Lågt dopamin och stort behov!

Funderar.
 
Jag vet att jag har ett naturligt lågt dopamin.
 
Och ett stort behov av dopamin.
 
Dopamin ger vakenhet, kicken och meningen med livet.
 
Brist ger trötthet, håglöshet och meningslöshet.
 
Aktivitet ökar dopamin.
 
Passivitet minskar dopamin.
 
Och jag är alltså en lågdopaminare med stort dopaminbehov.
 
Det betyder att jag alltid måste vara på G för att må normalt bra. Fult ös för vardagligt ”må bra”
 
Har nu varit i Nederländerna i 4 dagar. Här kan jag inte delta på grund av språket. Så jag sitter och tittar på. Tyst, passiv och utan att förstå.
 
Det tar max en dag. Sen har jag dimhjärna, en enorm trötthet, sover gärna, somnar tidigt och har svårt att koncentrera mig.
 
Från glad, frisk och pigg till trött, hängig och ofokuserad på 1 dag.
 
Och det är nu jag funderar. Jag ser ju detta så tydligt eftersom min hjärna är extrem och förändringen går så fort.
 
Men hur många ”normisar” sitter i denna fälla i livet?
 
Trötta av uttråkning och passivitet i livet?
 
Hängiga med dimhjärna på grund av understimulans och för lite delaktighet?
 
En normal hjärna har mer dopamin och lite mindre behov så den har en större marginal. Vilket kan vara katastrof för då kommer meningslösheten farligt långsamt smygande.
 
Redan nu, pratandes i bilen med Alex, så känner jag hur hjärnan vaknar. Dimman lättar och skrattet kommer tillbaka.
 
I morgon ska jag överfylla dagen för att sen gå en utbildning to-fr. Så lördag är min hjärna och jag glada, fokuserade och pigga igen.
 
Men jag tror inte alla som sitter i denna fälla har insikten att det kan vara ett understimulerade liv de lever.
 
Både serotonin och dopamin sjunker vid stress.
 
Serotonin behöver vila och trygghet för att återställas och öka.
 
Dopamin behöver aktivitet och skratt för att återställas och öka.
 
Serotonin sjunker vid aktivitet (om du är stressad)
 
Och dopamin sjunker vid vila.

Mina böcker

Alla mina böcker är helt olika.

LCHF Husmanskost är för nybörjaren. Ett enkelt sätt att komma igång och få med sig hela familjen. Innehåller kunskap om vad LCHF är och fördelarna.

LCHF för kvinnor (passar även män) Är för de som vill äta lite lättare mat, mer fisk och grönt. Innehåller kunskapsdelar om värk, magproblem och vikt.

LCHF för familjen innehåller en massa som jag själv inte kan äta. Bröd, pannkakor, våfflor, picknick, mellanmål, lördagsgodis, efterrätter mm. Perfekt för de friska barnen i familjen som vill äta LCHF och glutenfritt. Kunskapsavsnitten handlar om mat till barn som äter, barn som är överviktiga, barn som pillar i maten, barn som tränar, barn som är överaktiva mm

LCHF Viktminskning är min bästa bok men den finns tyvärr inte längre att få tag på. Helt utan sött och efterrätter (Jag funderar på att skriva en ny)

LCHF 2.0 är mejerifri. Kunskapsavsnitten är om gluten, soja och mejerier. För dig som vill äta mejerifritt ELLER bara minska ner mejerierna genom att variera med mejerifria recept.

LCHF 2.0 Fisk och grönt. En bok fri från kött och fågel men innehåller mejerier. För dig som vill äta köttfritt ELLER bara minska ner köttet genom att variera med fler fisk och grönt recept. Kunskapsavsnitten handlar om fiskens fördelar och vad som finns i grönt som är så viktigt.

Och så har jag Gnisselzonen (För dig så mår dåligt men sjukvården hittar inget fel på dig) och Energibarnsboken (om aktiva barn med kreativa hjärnor. Denna säljer jag ut just nu 3 böcker betala för 1. Pris med porto 200 kr. Beställs genom alex@aqualogik.se )

Jag är både från mars och en elefant

Det är oerhört intressant och ibland frusterarande att ha förmågan att se på sin egna hjärna utifrån.

En del i ADHD är dålig impulskontroll, för en del betyder det att de ”smäller” och ”exploderar” utan att hinna tänka efter före. För andra att de bara gör utan tanke på konsekvenser.

Jag vet inte hur många gånger jag har fått höra att ”du måste tänka efter före du gör något”. Det är som att be en blind att ”se sig för innan de går över gatan”. Förmågan finns inte.

De flesta får en tanke, funderar över den och agerar. De vet inte ens om att det finns ett annat sätt att fungera på. Bara det är egentligen spännande, vi som har en brist i vår hjärna är de som ska förstå hur andra fungerar, andra som har en fungerande hjärna…

I alla fall. En ADHD-hjärna får inget meddelande, ingen tanke och har därför inget att fundera över och det är det som är ”dålig impulskontroll” Vi agerar. Punkt.

Tänk en barn som gör så. Och sen får en utskällning och tvingas lova att till nästa gång lära sig av erfarenhet. Hur ska du kunna lära dig av erfarenhet utan att ”tanken” dyker upp? Det är ju steg 2 efter tanken som möjliggör valen och som möjliggör att lära sig av förra gången. Vi får aldrig tanken och kan då omöjligt värdera något som inte finns. Vi kommer att agera som steg ett igen…. och igen och igen.

På nåt sätt lär sig hjärnan och vi agerar smartare och smartare med åldern. Fast fortfarande utan tanke, den finns ju inte. Precis som att en blind inte ser bättre bara för att de bli äldre. Bristen är kvar, men vi blir bättre på att kompensera den.

Att tänka efter före och att lära sig av tidigare missar är tyvärr inte ett val vi har. Vår blindhet sitter just där.

Jag har arbetat mycket med dessa barn. Och lever ju den värden själv.

Barnen blir ledsna och arga och känner sig ofta orättvist behandlade. Omvärlden ser dom som fräcka och arroganta. Barnen blir ännu argare och omvärlden ännu surare.

Vi vuxna, som har förstått vår brist har två val, att snabbt be om ursäkt, ett ärligt förlåt – för resultatet av vår spontana handling var ju inte meningen. Eller så kan vi bli arga och bita tillbaka mot orättvisan.

Jag är elefant i glassbutik. Jag är inte elak eller empatisvag. Men jag välter lite då och då något i butiken, oavsiktligen. Jag försöker då empatiskt med stor omtanke be om ursäkt, laga och ersätta. Ibland möts det med förståelse och ibland inte.

Mitt hjärta gråter för alla barn som lever detta var dag. Jag förstår i alla fall varför.

Jag är vuxen, jag klarar mig. De vänner jag har runt mig känner till min brist. De som inte kan hantera den väljer jag bort eller de väljer bort mig. Utan att vi behöver bli osams eller göra varandra illa. Vi bara väljer bort. Enkelt.

Men än en gång, tänk alla barn och tonåringar som vi var dag skäller på, suckar åt, inte accepterar deras förlåt för det är femtielfe gången – de lär ju sig aldrig!! Vi tolkar deras uppgivenhet som nonchalans och arrogans. Vi blir personligt sårade av deras brist, som de inte ens känner till och absolut inte kan trolla bort.

Vi ber de med brister i hjärnan vara de som förstår alla de med fungerande hjärna. Jag har den förmågan – idag. 49 år gammal. Men det har tagit sin tid. Jag har varit förtvivlad så många gånger för jag inte har förstått vad jag gjort för fel och varför alla är arga på mig. Så sent som 2004. Någonstans där ramlade poletten slutligen ner.

Jodå, jag tror kosten jag valt har varit en betydande del i detta. Kosten, livet, självkänslan, åldern och en stor kunskap om hjärna.

Vi är olika. Även i sättet hur tankar når fram. Några av oss har inte tanken och utvärderingen och möjligheten innan vi agerar. Vi är ”binda” där. Och hur gärna vi än vill kan vi inte lära oss att ”se bättre”.

Krama alla barn runt dig, speciellt skitungarna, lite extra idag. De kanske vill göra rätt men vet bara inte hur….