Anna Hallén

men svårt. Ju mer jag lär mig desto fler faktorer påverkar och förstör min tydliga logik.

Ämnet som jag är inne på nu är mjölkproteiners påverkan på barn med neuropsykiatriska fuktionshinder. Mest forskning och kunskap verkar finnas innom ADHD och autism. Mjökproteinet som är mest spännande är kasein.

Har du ett barn med ADHD, asperger eller autism? Har du märkt någon skillnad om kosten innehåller mjölk eller inte? Jag samlar på mig andras erfareneheter. Verkligheten är mer sann än forskning. Men bra forskning ger en hel del fantastiska förklaringar.

Det brukar ju inte vara faktan som är fel utan hur den sen ska tolkas.

Kasein är ett protein. Proteiner byggs av aminosyror. Är det få animosyror kallas det inte protein längre utan det heter peptid. Hos barn med tex autism ombildas stor del av dessa till kasomorfin. Det kanske det gör hos oss andra också, det vet jag inte. Men det påverkar i alla fall de med autism på ett sätt som vi vill undvika.

Är du nyfiken kan du läsa mer om BMC-7, A-1 mjölk och A-2 mjölk.

Hur jag än vänder och vrider på kunskapen så kommer jag bara till en slutsats. Alla våra Energibarn bör undvika att dricka mjölk. Det är i alla fall värt att prova och utvärdera. (Ialla fall så länge vi har A-1 mjölk i våra kyldiskar)

Tycker energibarnen om mjölk? Ja, oftast. Det gör de flesta barn. Det kan ha att göra med att kaseinet även ombildas till endomorfiner. Japp, en sorts morfin. Det forskningen ännu inte har bevisat är mjölk därför faktiskt gör oss mindre smärtkänsliga och ger oss ”kickar”.

Skratt. Japp, ibland lyser näringsnörden igenom. Förlåt. Jag återkommer till Energibarn och våra älskade skitungar mer framöver.

Vad ska barn med ADHD inte äta?

1. Ingen mjölk, drick vatten i stället. Mjölkproteinet kasein ställer till med en hel del problem, likaså mjölksockret.

2. Inga produkter med mycket kolhydrater. T ex bröd, pasta, kex. Barn med ADHD har ofta stora problem med att hantera blodsockerkurvan. De producerar för lite hormoner för att detta ska fungera optimalt.

3. Ingen snabbmat! Proppfull med omega 6 som förvärrar problemen. Ofta också full av glutamat som till och med kan skapa problemen.

4. Inga fruktjuicer, alldeles för mycket socker i dem, även om det är fruktsocker.

5. Om du kan, ta bort socker helt!

6. Ta bort all mjölkchoklad.

7. Bort med Aspartam, Sukralos mm. När aspartam bryts ner så påverkar det dopaminet och noradrenalin, något som redan barn med ADHD har problem med.

8. Ta bort all friterad mat. Snabbt socker med omega 6. Värsta möjliga val (för alla barn faktiskt).

9 Undvik allt med färgämnen så gott det går. Kolla om barnet reagerar på någon speciell färg. Rött, gult och grönt är vanligt.

10. Summering. Ät bara den mat som vi är skapta för. Ät som vi gjorde när mormor var barn.

Vill du veta vad baren SKA äta?  Läs då min kommande bok, ”ENERGIBARN – våra älskade skitungar”

Lycka till! Jag lovar att det är värt några månader av en enormt tuff period (läs: ett rent helvete)

När jag nu sitter och läser vad som är skrivet så gäller det mesta här faktiskt alla barn…. Men så brukar det vara. Det som är bra för barn med särskilda behov är oftast mycket bra för alla barn. Både gällande kost och bemötande.

Vid en underbar liten sjö på en nästan öde camping redigeras det i den nya boken för fullt. Stycken som är för långa, stycken som ska flyttas och stycken som ska bort. Förklaringar, förtydlingar och förändringar. Mitt hjärta briner för energibarnen. Tänk att jag ska få möjligheten att kanske innebära en positiv förändring. Nu gäller det bara att jag hittar sätt att marknadsföra boken.  

Efter några timmar vid datorn och lika många läsandes vid sjön så var det äntligen dags för midsommar maten.  Nix, ölen och knäcket var inte till mig. Jag njöt av sill, ägg, gräddfil och massa gräslök. MIn bättre hälft valde till och med bort potatisen. Han lär sig.

Jodå, jag valde att njuta av jordgubbar och vispgrädde. Jag triggar inte av jorgubbar utan kan sluta när jag vill och är nöjd när jag är klar. Jag jagar inte heller längre vikt. Äter ju bara för att stabilt stå still.

Njut av helgen. Nu ska jag skriva vidare så Bertils bättre hälft Kerstin får mitt bokmaterial i tid. 

är jag igång.

Boken om Skitungarna är nu på gång. De första raderna är skrivna. Tangentbordet glöder redan. Som jag har sett fram emot detta.

En bok om hur skitungar fungerar, hur vi kan kompensera, speciellt i skolans värld, och vad de ska äta. Fantastiskt nog så överensstämmer lågkolhydratkosten mycket! Fast det visst ni nog redan.

En handbok för alla föräldrar att ge till sin son eller dotters lärare.
En handbok för att lyfta fördelarna och minska bristerna.
En handbok full av praktiska tips och bara en gnutta teori. (Teoretiska böker i detta ämne finns det massor av. Men HUR ska vi göra? Ja, det saknas oftast)

Jag blir förtvivlad. Och uppriktigt ledsen och oroad. Nu ska vi tvinga skolorna till näringsriktig mat. Skratt, nej det är naturligtvis inte det som gör mig förtvivlad. Men i den riktningen vi ska tvinga dem! Jag kopierar texten direkt ur artikeln:

Livsmedelsverket tycker …

… att en portion för en elev i årskurs 4–6 bör ge cirka 625 kcal.  Då kommer min fundering. Hur lång är en elev i årskurs 4-6? Hur mycket tränar en elev i samma ålder? Och om nu Livsmedelsverket är kunniga inom näringsfysiolgi så borde de veta att en kalori från knäckebröd och en kalori från gul skokräm, som margarin, inte är av samma kvalite som en kalori från en bit kycklingfilé. Dags att sluta räkna kalorier. Det är ett föråldrat och felaktigt system. Nej, jorden är inte längre platt… Vi lär oss nytt och utvecklas!!

Mängden protein bör vara högst 30 gram. Lite lågt men ok om de nu måste spara på pengarna. Jag skulle vilja att det var uppåt en 37,5 gram minst. Men föräldrarna kan ju ta ansvar och ge barnen ägg eller liknande på morgonen så bör det tillsammans med en bra middag fungera bra i alla fall. Jag kan acceptera att ekonomin styr.

Fett högst 20 gram. Varför så lite? Detta gör barnen pigga, mätta och rätt fett ökar koncentrationen. Här sitter all lugn koncentration som gör att barnen orkar hela eftermiddagen…  Det gör också att maten smakar gott och att de kan spara in lite på det dyrare proteinet. Här finns stora delar av de vitaminer vi behöver. Till exempel D vitaminet som alla pratar om just nu.

Kolhydrater minst 78 gram. NEEEEEJ! Tänk efter, tror ni barnen kommer att vräka i sig broccoli eller potatismos och pasta? VAD ska barnen använda all denna turboenergi till? Slåss på rasten? Tjafsa med fröken? Halvsomna om en timme av lågt blodsocker? Eller har de tänkt att alla barn ska träna en halvmara efter lunch var dag för att förbruka detta överskott av kolhydrater. Här finns inget annat än snabb energi. Inte för tanken och inte för pigghet utan energi för hård träning, aktiv lek eller något annan muskel- eller konditionskrävande. Det tar inte många timmar innan koncentrationen är i botten och innan dess har tyvärr något barn hamnat i trubbel på grund av överaktiviteten som dränkning av kolhydrater initiellt skapar.

Jag blir förtvivlad. Först tar vi bort möjligheterna för barnen att göra det vi ber om. Koncentrera sig och inte bråka.  Genom att vi ger dem en skollunch som ökar överaktivitet och aggressivitet samt som samtidigt skapar en stor trötthet när blodsockerkurvan för snabbt vänder…. å sen skäller vi på dem. OCH förvånad över problemen i skolan.

(Bilden är klickbar till artikeln)

Fick en (av många) underbara tips i kommentarerna. Denna gång om VAD vi stoppar i våra små. Jag blir riktigt mörkrädd.

”Det här är innehållsförteckningen för Nestlés Drikki-Ris, en ny smoothie för små barn (från tillverkarens hemsida):

Ingredienser:
Skummjölk, vatten, bananpuré (7%), mältat rismjöl (5,5%), stärkelse, vegetabilisk olja, vasslepulver, oligofruktose, mjölkfett, cikoriarotfiber (inulin), arom, mineralämnen (kalcium, järn, zink, jod, koppar) och vitaminer (A, D, E, K, C, tiamin, riboflavin, niacin, B6, folacin, B12, biotin, pantotensyra).”

Jag delar upp den så tittar vi på del för del:

Skummjölk – Det i mjölk vi inte behöver, mjölksocker och mjölkproteiner
Vatten – Bra, fast det låter som ganska så dyrt vatten…
Bananpuré - samma sak som socker. Ett smart sätt att söta så föräldrarna inte förstår att de köper socker-röra.
Mältat rismjöl - Mältning är för att enklare komma åt stärkelsen i rismjölet som redan är et katastrof. Nytt dolt socker i en form som föräldrarna inte förstår.
Stärkelse – Mer snabbt socker…. fast nu med ännu ett nytt namn.
Vegetabilisk olja – full av omega 6 som skapar en massa koncentrationsproblem, ökade inflammatoriska processer… suck!
Vasslepulver – ett mjölkprotein som är mycket bra. MEN samtidigt diskuteras just mjölkproteiner mycket…
Oligofruktose – är mjuka fibrer som kroppen inte kan göra om till glukos. Blir därför bra som prebiotika (bakteriemat till våra kompisar i tarmen)
Mjölkfett – YES! En bra sak, men tyvärr lågt ner i listan…
Cikoriarotfiber (inulin) – Fungerar som Oligofruktose. ELLER är samma sak, jag kan inte riktigt hitta skillnaden…
Arom – kan vara bra, kan vara skäp.
Mineralämnen (kalcium, järn, zink, jod, koppar) – ja något måste de tillföra denna soppa. Förhitintills har barnet inte fått i sig något som kan räknas som bra barnmat. MEN vad händer med den naturliga balansen om du tillsätter mineraler? Blir det så bra som naturen har tänkt sig?
Vitaminer A, D, E, K, C – ännu en tillsats för att kunna motivera att sälja skräpet ovan. Är det naturliga vitaminer? Eller kemiska? Är de verkligen enligt i MITT barns behov?
Tiamin, riboflavin, niacin, B6, folacin, B12, biotin, pantotensyra – Fina namn på helt vanliga B vitamin. Vi tasr dem en och en… skratt. Här ska plockas sönder!

Tiamin – är B1, viktig för kolhydratomsättningen. Skratt. Förstår att de var tvugna att trycka ner dem i denna sockerröra. Tillskott behövs dock inte eftersom brist ä’r ovanlig.
Riboflavin – är B2, behövs för energiomsättningen. Skratt igen. Hoppas de på att kompensera för att barnet annars bli ett tjockt barn? Tillskott behövs inte eftersom brist är ovanlig.
Niacin – är B3. Tillskott behövs inte eftersom brist är ovanlig. MEN ska aldrig ges som tillskott till diabetiker eftersom B3 kan försämra insulinkänsligheten.
B6 – kallas även pyridoxin. Brist är ovanlig.
Folacin – är B9. Enda tillsatsen jag hejjar på då MÅNGA har en brist på just denna. Barn som vuxna.
 B12 – kobalamin. Tillskott rekommenderas till vegetarianer, veganer och gamla samt de med dokumenterad brist. Undra var små barn platsar i denna beskrivning?
Biotin – B7. (Har jag inte helt fel för mig så räknas denna inte som ett vitamin eftersom vitaminer måste vara essentiella.)
Pantotensyra – B5. Tillskott behövs inte då B5 finns i stort sett i alla mat. (Förutom denna sörja tydligen eftersom de var tvugna att tillsätta extra.)

SAMMANFATTNING:
Dyr onyttig sockerröra med för stor andel omega 6. Vill du skapa ett aktivt barn med försämrad koncentration så är detta ett bra val.

Vill du spara pengar så  blanda ett glas oboy (massa socker som ovan) i minimjölk (mer socker) och tillsätt lite milda fuskgrädde (omega 6). Servera till detta en halv banan (mer socker), en multivitamin (för att kompensera skräpet) och en tsk med linfrön (det enda vettiga ovan).

ELLER om du inte vill servera ditt barn skräp. Ge dem riktig mat i stället!

Ja, jag ska hålla en föreläsning om mina favoriter ”skitungar”. Hur lärare kan skapa ett lugnt klassrum.

Barn vill om de bara kan. Så då gäller det ju för oss lärare att se till ATT de kan. Här finns en massa enkla knep. Och det är just dessa som jag ska berätta om.

Allt från HUR de fungerar till HUR de lär in och sen HUR vi kan skapa inlärningssituationer efter detta. Även detta riktigt enkelt. Men det enkla är ofta det svåra. Att göra rätt med facit i hand är ju inte så svårt.

Jag har tre spännande föreläsningar om ”Skitungar” i skolans värld. Den första, Energibarn,  handlar om hur barn & ungdomar med till exempel adhd kan fungera i skolans värld. Hur vi kan kompensera för att skapa en enkelhet. Visst är det fantastiskt att vi kräver av ett barn med svårigheter att DE ska lära sig hur VI fungerar. Är det inte enklare för oss utbildade vuxna UTAN brister och funktionshinder, att förstå hur dessa barn fungerar?

Vi ber inte att barn med glasögon att ta av dem, sätta sig längst bak och läsa på tavlan.
Vi tjatar inte om att det är orättvist att han får ha hjälpmedel när de övriga inte får det!

Vi ger inte ett barn med glutenallergi en fralla var dag för att han ska vänja sig av med sitt handikapp, sin allergi.
Allergin är också bara ett handikapp när han utsätts för det han inte tål!

Föreläsning nummer två är den jag sitter med nu. Jag har gjort den många gånger men det är alltid kul att förnya och förbättra. Den handlar om knepen och tipsen. Det praktiska. Hur gör jag i klassrummet? Hur lär barn in? Hur lär jag ut? Den föreläsningen kallar jag för ”Gå buskapet eller eleverna hem?” Alla barn kan inte gå ut med godkänt i alla ämnen, men alla barn kan (och SKA)  gå ut skolan med självförtroendet intakt!!

Lärare i Skurup får känna på när grovmotoriken inte riktigt fungerar. Jag lovar. De ville, men kunde inte. Lärare vill om de bara kan. Men kan inte alltid, trots att de vill.

Föreläsning nummer tre är den mest spännande och den som jag aldrig har fått hålla (ännu). Skratt. Den handlar om hur kosten påverkar våra barn. Och då speciellt barn med särskilda behov. Det går att skapa en stor fördel med rätt kost. Tyvärr skapar vi ett ännu större problem med dagens kost. Vi skapar koncentrationsproblem, aggressivitet och trötthet. Vi ger barnen detta till frukost och till skollunch. I vissa familjer även till mellanmål och middag. JAg hoppas och drömmer att en dag få möjligheten att prata mat och barn. Tänk så mycket bra vi hade kunnat skapa på ett så enkelt sätt.

Tänk om behovet av en assistent hade försvunnit. Vad mycket kvalitetsmat som hade kunnat serveras i skolan. Till ALLA barn.

Det är det bästa av allt gällande det jag föreläser om. Denna kunskap är bra för ALLA barn men helt livsnödvändig för barn med speciella behov. Pedagogen i skolan kan alltså arbeta med SAMMA planering till HELA klassen. De utan problem får en roligare skoldag och de med problem får helt plötsligt en chans att hänga med. Och läraren kan komma hem glad och pigg på fredags eftermiddagen…

Ja men självklart! Vi gav ju dem det beteendet till frukost och förstärkte med skollunchen. Egentligen började vi redan när de låg i magen. Jodå, jag har gjort samma tankevurpa med mina egna barn, det var ju den informationen jag och alla andra fick, och tyvärr än i dag får (med några lyckliga och efterlängtade förändringar, som tillexempel att gravida nu ska äta fet fisk. Äntligen!).

”Vi blir vad vi äter” är ett populärt uttryck. Men tänk efter, det är inte bara ord. Det är sant. Och i nästa tanke kommer ju då frågan, vad blir vi på Cola, mackor och pommes -tallrik med ketchup?

Allt vi är, gör och förmågan till tanken byggs upp av vår mat. Lite skrämmande tanke. Men samtidigt underbart härligt. Det skapar ju en möjlighet till förändring, förbättring och välmående. Det är aldrig för sent. Kroppen är makalös på att rätta till och bygga om sig.

Dags för dagis. Smörgås eller flingor på morgonen. Vilket är koncentrerad turboenergi. Barnet lämnas över till personalen, hyperspeedad och redo för spring och lek.  Vi fyller på med ett mellis, ofta av samma kolhydratkaraktär. Sen kommer lunchen. Potatismos, knäckebröd, fiskpinnar med största delen panering (vilket också är snabba kolhydrater). Energimat som triggar igång överaktivitet, vilket fungerar ganska så bra på dagis. För dessa barn leker hela dagen och använder då turbomaten på rätt sätt.

Men samma rutiner följer sen i skolans värld. Nu ska pedagogen klockan 8 på morgonen få det hyperaktiva barnet (efter kolhydratfrukosten) att sitta still och lyssna. En nästan omöjlig situation. Vid 10-tiden dippar kurvan och vi släpper ut småirriterad barn på skolgården och blir förvånade när de börjar bråka och kivas. Klart att de gör, så fungerar ju kroppen. 2 timmar efter lunch när sockerkurvan snabbt dippar och barnet blir trött och okoncentrerad, så ska pedagogen få eleven att jobba, kanske till och med skriva ett prov…

Nej, jag hävdar inte att alla problem skulle försvinna med rätt mat. Men jag är fullständigt övertygad om att en mycket stor del skulle göra det. Du kan äta dig till ökad koncentration, minskad aggressivitet, ökad intelligens och ett jämnare humör. Tror alla är överens med mig när jag hävdar att detta skulle vara till en fördel både för det enskilda barnet och för skolans personal.

Jodå, visst finns det barn som klarar av att hantera dagens skräpmat. Fast å andra sidan, jag tror att även de hade uppskattat fördelarna med att ge kroppen vad kroppen behöver. I alla fall på sikt, för att slippa framtida övervikt, diabetes typ 2 och våra nu alldeles för vanliga hjärt- och kärlsjukdomar.

”Men barn behöver kolhydrater, de växer ju!” Ja, barn behöver kolhydrater, men inte för att de växer. Du växer inte på kolhydrater, du växer på proteiner och fett. Kolhydrater är barnets lekenergi. Barn som rör på sig mycket behöver mer kolhydrater. Dator och TV spels barn som åker buss till skolan behöver väldigt lite kolhydrater.

Barn behöver fett. Lätt produkterna är en sorglig samlig felaktig omtanke. Välj smör och Bregott i stället för dessa hemska margariner. Vanlig naturlig 3 %ig mjölk istället för dessa lättprodukter.

Barn behöver proteiner. Kött, fågel, fisk och ägg. De flesta barnkorvar är tyvärr förklädda mackor i korvfodral. Lite kött och lite fett och en massa potatismjöl, stärkelse, potatisflingor, druvsocker mm.

Du blir vad du äter. Låt Ditt barn få bli sitt allra bästa!

Nej, de finns inte. I alla fall inte många …

Men däremot finns det många barn som inte klarar av de krav som idag ställs på dem och därför beter sig som skitungar. Planera allt själva, stora sociala krav för att fixa stora klasser och lärare som tror att de är ouppfostrade.

Hade det gått att uppfostra bort ett sådant beteende så hade ju definitivt skolpersonalen kunnat det. Vi har ett brinnande intresse av barn, varm välviljla och en bra pedagogisk utbildning. Nej, det går inte att uppfostra bort, eller skälla bort, eller bestraffa bort. Det måste kompenseras. Och det som gör mig så arg är att vi lägger denna uppgift på det lilla barnet som har en brist. Inte på oss fullt fungerande vuxna med utbildning.

Om lille Olle har glasögon så ber vi inte honom att ta av dem för att det är orättvist att han ska få ha hjälpmedel när resten av klassen inte får. Vi tvingar inte honom att sitta längst bak och skärpa sig. ”Olle, du kan om du bara vill” Men vi gör så med barn med särskilda behov. Och när de sen inte kan så straffar vi dem. ”Du får inte följa med på skolutflykten” eller så ber vi dem att underteckna ett avtal om att de ska vara snälla….  ”Jag, Olle, lovar att kunna läsa utan glasögon från bakersta raden av skolbänkar.”

Eller Pelle som inte tål gluten. Bra då ska vi träna. Pelle ät nu en smörgås var dag och vi vill inte höra något gnäll om magont. Fungerar inte detta så får du äta två mackor var dag för du ska lära dig!!

Dessa två exempel är perfekta på barn med särskilda behov. Precis så här fungerar de. De behöver hjälpmedel och de behöver slippa vissa saker. DÅ fungerar de.

Vilket barn VILL ha skäll var dag? Vilket barn vill vara odugligt? Vilket barn vill vara utanför?

INGET!

Det vet bara inte hur de ska göra för att göra rätt. Vi talar ju bara om vad de inte ska göra. Mycket sällan berättar vi det självklara. HUR de skulle kunna gjort i stället. Dessa barn behöver detta. Men när de har misslyckats år efter år utan att förstå varför. Det spelar ingen roll hur mycket de försöker för de gissar aldrig rätt. Våra krav är inte självklara för dem. Ja, då skiter de i allt. ”Bättre att få en utskällning för att jag är uppkäftig är för att jag inte förstår. Jag är hellre djävlig än blåst”

Jag skrev ett enklare arbete när jag läste till lärare. Men det innehåller en hel del nyttigheter för skolpersonal att veta. Bifogar en Pdf som du får använda som du vill (klicka bara på bilden ovan). Hoppas att den kan komma till någon nytta.

Bör barn äta enligt deras behov? Bör barn äta efter vad de är designade för? Nej, det bör de inte. De SKA göra det!

Är barnet aktivt, cyklar till skolan, leker på rasten och spelar innebandy på fritiden, så ska barnet ha lite mer kolhydrater. Bra kolhydrater då är nötter, vanlig kokt potatis och grönsaker och bär av alla sorter. Kanske till och med någon frukt vid tuff träning för att snabbt fylla på kolhydratförråden. Men ingen behöver vräka i sig pasta och mackor. Det finns inget i dessa produkter som är essentiella och inte kan fås på annat vis. Däremot snackar de som marknadsför olika produkter en hel del skit… men inte går vi väl på reklamen? (Ler stort)

Är barnet en soffpotatis, åker skolbuss, sitter inne och spelar kort på rasten och lever framför datorn hela eftermiddagen för att sen flytta rumpan till TVn? Ja, då ska bröd, mjöl, pasta, potatis mm bort. Det bara skadar. Låt däremot frukten vara kvar i vilken mängd som helst. De flesta barn är ju kassa på grönsaker och de vattenlösliga fibrerna behöver vi för att magen ska vara glad. Och om barnen inte överäter på mjöl så klara de allra flesta av att hantera den stora kolhydratmängden i frukt.

”Men barn behöver kolhydrater. De växer ju”

Läs vilken kunskapsbok Du vill. ALLA är överens om att vi inte växer på kolhydrater. Vi växer på proteiner och fett. Så vill Du att Ditt barn ska må bra, se till att du serverar köttfärssås med lite pasta och inte pasta med lite köttfärssås! Blanda gärna i lite grädde i köttfärssåsen för bättre smak, bättre mättnad och fler fettlösliga vitaminer.