alla. På vilka grunder det vilar. Hur man får ihop logiken. För om jag kan förstå kan vi ju börja med deras syn som gemensam bas och diskutera därifrån. Jag vill förstå HUR de får ihop logiken. Att det vi har ätit i alla år och som vi varit frisk på i alla år, hur det nu helt plötsligt är farligt för oss…  Jag vill verkligen förstå.

För första gången i mitt liv (tror jag) så känns det som att jag inte har något att skriva om. Som att jag har tagit upp alla ämnen redan… fast det vet jag att jag inte har. Vad vill DU läsa om?

Till Tony Wallin på Buffé (ICAs tidning). De hade ju precis en ”neutral” artikel med ”sanningen” om fett. Det tårades i mina ögon. Så jag var bara tvungen att skriva chefsredaktören ett litet mail. Jag ser verkligen fram emot svaret. 

”Hej!
Jag uppskattade verkligen att ni skippar allt vad metoder heter. MEN ändå väljer ni en ”kunnig” som är helt inställd på tallriksmetoden, som kom 1989. Alltså en mycket ny metod som har mycket lite med vad vi är designade för. Att mormors och farmors mat nu är modern med nya namn (GI & LCHF) vet jag upprör många.

Mai-Lis Hellenius är ju känd som mycket fettskrämd. Inte kan hon ses som en neutral källa för information om fett?  

Och att en professor jämställer margarin och smör visar på en enorm okunskap. Samma sak att någon som arbetar med hjärt- och kärlproblematiken överhuvudtaget pratar solrosolja. Hon borde ju ha satt varningstext rakt över på grund av omega 6.

Hon påstår att flera undersökningar visar på att risken för hjärtinfarkt ökar vid LCHF på grund av ökat kolesterol. Eftersom ni väljer att skriva detta hoppas jag att ni inte skapar fler nya ”sanningar” som inte finns, utan att ni verkligen har koll på att detta är sant. Det är ett mycket tufft uttalande. Och det vore förödande om det är en osanning som presenteras så här.

Jag skulle därför vara mycket tacksam om jag kunde få veta vilka undersökningar som visar på detta. LCHF kost ökar risken för hjärtinfarkt. LCHF ökar kolesterolet.

Ser fram emot dessa spännande studier som jag inte känner till.
Tack på förhand.”

Så, nu är det bara att vänta och se