Några försöker dela upp stress som positiv stress och negativ stress. Vet inte om jag köper det. För kroppen är stress och stress samma sak. Den öser ut en massa hormoner så du ska kunna försvara dig eller fly.
Kroppen vet inte om ifall hormonerna dyker upp för att du vräker i dig kolhydrater och får en blodsockersvacka (den fylls nämligen med stresshormoner för att hjärnan ska kunna komma åt blodsocker). Eller om hormonerna dyker upp för att du har för mycket att göra, eller för att chefen ställer omöjliga krav eller om det är för att du stoppar in en massa kul i ditt schema men mängden är för stor. Eller om du blir anfallen på stan en mörk kväll.
Det är för kroppen samma stress. Du ska fly eller slåss. Alltså röra på dig!
Så av den enkla anledning så ser jag positiv stress som den stress där du efter får röra på dig så kroppen packar undan hormonerna. Negativ stress är den då du sitter still efter, så hormonerna (som nu inte har någon uppgift) i stället ställer till en massa skada.
Vad ÄR stress? Jo kroppens instinktiva försvarsreaktion. Du ska inte lära dig att hantera den. Hur ska du kunna hantera kroppens instinkter. Hormonerna öser ju ut i alla fall. Nej! Du ska, när den slagit på se till att röra dig. Göra det kroppen tänkt att du ska.
Stress gör kroppen redo för fysisk aktivitet!
Om stressen blir långvarig försämras immunsystemet och vi blir lättare sjuka. Långvarig stress kan också påverka blodtrycket negativt. Sen är det ju det vanliga med huvudvärk, ont i axlar och nacke samt hjärt, -kärl sjukdomarna.
Och magen! För när kroppen ska fly eller slåss så lägger den inte tid och energi på att ta hand om maten. Det är två olika system. Mycket förenklat kan du tänka dig en on och off knapp. Antingen är stress på och magen off eller tvärt om.
Visst är det ett bra råd att stressa ner. Men hur lätt är det?
Två andra råd är att minska blodsockerkurvan, så du i alla fall slipper kolhydratstressen. Samt att träna. När jag hör kommentaren ”Jag är så stressad. Ska du nu belasta mig med träning och dåligt samvete också” Då VET jag att träning behövs! Det är DÅ du behöver den som mest.
Ja, det är därför så mycket händer i kroppen när du minskar på kolhydraterna. Stor del av din kropps stresshormoner minskar nämligen. Lågkolhydratkost är inte bara för viktminskning. Den är även för pigghet och friskhet. Ganska så häftigt!
Mirakelkur? Nä, du ger bara kroppen vad kroppen är skapt för och mår sen ditt allra bästa.



















Hur kan egentligen endorfiner påverka smärtupplevelser samt fysiskt välbefinnande? Har det något med stress?
Hannah: Ja och nej.
När du stressar är det mest kortisolet som ställer till det. Bästa sättet att mekaniska ta bort kolrtisolet är att träna. Fungerar snabbt och effektivt och du slipper att få alla negativa konsekvenser som långvarig stress till slut orsakar.
Vid stress kommer oftast en ångestkänsla. Jag hinner inte = jag duger inte! Eller att stressen i själv faktiskt kommer av ångesten. Jag duger inte = stress. Denna känsla kan mildras med endorfiner. Endorfiner är kroppens eget morfin. Alltså smärtstillande. Både för fysisk smärta och psykisk smärta (ex ångest) Endorfiner släpper kroppen ut vid träning. Så än en gång är träning bra.
Endorfiner har används för att vi inte ska ge oss för smärtan när vi behöver fly eller slåss. Tex om du blir anfallen av den sabeltandade tigern och får din hand uppäten. Det är då viktigt att du inte upplever smärtan för då kommer du att tappa ditt försvar och dö. Däremot kommer smärtan tillbaka när tigern är borta….
Så själva stressen behandlas inte med endorfiner, men känslan av att inte duga mildras en hel del.
Och både kortisol och endorfiner påverkas av träningen på bästa sätt.
SEN är det viktigt att ta hand om själva problemet. Jag pratar ju nu bara om symptombehandling. Arbeta med VAR stressen kommer ifrån och försök att minska själva stress-orsaken.
Åh, underbara Anna! Du är ju så fantastiskt pedagogisk!!! Äntligen trillade flera poletter ner på rätt ställe. Kommer att hjälpa mig jättemycket:)
Vet inte om det handlar om stress eller inte, men jag har haft det stora nöjet att diskutera hög puls vid flera tillfällen den senaste tiden.
Diskussionen har handlat om att många får en väldigt hög puls framåt kvällen/natten. Vad kan det bero på? Nu pratar vi om en så hög puls att det verkligen dunkar i kroppen och öronen…
Kan det vara stress? Ett för högt intag av alkohol? För mycket kolhydrater?
Eller är det någon läskig sjukdom?
Kanske någon här som vet svaret?
Nilla: Kul att höra!
Ingela: Jag vet inte. Någon som kan hjälpa oss?
När folk talar om ”positiv stress” så menar dom ofta att dom är aktiva. Det i sin tur kan upplevas som stress för andra. Jag får ofta höra att jag stressar men jag upplever det som om jag är effektiv och aktiv och jag gillar det.
Stress för mig är bara förknippat med negativa känslor av att inte hinna och inte räcka till.