Vi arbetar med kunskap, kurser, utbildningar och föreläsningar inom kost och hälsa. Vår kunskapsbas är näringsfysiologi, evolution och verkligheten. OM forskningen inte överensstämmer med verkligheten är det då verkligheten som är fel?

Vilken metod är basen hos Anna Hallén?
Ingen, och detta är mycket viktigt då vi alla är biokemiskt olika.

Vad är bra mat och vad är dålig mat? Ja, oftast är det samma svar på denna fråga som på: Hur långt är ett snöre? De flesta svaren är individuella. Motfrågorna blir; För vem? När? Och varför? Däremot är alla våra råd alltid fria från gluten, spannmål, margarinet och sojaprodukter. Vi fokuserar på hälsa, homeostas (kroppens balans) och enkelhet. ”Back to basic” och ”Lagom” är två förutsättningar för hälsa.

Vad är då hälsa? Många företag arbetar med hälsa och ändå är det många som fortfarande mår dåligt. Hälsa är att må sitt bästa och med artegen kost, tillhörighet, rörelse och återhämtning går det att uppnå en god hälsa. Det är viktigt att fokusera på helheten och inte tro att facit ligger på tallriken. Du bör också uppleva en stark förbättrad hälsa redan efter 4-8 veckor efter en förändring. Anna Hallén arbetar med att normalisera kroppens balans, inte med att bota eller kompensera. Anna Hallén arbetar med orsaken och inte med symtom. Låter det för bra?

Egentligen är det ganska enkelt. Tanka kroppen med fel bensin under för lång tid och kroppen kommer att säga ifrån. Normalisera och balansera tillbaka kroppen i sitt naturliga läge och biverkningarna från tidigare år försvinner.

Här på sidan annahallen.se finns Annas tidigare blogg, ett uppslagsverk i kunskap, tankar, funderingar och lösningar. Nere till vänster hittar du alla kategorier. Här kan du läsa om magproblem, viktproblem, kost för barn och mycket mer. Leta upp de kategorier som passar för just dig och ditt behov. När du läser så känn efter, är dessa rader för mig? Alla är vi olika. Några är sockerberoende andra är inte. Några har en envis kropp, andra har en kropp som rasar i kilon. Några har naturliga ätrutiner, andra har bantat sönder sig i många många år och känner knappt av mättnad eller hunger. Vem är du? Och vilka rader kan hjälpa dig på vägen mot önskad vikt, mindre värk eller bara ett bättre hälsa?

Vad är hälsa för oss? Vad bör du förvänta dig av denna kunskap? En natts sömn som skapar en pigg dag, en mage som fungerar som den ska var dag, ingen eller minskad värk, en stabil vikt på en nivå där du trivs och en energi som gör att du orkar de roliga sakerna som finns i livet.

På sidan hittar du även vår viktminskningsklubb, Anna Hallen Utbildningar, Energibarn och information om allt vi hittar på i form av hälsoresor, föreläsningar och kurser.

Varmt välkommen till Anna Hallén AB!

Livsmedelsverket är nu desperata…. de säger vad som helst bara de behåller sin fasad….

Här kommer lite av deras ”sörja”. Så snart någon säger: ”Det vet man”… så dra öronen åt dig.

”Det man vet är att
LCHF ofta ger förstoppning, eftersom kosten är fiberfattig. Fibrer och fullkorn minskar också risken för tarmcancer, men LCHF innehåller inget fullkorn och bara lite fibrer.”

Anna funderar: Så Livsmedelsverket tror på fullaste allvar att grönsaker, nötter, kokosfett och fiberhusk är fiberfria? bakläxa, tillbaka till skolbänken. Ni är pinsamma!

”LCHF-dieten höjer i allmänhet de farliga blodfetterna, speciellt om man inte går ner i vikt av dieten. Man vet att höga blodfetter ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom.”

Anna funderar: Har någon av er studerat forskningen på detta område? HDL ökar, de farliga triglyceriderna minskar! I alla studier. bakläxa! För inte är väl Livsmedelsverket så efter att de fortfarande tror att det är totalkolesterolet som har nå¨gon betydelse?

”mättat fett ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom: LCHF-dieten innehåller mycket mättat fett. Om man byter ut mättat mot fleromättat fett minskar risken för hjärt- och kärlsjukdom.”

Anna funderar: Hur var det nu med 72:8 listan? Japp, där ni misslyckades att visa EN enda studie som backar upp er hypotes om mättat fett. och ni har sen 2009 inte kunnat svara på hur ni kunde presentera denna pinsamma lista. OCH vad gör ni nu? Jo, säger att mättat fett är farligt UTAN underlag. Är det ok av en statlig myndighet som hävdar att deras råd bygger på vetenskap?

”personer som äter fullkorn, frukt och grönt, fisk och olja vanligen håller sig friskare än de som äter mycket kött, smör och grädde och lite grönsaker.”

Anna funderar: Anser ni att Sveriges befolkning med värk, magproblem och övervikt är hälsosammare än de som äter LCHF? Och vem äter lite grönsaker? Ni kan inte mena vi som bytt pastan mot just grönsaker! Läs på. Ni är pinsamma!

”en ensidig kost gör att det blir svårare att få i sig alla näringsämnen: LCHF ger oftast för lite fibrer och inget fullkorn, som bara finns i spannmål och ris. Den innehåller också bara lite bär och nästan ingen frukt.”

Anna funderar och har nu svårt att hålla tillbaka asgarvet: Är Livsmedelverket seriösa? Att ta bort pasta och mackan gör kosten ensidig? Ni skojar med mig!

LCHF ger lite fibrer? Är ni okunniga eller vill ni bara sprida felaktigheter för att det gynnar er?

Inget fullkorn? Självklart. Varför äta lektiner och fytinsyra?

Och vad innehåller frukt som inte finns i grönsaker? Jag ser fram emot ert svar!

Hm, är det inte dags att vi skrotar Livsmedelsverket. Detta känns okunnigt och pinsamt. Kom igen nu. Ge oss lite vettigt motstånd i alla fall.

http://www.dietheartpublishing.com/diet-heart-timeline

Ja, för att förstå kroppens syra-basbalans så måste vi förstå kroppens förmåga att hantera syror och baser genom buffert. Om du har ett glas med vatten och ett precis lika stort glas med blod och droppar i samma mängd surt i båda glasen så blir resultatet helt olika. Samma gäller om du häller i en bas. Vattnet reagerar mycket men i blodet sker knappt någon förändring alls.

Varför blir det nu så? Jo, tack vare att blodet har ett buffertsystem. Blodet har en kemisk förening som har till uppgift att hålla blodet stabilt trots att det utsätts för påverkan både av surt och av basiskt. Blodet pH ska ju vara stabilt 7,4 oavsett hur vi äter och hur vi blir påverkade utifrån.

Buffertsystemet går ut på att det finns i kroppen som kan åka omkring utan att påverka. Dessa ämnen kan dock avge laddade väteatomer, vätejoner. Det vanligaste systemet och det som är absolut viktigast för kroppen är systemet med kolsyra och vätekarbonat. Dessa kan alltså släppa iväg sitt laddade H (väte) för att kompensera. Vatten har inte denna buffert.

Andra buffertar är homoglobin och fosfat.

Kroppen kan sen genom utandning reglera de flyktiga syrorna i gasform och genom urinen reglera de icke-flyktiga syrorna. Om detta system inte fungerar uppstår snabbt en livshotande förändring i pH. Enligt läroböckerna är detta dock inte en situation som uppstår i en frisk kropp. Njurarna bildar hela tiden nya värekarbonatjoner i samma takt som de används för att balanser de icke-flyktiga syrorna.

Konstant högt blodsocker påverkar njurarna mycket negativt. Kan detta påverka kroppens system genom njurarna att hantera vår syra-basbalans?   Acidos är dock ett tillstånd där bufferten inte orkar med eller räcker till. Blodets pH hamnar nu under 7,35. Blodet börjar bli surt. Detta kan ske vid två tillfällen. Nummer ett, du håller andan eller av annan anledning inte kan andas. Så snart du andas igen så regleras detta.

Nummer två, det som är intressant för vår del – kosten.  Lungorna kommer nu att öka sin del av arbetet, du kommer att andas djupare och mer. Men fortfarande kan lungorna bara påverka de syrorna som finns i gasform. Lungorna hjälper till en del men det räcker inte. Det är fortfarande bara njurarna som kan ta hand om de icke-flyktiga syrorna.

Vilka är då de icke-flyktiga syrorna? Det är ketonsyror, svavelsyra, fosforsyra och urinsyra. Resonemanget att ketos går att kompensera med utandningsluften och koldioxiden är därmed felaktig. När buffertsystemet fungera som det ska kommer urinen hos en frisk person vara sur. Många tolkar detta felaktigt som att kroppen är sur. Urinen hos en frisk person ligger mellan 5,5 och 6 i pH.

Acidos uppstår bara när njurarnas buffertsystem inte fungerar som det ska. Acidos uppstår när njurarna har förlorat sin förmåga att balansera pH. Vi vill alltså vårda våra njurar.

Ketoacidos är överskott på sura ketoner i kroppen. Ett dödligt sjukligt tillstånd som kan uppstå vid diabetes typ1. Ketonkroppar byggs av fria fettsyror. När mängden ökar mer än buffertsystemet kan hantera så släpper kroppen ut insulin som packar bort byggnadsmaterialet, fettsyror, från blodet. Utan byggnadsmaterial avstannar produktionen av ketonkroppar och vi förblir friska.  Vid avsaknad av insulin, såsom vid diabetes typ 1, finns inte detta regleringssystem och mängden sura ketoner kan alltså försura blodet till dödlig nivå.

Min tolkning blir att vi bör äta artegen föda av god variation. Grönsaker för basen och animalier för surheten. Vi bör bibehålla blodsockernivån på en balanserad nivå så att våra njurar är starka och fullt friska. Njurarna är ju ett av organen som snabbast reagerar negativt på kroniskt förhöjt blodsocker. Vad blir din tolkning av kunskapen?